<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" ?>
<?xml-stylesheet type="text/xsl" href="http://katolsktfonster.se/forum/utility/FeedStylesheets/rss.xsl" media="screen"?><rss version="2.0" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/" xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"><channel><title>Search results matching tags 'Jesusmanifestationen' and 'Bibeln'</title><link>http://katolsktfonster.se/forum/search/SearchResults.aspx?a=1&amp;o=DateDescending&amp;tag=Jesusmanifestationen,Bibeln&amp;orTags=0</link><description>Search results matching tags 'Jesusmanifestationen' and 'Bibeln'</description><dc:language>en-US</dc:language><generator>CommunityServer 2008.5 SP2 (Build: 40407.4157)</generator><item><title>Eldebo: Kristen tro &amp;quot;konstrueras&amp;quot; f&amp;#246;r varje ny tid.</title><link>http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2009/05/08/eldebo-kristen-tro-quot-konstrueras-quot-f-246-r-varje-ny-tid.aspx</link><pubDate>Fri, 08 May 2009 04:40:00 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">e74d2866-5219-4543-a214-9894a830bd04:16438</guid><dc:creator>Bengt Malmgren</dc:creator><description>&lt;p&gt;I en uppm&amp;auml;rksammad &lt;a target="_blank" href="http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=169208"&gt;debattartikel i Dagen&lt;/a&gt; s&amp;auml;ger Runar Eldebo, pastor i Svenska missionskyrkan och&amp;nbsp;l&amp;auml;rare p&amp;aring; THS och Pingstf&amp;ouml;rsamlingarnas Teologiska Seminarium att&amp;nbsp;d&amp;aring; vi konstruerar kristen tro g&amp;ouml;r vi en stor sak av att det bibliska materialet &amp;auml;r svagt eller bara antydande. Sj&amp;auml;lva p&amp;aring;st&amp;aring;endet att kristen tro &amp;quot;konstrueras&amp;quot; och inte bara rakt av tas emot och explicit entydigt kan utl&amp;auml;sas av vad som st&amp;aring;r i bibeln har f&amp;aring;tt vissa evangelikaler och bibelfundamentalister att sk&amp;auml;lva. &amp;Auml;ven Stefan Sw&amp;auml;rd som jag&amp;nbsp;betraktar som en klok och sansad&amp;nbsp;person tycker jag &lt;a target="_blank" href="http://www.stefansward.se/2009/05/04/eldebo-ar-for-otydlig/"&gt;&amp;ouml;verreagerar p&amp;aring; sin blogg&lt;/a&gt;. Han skriver:&lt;/p&gt;
&lt;p style="padding-left:30px;"&gt;&lt;em&gt;Har problem redan med f&amp;ouml;rsta meningen av artikeln: &amp;ldquo;Varje tid g&amp;ouml;r sin konstruktion av kristen tro&amp;rdquo;. Utg&amp;aring;ngspunkten bakom en s&amp;aring;dan formulering &amp;auml;r att kristen tro &amp;auml;r n&amp;aring;got vi m&amp;auml;nniskor formulerar och skapar, tyngdpunkten handlar hos m&amp;auml;nniskan mer &amp;auml;n hos Gud. Det &amp;auml;r v&amp;auml;l ett typiskt postmodernt teologiskt f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt.&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postmodernismen g&amp;aring;r s&amp;aring; l&amp;aring;ngt att man s&amp;auml;ger att allting &amp;auml;r subjektivt, det finns bara min subjektiva sanning, objektiviteten finns inte eller kan i vilket fall inte gripas, medan fundamentalismen i olika tappningar&amp;nbsp;inte erk&amp;auml;nner problemet med tolkning utan menar att den objektiva sanningen direkt och of&amp;ouml;rmedlat kan h&amp;auml;mtas ur k&amp;auml;llan, t.ex bibeltexten. Denna senare st&amp;aring;ndpunkt &amp;auml;r naiv och inte h&amp;aring;llbar. Men det faktum att vi problematiserar detta med tolkning och sv&amp;aring;righeten med objektiviteten inneb&amp;auml;r inte att vi beh&amp;ouml;ver hamna i den totala subjektiviteten. Tron har ett inneh&amp;aring;ll som vi f&amp;aring;r extrahera fram och konstruera f&amp;ouml;r varje ny tid. Jag gillar Eldebos ansats att beskriva denna process. Petrus &amp;quot;konstruerade&amp;quot; tron f&amp;ouml;r sin tid d&amp;aring; han p&amp;aring; Jerusalems torg predikade f&amp;ouml;r judarna (&lt;a target="_blank" href="http://www.bibeln.se/sokindex.jsp?mode=gotokap&amp;amp;kap=Apg+9"&gt;Apg 2:14 ff&lt;/a&gt;). Kyrkof&amp;auml;derna och Katolska kyrkan har alltid insett att f&amp;ouml;rvaltningen av trons skatt inneh&amp;aring;ller ett tolkningsmoment och att det &amp;auml;r en grannlaga process att f&amp;ouml;rst&amp;aring; och ge vidare det vi tror p&amp;aring;. Det enkla kerygmat, f&amp;ouml;rkunnelen av Jesus, Guds utvalde, m&amp;auml;nsklighetens fr&amp;auml;lsare, m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rdjupas och f&amp;ouml;rklaras och f&amp;ouml;rsvaras mot olika irrl&amp;auml;ror och feltolkningar. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r beh&amp;ouml;vs ett l&amp;auml;ro&amp;auml;mbete i Kyrkan&amp;nbsp;och koncilier. Och det beh&amp;ouml;vs ett levande samtal bland Guds folk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eldebo urskiljer fyra konstruktionskriterier f&amp;ouml;r den kristna tron:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;1. det bibliska&lt;/strong&gt;: Bibeln &amp;auml;r sj&amp;auml;lvklart den viktigaste urkunden f&amp;ouml;r den kristna tron. Men bibeln tolkar sig inte sj&amp;auml;lv, den m&amp;aring;ste l&amp;auml;sas i ljuset av den levande tron. F&amp;ouml;r att &lt;a target="_blank" href="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/pages/bibeltolkning.aspx"&gt;tolka Bibeln&lt;/a&gt; m&amp;aring;ste man vara uppm&amp;auml;rksam p&amp;aring; vad de m&amp;auml;nskliga f&amp;ouml;rfattarna verkligen har velat framh&amp;aring;lla och vad Gud har velat uppenbara genom deras ord. Avg&amp;ouml;rande &amp;auml;r inneh&amp;aring;llet i bibelns budskap, inte detaljer som h&amp;ouml;r till formen f&amp;ouml;r framf&amp;ouml;randet av detta budskap.&amp;nbsp;Man m&amp;aring;ste man ta h&amp;auml;nsyn till omst&amp;auml;ndigheterna i&amp;nbsp;den tid och den kultur i vilken texten kom till, den litter&amp;auml;ra framst&amp;auml;llningens former (historiska, profetiska, poetiska eller andra litteraturarter) samt de s&amp;auml;tt att t&amp;auml;nka, tala och ber&amp;auml;tta som var i bruk d&amp;aring; texten kom till. Bibeln &amp;auml;r enligt v&amp;aring;r tro&amp;nbsp;inspirerad av Gud,&amp;nbsp;d&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste den l&amp;auml;sas och tolkas i samma anda som den blev skriven, den m&amp;aring;ste tolkas i den helige Andes ljus. Andra Vatikankonciliet visar p&amp;aring; tre kriterier f&amp;ouml;r en tolkning av Skriften som st&amp;auml;mmer &amp;ouml;verens med den Ande som inspirerat den:&lt;/p&gt;
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;Vi skall rikta stor uppm&amp;auml;rksamhet mot hela Skriftens inneh&amp;aring;ll och enhet. Hur olika Bibelns b&amp;ouml;cker &amp;auml;n &amp;auml;r, s&amp;aring; utg&amp;ouml;r de &amp;auml;nd&amp;aring; en enhet med tanke p&amp;aring; Guds plan, som har Kristus Jesus som sin mitt och sitt hj&amp;auml;rta, en plan som blivit uppenbar sedan Kristi uppst&amp;aring;ndelse (jfr &lt;a target="_blank" href="http://www.bibeln.se/sokindex.jsp?mode=gotokap&amp;amp;kap=Luk+24"&gt;Luk 24:25-27, 44-46&lt;/a&gt;). &lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Vi skall l&amp;auml;sa Skriften &amp;quot;i kyrkans levande tradition&amp;quot;. Bibeln &amp;auml;r kyrkans bok. Enligt ett tales&amp;auml;tt fr&amp;aring;n kyrkof&amp;auml;derna l&amp;auml;ses Skriften b&amp;auml;ttre i kyrkans hj&amp;auml;rta &amp;auml;n enbart genom att man anv&amp;auml;nder sig av dess rent materiella uttryckss&amp;auml;tt. Kyrkan b&amp;auml;r i sin tradition det levande minnet av Guds levande Ord, och den helige Ande ger henne den andliga tolkningen av Skriften. &lt;/li&gt;
&lt;li&gt;Vi skall ta h&amp;auml;nsyn till &amp;quot;trosanalogin&amp;quot; Det betyder sambandet mellan de olika trossanningarna och deras inb&amp;ouml;rdes sammanhang. &lt;br /&gt;Man brukar skilja p&amp;aring; fyra olika slags betydelser i skriften: 
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;&lt;strong&gt;Bokstavlig&lt;/strong&gt; betydelse &lt;/li&gt;
&lt;li&gt;&lt;strong&gt;Allegorisk&lt;/strong&gt; betydelse: Vi f&amp;aring;r en djupare f&amp;ouml;rst&amp;aring;else av h&amp;auml;ndelserna genom att se deras inneb&amp;ouml;rd i Kristus (t.ex. &amp;ouml;verg&amp;aring;ngen &amp;ouml;ver R&amp;ouml;da havet: Ett tecken p&amp;aring; Kristi seger samt dopet). &lt;/li&gt;
&lt;li&gt;&lt;strong&gt;Moralisk&lt;/strong&gt; betydelse: De h&amp;auml;ndelser som Skriften ber&amp;auml;ttar om skall leda oss till att handla r&amp;auml;tt. De har skrivits ner f&amp;ouml;r &amp;quot;v&amp;aring;r undervisning&amp;quot; (1 Kor 10:11). &lt;/li&gt;
&lt;li&gt;&lt;strong&gt;Anagogisk&lt;/strong&gt; betydelse: Den eviga inneb&amp;ouml;rden av tingen och h&amp;auml;ndelserna, vilken hj&amp;auml;lper oss genom att leda oss fram (grekiska: anagoge) till v&amp;aring;rt himmelska hemland. S&amp;aring; &amp;auml;r kyrkan p&amp;aring; jorden tecken p&amp;aring; det himmelska Jerusalem (Upp 21:1-22:5). &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;2. den samlade kristna tron&lt;/strong&gt;. H&amp;auml;r tycker jag Eldebo n&amp;auml;rmar sig en f&amp;ouml;rst&amp;aring;else av det vi i Katolska kyrkan kallar &amp;quot;traditionen&amp;quot;. Alla kyrkor och samfund har en tradition, &amp;auml;ven de mest extrema bibelfundamentalister har utvecklat sin tolkningstradition, det kan de inte komma ifr&amp;aring;n hur mycket de &amp;auml;n f&amp;ouml;rnekar det.&amp;nbsp;B&amp;auml;ttre &amp;auml;n att f&amp;ouml;rneka traditionen &amp;auml;r att ta med den i ber&amp;auml;kningen och medvetandeg&amp;ouml;ra vad den inneb&amp;auml;r f&amp;ouml;r v&amp;aring;r aktuella konstruktion av den kristna tron.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;3. sammanhanget.&lt;/strong&gt; F&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rkunnelsen skall n&amp;aring; fram till de m&amp;auml;nniskor som man v&amp;auml;nder sig till m&amp;aring;ste man tala p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som &amp;auml;r relevant. Detta &amp;auml;r sj&amp;auml;lvklart. Det var sj&amp;auml;lvklart f&amp;ouml;r Jesus, m&amp;aring;nga evangelister idag pratar fikonspr&amp;aring;k och tycks f&amp;ouml;rakta eller underskatta de m&amp;auml;nniskor de talar till och skyller p&amp;aring; dem f&amp;ouml;r att de inte tar emot f&amp;ouml;rkunnelsen hellre &amp;auml;n att reflektera &amp;ouml;ver hur man sj&amp;auml;lv predikar.&amp;nbsp; Vi kristna f&amp;aring;r inte g&amp;ouml;mma oss i kyrkan.&amp;nbsp;&amp;quot;Det g&amp;auml;ller att sluta leva i historien och b&amp;ouml;rja leva i nuet och bygga f&amp;ouml;r framtiden. F&amp;ouml;r om det inte &amp;auml;r relevant f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskors liv s&amp;aring; kommer de att dra vidare&amp;quot;, &lt;a target="_blank" href="http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=169711"&gt;sade&amp;nbsp; Los Angeles-pastorn Erwin McManus&lt;/a&gt; nyligen vid ett bes&amp;ouml;k i Filadelfiakyrkan i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;4.&amp;nbsp;den helige Andes ledning.&lt;/strong&gt;&amp;nbsp;&amp;quot;&lt;em&gt;Det kr&amp;auml;vs alltid ett Andens bist&amp;aring;nd. I kyrkans tidigaste historia skedde detta p&amp;aring; kyrkom&amp;ouml;ten. Under historiens g&amp;aring;ng har det avgjorts i lokala f&amp;ouml;rsamlingsm&amp;ouml;ten. I alla dessa sammanhang har konstruktionerna m&amp;ouml;jliggjorts genom att m&amp;auml;nniskor g&amp;aring;tt &amp;ouml;ver sin egen gr&amp;auml;ns och medvetet valt att inbjuda Guds Ande&lt;/em&gt;&amp;quot;. Detta &amp;auml;r ocks&amp;aring; centralt. Utan den helige Ande skulle Kyrkan inte vara kyrka, den skulle inte kunna h&amp;aring;lla ihop och inte kunna bevara tron of&amp;ouml;rvanskad. Enligt katolskt s&amp;auml;tt att se finns den helige Ande med Kyrkan b&amp;aring;de strukturellt/hierarkiskt i l&amp;auml;ro&amp;auml;mbetet och karismatiskt i varje d&amp;ouml;pt m&amp;auml;nniskas hj&amp;auml;rta. Den personliga pingsten med andedop och andliga n&amp;aring;deg&amp;aring;vor &amp;auml;r &amp;auml;mnad f&amp;ouml;r varje kristen. Som p &lt;a target="_blank" href="http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=169510"&gt;Raniero Cantalamessa sade&lt;/a&gt; vid bes&amp;ouml;ket i Stockholm nyligen s&amp;aring; har 1900-talet inneburit&amp;nbsp;en ny pingst f&amp;ouml;r hela kristenheten. &amp;quot;&lt;em&gt;F&amp;ouml;rst i de protestantiska kyrkorna, senare &amp;auml;ven i katolska kyrkan. I dag &amp;auml;r Andens verk en samlande faktor som g&amp;aring;r genom alla kristna samfund&lt;/em&gt;&amp;quot;. Den helige Ande &amp;auml;r enligt min mening den grundl&amp;auml;ggande drivkraften bakom att vi kristna fr&amp;aring;n olika samfund nu f&amp;ouml;rs samman p&amp;aring; ett nytt s&amp;auml;tt i en Andens ekumenik som vi inte upplevt p&amp;aring; l&amp;auml;nge. &lt;a target="_blank" href="http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=169524"&gt;Jesusmanifestationen&lt;/a&gt; &amp;auml;r bara ett exempel p&amp;aring; detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a target="_blank" href="http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=169600"&gt;&lt;span style="font-size:xx-small;"&gt;Olof Djurfeldt&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:xx-small;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;a target="_blank" href="http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=169577"&gt;&lt;span style="font-size:xx-small;"&gt;Bj&amp;ouml;rne Erixon&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:xx-small;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;</description></item></channel></rss>