<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" ?>
<?xml-stylesheet type="text/xsl" href="http://katolsktfonster.se/forum/utility/FeedStylesheets/rss.xsl" media="screen"?><rss version="2.0" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/" xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"><channel><title>Isidor Katolskt Forum</title><link>http://katolsktfonster.se/forum/forums/</link><description>All Posts</description><dc:language>sv-SE</dc:language><generator>CommunityServer 2008.5 SP2 (Build: 40407.4157)</generator><item><title>test</title><link>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/46309.aspx</link><pubDate>Thu, 14 Apr 2011 05:06:13 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">e74d2866-5219-4543-a214-9894a830bd04:46309</guid><dc:creator>Bengt Malmgren</dc:creator><slash:comments>0</slash:comments><comments>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/46309.aspx</comments><wfw:commentRss>http://katolsktfonster.se/forum/forums/commentrss.aspx?SectionID=5&amp;PostID=46309</wfw:commentRss><description>&lt;p&gt;test&lt;/p&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;</description></item><item><title>Svenska kyrkan svensk eller multikulturell?</title><link>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/21746.aspx</link><pubDate>Mon, 21 Sep 2009 05:23:04 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">e74d2866-5219-4543-a214-9894a830bd04:21746</guid><dc:creator>Bengt Malmgren</dc:creator><slash:comments>1</slash:comments><comments>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/21746.aspx</comments><wfw:commentRss>http://katolsktfonster.se/forum/forums/commentrss.aspx?SectionID=5&amp;PostID=21746</wfw:commentRss><description>&lt;p&gt;AnnaMaria Hedin har reagerat p&amp;aring; vinklingen i en artikel i SvD av Hannes Delling om kyrkovalet med rubriken &lt;a target="_blank" href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3546865.svd"&gt;F&amp;aring; invandrare st&amp;auml;ller upp i valet&lt;/a&gt; och bidrar med f&amp;ouml;ljande synpunkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-------------------------------------&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkovalet g&amp;auml;ller inte alla kristna - eller ens alla kyrkor i Sverige. Det g&amp;auml;ller de som &amp;auml;r medlemmar i Svenska kyrkan, dvs lutheraner. Och det &amp;auml;r en avg&amp;ouml;rande skillnad!!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikeln:&lt;/p&gt;
&lt;p style="padding-left:30px;"&gt;&lt;em&gt;/ N&amp;auml;r man tittar igenom de som sitter i kyrkans h&amp;ouml;gsta styrande organ, Kyrkom&amp;ouml;tet, hittar man bara ett f&amp;aring;tal med finsk-, dansk- eller norskklingande namn och &amp;auml;nnu f&amp;auml;rre med utomnordisk bakgrund. Detta trots att runt h&amp;auml;lften av de 5000 som tr&amp;auml;der in i kyrkan per &amp;aring;r har invandrarbakgrund, ofta utomnordisk./&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur etnocentrisk f&amp;aring;r man vara? Invandrare &amp;auml;r s&amp;auml;llan lutheraner!!!!! Och finnar, danskar och norrm&amp;auml;n som &amp;auml;r kyrkligt aktiva har sina egna samfund representerade i v&amp;aring;rt land - vad skulle de engagera sig i Svenska kyrkan f&amp;ouml;r?? Omv&amp;auml;nda f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandet g&amp;auml;lleri v&amp;aring;ra grannl&amp;auml;nder, det &amp;auml;r v&amp;auml;l inget konstigt med det.&lt;/p&gt;
&lt;p style="padding-left:30px;"&gt;&lt;em&gt;/--Naturligtvis har vi v&amp;auml;ldigt mycket mer att jobba med n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att vara en m&amp;aring;ngkulturell organisation. Det ser b&amp;auml;ttre ut p&amp;aring; diakon och pr&amp;auml;stsidan, men n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller f&amp;ouml;rtroendevalda finns en bristande m&amp;aring;ngfald, s&amp;auml;ger Kristina Hellqvist, handl&amp;auml;ggare p&amp;aring; Sveriges Kristna R&amp;aring;d./&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;quot;m&amp;aring;ngkulturell organisation&amp;quot;, hur d&amp;aring;? Om igen: invandrare &amp;auml;r s&amp;auml;llan lutheraner! Och hon som uttalar sig fr&amp;aring;n Sveriges Kristna R&amp;aring;d - &amp;auml;r hon verkligen representativ f&amp;ouml;r SKR? Det &amp;auml;r inte SKR:s uppgift att se till att just Svenska kyrkan ska vara en &amp;quot;m&amp;aring;ngkulturell organisation&amp;quot;. D&amp;auml;remot &amp;auml;r alla de tre stora kristna kyrkofamiljerna tillsammans en V&amp;Auml;LDIGTm&amp;aring;ngkulturell organisation!&lt;/p&gt;
&lt;p style="padding-left:30px;"&gt;&lt;em&gt;/*M&amp;aring;nga som kommer hit* &amp;auml;r muslimer eller ortodoxa. En del konverterar, andra &amp;auml;r dubbelanslutna och m&amp;aring;nga &amp;auml;r aktiva i f&amp;ouml;rsamlingar och verksamheter. Principen &amp;auml;r viktig, menar Olle Burell, ordf&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r socialdemokraterna i Kyrkom&amp;ouml;tet./&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;quot;muslimer eller ortodoxa&amp;quot; - skulle de vilja vara dubbelanslutna till Svenska Kyrkan!?!?! Det h&amp;auml;r &amp;auml;r v&amp;auml;l dagens sk&amp;auml;mt! Men allvarligt: s&amp;auml;rskilt de ortodoxa kyrkorna, men &amp;auml;ven den katolska kyrkan, ser oerh&amp;ouml;rda problem med den ibland helt osminkade medlemsv&amp;auml;rvning som Svenska kyrkan uts&amp;auml;tter invandrade medkristna f&amp;ouml;r. Det &amp;auml;r m&amp;auml;nniskor som kommer till Sverige, ofta traumatiserade, de har mist sin invanda kulturella f&amp;ouml;rankring, de har spr&amp;aring;ksv&amp;aring;righeter, &amp;auml;r ofta angel&amp;auml;gna att anpassa sig till ett nytt samh&amp;auml;lle. De f&amp;aring;r s&amp;auml;llan konsekvenserna av en eventuell konversion f&amp;ouml;rklarade f&amp;ouml;r sig - t.ex. att sl&amp;auml;ktkontakter b&amp;aring;de h&amp;auml;r och i hemlandet kan f&amp;ouml;rsv&amp;aring;ras, till exempel i och med att f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r dop, br&amp;ouml;llop och begravningar&lt;br /&gt;tillsammans med folk med samma etniska bakgrund f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras i grunden om n&amp;aring;gra av dem &amp;ouml;verg&amp;aring;r till svenska kyrkan. Ekumeniskt sett kallas det h&amp;auml;r f&amp;ouml;r PROSELYTISM och det ska kyrkorna inte &amp;auml;gna sig &amp;aring;t sinsemellan. &amp;Auml;r de flesta st&amp;ouml;rre samfund &amp;ouml;verens om. Medvetenheten om detta i Svenska kyrkan verkar dock l&amp;auml;mna en del att &amp;ouml;nska....&lt;/p&gt;
&lt;p style="padding-left:30px;"&gt;&lt;em&gt;/--Det &amp;auml;r bara att konstatera att det m&amp;aring;ste bli ett l&amp;aring;gt betyg. Vi fr&amp;aring;n nomineringsgrupperna m&amp;aring;ste bli b&amp;auml;ttre p&amp;aring; att identifiera m&amp;auml;nniskor som har andra bakgrunder &amp;auml;n att vara ljush&amp;aring;riga &amp;auml;ttlingar till b&amp;ouml;nder, s&amp;auml;ger han.&lt;br /&gt;--Vi har haft s&amp;aring; stora problem med j&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten och mycket kraft har g&amp;aring;tt till det. I n&amp;auml;sta steg handlar det om att f&amp;aring; in fler unga och fler med utl&amp;auml;ndsk bakgrund. /&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det &amp;auml;r v&amp;auml;l &amp;aring;kej. S&amp;aring; l&amp;auml;nge dom med utl&amp;auml;ndsk bakgrund har sin f&amp;ouml;rankring i den lutherska kyrkofamiljen.&lt;br /&gt;Allt annat &amp;auml;r medlemsv&amp;auml;rvning p&amp;aring; falska grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen: vad tror rubriks&amp;auml;ttarna? Vad vill tidningen ge sken av att h&amp;auml;vda? Att det politiska kyrkovalet i lutherska Sverige skulle uttrycka n&amp;aring;gon sorts folkvilja, och att alla kristna i Sverige borde r&amp;auml;tta sig efter det?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AnnaMaria Hedin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;--------------------------------------------------&lt;/p&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;</description></item><item><title>Livets Ords helandeskola</title><link>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/22056.aspx</link><pubDate>Fri, 25 Sep 2009 14:29:52 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">e74d2866-5219-4543-a214-9894a830bd04:22056</guid><dc:creator>Anette</dc:creator><slash:comments>0</slash:comments><comments>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/22056.aspx</comments><wfw:commentRss>http://katolsktfonster.se/forum/forums/commentrss.aspx?SectionID=5&amp;PostID=22056</wfw:commentRss><description>&lt;p class="MsoNormal" style="margin:0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;#39;Comic Sans MS&amp;#39;;color:black;font-size:11pt;mso-bidi-font-family:Arial;"&gt;Hej! &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="margin:0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;#39;Comic Sans MS&amp;#39;;color:black;font-size:11pt;mso-bidi-font-family:Arial;"&gt;Jag funderar p&amp;aring; att anm&amp;auml;la mig till Livets Ords helandeskola 15-17 oktober. &lt;/span&gt;&lt;span style="color:black;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="margin:0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;#39;Comic Sans MS&amp;#39;;color:black;font-size:11pt;mso-bidi-font-family:Arial;"&gt;Jag har varit en aktivt troende katolik (konvertit) i mer &amp;auml;n 14 &amp;aring;r nu. &lt;/span&gt;&lt;span style="color:black;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="margin:0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;#39;Comic Sans MS&amp;#39;;color:black;font-size:11pt;mso-bidi-font-family:Arial;"&gt;&amp;Auml;r det fel av mig att s&amp;ouml;ka f&amp;ouml;rb&amp;ouml;n (genom ett annat trossamfund) p&amp;aring; detta s&amp;auml;tt?&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="margin:0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;#39;Comic Sans MS&amp;#39;;color:black;font-size:11pt;mso-bidi-font-family:Arial;"&gt;Vad tycker ni?&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="margin:0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="color:black;"&gt;&lt;span style="font-size:small;"&gt;&lt;span style="font-family:Times New Roman;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="margin:0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;#39;Comic Sans MS&amp;#39;;color:black;font-size:11pt;mso-bidi-font-family:Arial;"&gt;Om helgskolan skriver de: &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="margin:0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;#39;Comic Sans MS&amp;#39;;color:black;font-size:11pt;mso-bidi-font-family:Arial;"&gt;F&amp;ouml;r dig som p&amp;aring; ett eller annat s&amp;auml;tt drabbats av sjukdom och vill avs&amp;auml;tta kvalificerad tid f&amp;ouml;r att s&amp;ouml;ka Gud f&amp;ouml;r gudomligt helande och l&amp;auml;kedom i Jesu namn. Du betj&amp;auml;nas dessutom i f&amp;ouml;rb&amp;ouml;n enskilt och i helandegudstj&amp;auml;nster.&lt;/span&gt;&lt;span style="color:black;font-size:10pt;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="margin:0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;#39;Comic Sans MS&amp;#39;;color:black;font-size:11pt;mso-bidi-font-family:Arial;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p class="MsoNormal" style="margin:0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="font-family:&amp;#39;Comic Sans MS&amp;#39;;color:black;font-size:11pt;mso-bidi-font-family:Arial;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;</description></item><item><title>Ubikvitetsläran och mässoffret</title><link>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/14738.aspx</link><pubDate>Wed, 25 Mar 2009 04:19:02 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">e74d2866-5219-4543-a214-9894a830bd04:14738</guid><dc:creator>Lars Flemstrom</dc:creator><slash:comments>3</slash:comments><comments>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/14738.aspx</comments><wfw:commentRss>http://katolsktfonster.se/forum/forums/commentrss.aspx?SectionID=5&amp;PostID=14738</wfw:commentRss><description>&lt;p&gt;Ubikvitet &amp;auml;r ett begrepp inom luthersk teologi, vilket jag misst&amp;auml;nker saknas i den katolska begreppsapparaten. S&amp;aring; h&amp;auml;r f&amp;ouml;rklarar Wikipedia:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;&amp;quot;Ubikvitetsl&amp;auml;ran&lt;/b&gt;, begrepp i Martin Luthers nattvardsl&amp;auml;ra gentemot zwinglianerna och andra som f&amp;ouml;rnekade Kristi n&amp;auml;rvaro i nattvarden. Enligt denna har den uppst&amp;aring;ndne Kristus del i Guds allest&amp;auml;desn&amp;auml;rvaro och &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ocks&amp;aring; n&amp;auml;rvarande i nattvardens br&amp;ouml;d och vin. &lt;span style="text-decoration:underline;"&gt;Problemet uppst&amp;aring;r d&amp;aring; hur Kristi n&amp;auml;rvaro skall kunna knytas till nattvarden,&lt;/span&gt; och Luther pekar d&amp;aring; p&amp;aring; Kristi l&amp;ouml;ften om sin n&amp;auml;rvaro. Kristi n&amp;auml;rvaro i nattvarden var f&amp;ouml;r Martin Luther, till skillnad fr&amp;aring;n Philip Melanchthon, &lt;strong&gt;inte knutet enbart till utdelandet utan br&amp;ouml;det och vinet &amp;auml;r Kristi kropp och blod och allt det som konsekrerats skall d&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;ouml;rt&amp;auml;ras som s&amp;aring;dant och inte sammanblandas med vanligt br&amp;ouml;d och vin.&amp;quot;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Detta &amp;auml;r Svenska kyrkans traditionella nattvardsl&amp;auml;ra, som jag sj&amp;auml;lv har f&amp;aring;tt l&amp;auml;ra mig av min gamla konfirmationspr&amp;auml;st.&amp;nbsp;i Svenska kyrkan &lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;strax efter mitten av 1900&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;-talet&lt;/strong&gt;&amp;nbsp;. Det skulle d&amp;aring; dr&amp;ouml;ja hela 40 &amp;aring;r innan jag tr&amp;auml;ffade n&amp;aring;gon person, som jag visste var katolik, och 40 &amp;aring;r innan jag fick n&amp;aring;gon djupare kunskap om vad Katolska kyrkan egentligen l&amp;auml;r om nattvarden och andra fr&amp;aring;gor. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan h&amp;auml;r se en hel del av intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;Att Luther f&amp;ouml;respr&amp;aring;kade en n&amp;auml;sta &amp;quot;katolsk&amp;quot; nattvarsl&amp;auml;ra, trots att Melanchthon var den av de tv&amp;aring; som ivrigast drev kravet p&amp;aring; en &amp;aring;terf&amp;ouml;rening med Katolska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att den lutherska kyrkan var splittrad redan fr&amp;aring;n b&amp;ouml;rjan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att Luther sj&amp;auml;lv inte var&amp;nbsp;&amp;quot;renl&amp;auml;rig lutheran&amp;quot;. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att Svenska kyrkan, med undantag f&amp;ouml;r de senaste decennierna har st&amp;aring;tt ytterligare n&amp;aring;gra sn&amp;auml;pp n&amp;auml;rmare Katolska kyrkan &amp;auml;n Luther sj&amp;auml;lv. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ubikvitetsl&amp;auml;ran i sig &amp;auml;r ett problem, vars l&amp;ouml;sning &amp;auml;r att s&amp;ouml;ka i en utveckling av nattvardsl&amp;auml;ran i &amp;quot;katolsk&amp;quot; riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;F&amp;ouml;r lutherska teologere &amp;auml;r ubikvitetensl&amp;auml;ran inte bara ett p&amp;aring;st&amp;aring;ende, utan ocks&amp;aring; ett problem, som m&amp;aring;ste l&amp;ouml;sas f&amp;ouml;r att vi r&amp;auml;tt ska kunna fira de heliga mysterierna. &lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="text-decoration:underline;"&gt;Problemet uppst&amp;aring;r d&amp;aring; hur Kristi n&amp;auml;rvaro skall kunna knytas till nattvarden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett visitationsprotokll fr&amp;aring;n 1598, klagar n&amp;aring;gon nitisk inspekt&amp;ouml;r p&amp;aring; att f&amp;ouml;rsamlingana i stiftet &amp;quot;br&amp;ouml;lar&amp;quot; under elevationen av hostian. och f&amp;ouml;resl&amp;aring;r mot&amp;aring;g&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att f&amp;aring; tyst p&amp;aring; &amp;quot;oljudet&amp;quot;, t. ex. f&amp;ouml;rbud mot elevation. Detta visar att eukaristisk b&amp;ouml;n var i allm&amp;auml;nt bruk betgdldigt mer &amp;auml;n ett halvsekel efter det att alla monstranser sm&amp;auml;lts ner f&amp;ouml;r att betala krigsskulden fr&amp;aring;n befrielsekriget i b&amp;ouml;rjan av 1500-talet). Vad &amp;auml;r tungotalet och andeutgjutelsen i pingstr&amp;ouml;relsen om inte ett substitut f&amp;ouml;r m&amp;auml;ssundret? Och vad var hopparesekten, som levde kvar en bit in p&amp;aring; 1900-talet, om inte en rest av medeltidens helgondyrkan? Och vad var Schartaus N&amp;aring;dens ordning, om inte ett &amp;quot;&amp;aring;terfall i katolicism&amp;quot;, som de mer renl&amp;auml;riga protestanterna p&amp;aring;st&amp;aring;r? Ingen har haft s&amp;aring; stor betydelse f&amp;ouml;r den svenskkyrkliga identiteten som Henric Schatau, som levde 1757 - 1825.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&amp;nbsp;N&amp;auml;r man fundererar p&amp;aring; problemet med ubikvitetsl&amp;auml;ran (vad g&amp;ouml;r nattvarden speciell om Jesus finns &amp;ouml;verallt &amp;auml;nd&amp;aring;?) beh&amp;ouml;ver man inte ens ha h&amp;ouml;rt talas om den katolska nattvardsl&amp;auml;ran, innan man spontant b&amp;ouml;rjar t&amp;auml;nka i den riktningen.&lt;/strong&gt; Och eftersom Svenska kyrkan ser sig sj&amp;auml;lv som en forts&amp;auml;ttning p&amp;aring; den medeltida kyrkan, finns inga hinder f&amp;ouml;r att s&amp;ouml;ka l&amp;ouml;sningar i den medeltida traditionen. Och l&amp;auml;gg d&amp;aring; m&amp;auml;rke till att den s.k. tridentinska m&amp;auml;ssan i Katolska kyrkan inte var en nyhet under 1500-talet, utan snarare en uppstramning av den medeltida m&amp;auml;ssan. Och eftersom alla Svk-kyrkor l&amp;aring;ngt in p&amp;aring; 1900-talet &amp;auml;r byggda enligt den medeltida m&amp;auml;ssans krav, f&amp;ouml;ljer allt annat. Visserligen var Luther kritisk till m&amp;auml;ssofferl&amp;auml;ran, men den &amp;auml;r egentligen en logisk f&amp;ouml;ljd av den traditionella nattvardsliturgin i Svenska kyrklan. Inte of&amp;ouml;renlig, allts&amp;aring;. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H&amp;ouml;galtaret mot korets &amp;ouml;stv&amp;auml;gg. Nattvarden konsekreras av pr&amp;auml;sten med ryggen mot f&amp;ouml;rsamlingen, som tar emot nattvarden p&amp;aring; kn&amp;auml; vid altarrundeln, som &amp;auml;r den halvcirkelformade &amp;quot;kn&amp;auml;fallsb&amp;auml;nken&amp;quot; framf&amp;ouml;r altaret. Detta &amp;auml;r Svenska kyrkans traditionella nattvardsliturgi. Och den har varit s&amp;auml;rskilt viktig eftersom andra tillf&amp;auml;llen till kn&amp;auml;fall inte ges i den svenskkyrkliga gudst&amp;auml;nsten, klockkl&amp;auml;mtning inte f&amp;ouml;rekommer vid konsekreringen och f&amp;ouml;rsamlingen normalt inte g&amp;ouml;r korstecken. Att detta d&amp;auml;remot f&amp;ouml;rekommer i katolska kyrkor mildrar effekterna av den nya m&amp;auml;ssordeningen. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att samma m&amp;auml;ssordning, gatuk&amp;ouml;ksmodellen, numera (under sent 1990-tal) &amp;auml;ven har inf&amp;ouml;rts i Svenska kyrkan, &amp;auml;r en formidabel katastrof. Det &amp;auml;r tr&amp;auml;ngsel och stress, och den som t&amp;auml;nkt falla p&amp;aring; kn&amp;auml; p&amp;aring; kortrappan f&amp;aring;r en knuff i ryggen att inte hindra k&amp;ouml;n. Tr&amp;aring;ngt &amp;auml;r det ocks&amp;aring; eftersom l&amp;auml;nsantikvarien som regel inte givit tillst&amp;aring;nd till att &amp;auml;ndra den traditionella inredningen.&amp;nbsp;&amp;nbsp; Om man nu inte droppar br&amp;ouml;det i vinet p.ga. den s&amp;auml;regna aids-skr&amp;auml;ck, som drabbat i synnerhet de &amp;quot;homov&amp;auml;nliga&amp;quot; delarna av &amp;#39;Svenska kyrkan, s&amp;aring; g&amp;ouml;r man det f&amp;ouml;r att inte hindra k&amp;ouml;n. Pr&amp;auml;ster, som &amp;auml;r r&amp;auml;dda f&amp;ouml;r att dricka sig fulla p&amp;aring; &amp;ouml;verblivet nattvardsvin, vet inte&amp;nbsp;vad de ska g&amp;ouml;ra. Att det skulle vara ett m&amp;auml;ssoffer k&amp;auml;nns numera mycket fr&amp;auml;mmande. Den pedagogiska inneb&amp;ouml;rden i litugin har g&amp;aring;tt f&amp;ouml;rlorad, och kyrkfolket och t.o.m. pr&amp;auml;sterna har blivit mer mottagliga &amp;auml;n n&amp;aring;gonsin f&amp;ouml;r nygnosticism och nyhedendom. Och d&amp;auml;rmed mindre h&amp;aring;gade &amp;auml;n n&amp;aring;gonsin f&amp;ouml;r ett &amp;aring;terf&amp;ouml;rening med Katolska kyrkan. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den interna debatten inf&amp;ouml;r &amp;ouml;ppen rid&amp;aring; (ins&amp;auml;ndare i Dagen) i Katolska kyrkan &amp;auml;r inte heller s&amp;auml;rskilt uppmuntrande, n&amp;auml;r Gert Gelotte och Ir&amp;eacute;ne Norgren vill &amp;ouml;ppna den katolska nattvarden f&amp;ouml;r vem som helst och Bitte Assarmo svarar, &lt;strong&gt;att hur otroligt den &amp;auml;n kan l&amp;aring;ta f&amp;ouml;r oss &amp;quot;protestanter&amp;quot; s&amp;aring; tror katoliker p&amp;aring; Jesu verkliga n&amp;auml;rvaro i nattvarden (realpresens).&lt;/strong&gt; Alla eller ingen allts&amp;aring;. N&amp;auml;r Katolska kyrkan i ekumenisk anda skulle f&amp;ouml;rnya sitt gudstj&amp;auml;nsliv k&amp;ouml;rde man storstilat &amp;ouml;ver de delar av protestantismen som st&amp;aring;r n&amp;auml;rmast Katolska kyrkan,.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Och nu s&amp;auml;ger Gelotte att tridentinska m&amp;auml;ssan &amp;auml;r en symbol&amp;nbsp; f&amp;ouml;r de katoliker som &amp;auml;r motst&amp;aring;ndare till ekumeniken. P&amp;aring; den protestantiska sidan &amp;auml;r det precis tv&amp;auml;rtom. Att f&amp;aring; delta i en riktig tridentinsk m&amp;auml;ssa &amp;auml;r det h&amp;auml;grande slutm&amp;aring;let f&amp;ouml;r ekumeniken. &amp;Aring;terinf&amp;ouml;randet av den traditionella lutherska m&amp;auml;ssan i Svenska kyrkan &amp;auml;r ett steg p&amp;aring; v&amp;auml;gen, som skulle underl&amp;auml;ttas om Katolska kyrkan f&amp;ouml;r sin del tar ett steg tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Hur otroligt det &amp;auml;n m&amp;aring; l&amp;aring;ta f&amp;ouml;r katoliker, s&amp;aring; finns det&amp;nbsp; fortfarande &amp;quot;protestanter&amp;quot; so&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;m tror p&amp;aring; Jesu verkliga n&amp;auml;rvaro i nattvarden (realpresens). &lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan allts&amp;aring; inte f&amp;ouml;rklara vad ubikvitetsl&amp;auml;ran g&amp;aring;r ut p&amp;aring;, utan att n&amp;auml;mna det inbyggda problemet. Annars kan man hamna i samma tankeg&amp;aring;ngar som Jonas Gardell, att Gud finns i allting, och d&amp;aring; &amp;auml;r allting gudomligt och Gudi behagligt, inte minst den f&amp;ouml;rbjudna frukt som f&amp;ouml;r stunden smakar b&amp;auml;st. Gardells bakgrund &amp;auml;r emellertid inte luthersk eller svenskkyrklig. Han &amp;auml;r uppv&amp;auml;st i baptismen, och det &amp;auml;r som bekant en r&amp;ouml;relse som f&amp;ouml;rnekar sakramenten och realpresens. &lt;/p&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;</description></item><item><title>Om liturgin i Domkyrkan vid biskopens 10-årsjubileum</title><link>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/11516.aspx</link><pubDate>Mon, 12 Jan 2009 19:51:48 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">e74d2866-5219-4543-a214-9894a830bd04:11516</guid><dc:creator>Organist-A</dc:creator><slash:comments>0</slash:comments><comments>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/11516.aspx</comments><wfw:commentRss>http://katolsktfonster.se/forum/forums/commentrss.aspx?SectionID=5&amp;PostID=11516</wfw:commentRss><description>&lt;p&gt;Ang&amp;aring;ende liturgin i Domkyrkan vid biskopens 10-&amp;aring;rsjubileum d&amp;aring; tv&amp;aring; diakoner pr&amp;auml;stvigdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det r&amp;auml;cker inte att en gudstj&amp;auml;nst uppfattas som vacker eller pampig &amp;ndash; liturgin m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; vara sam&amp;shy;st&amp;auml;mmig med vad kyrkan l&amp;auml;r om liturgin och dess gestaltning. Ett av m&amp;aring;len f&amp;ouml;r liturgin &amp;auml;r att den ska vara i djupaste mening uppbygglig f&amp;ouml;r de troende. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora begivenheterna som firas i stiftet b&amp;ouml;r vara f&amp;ouml;rebildligt gestaltade. Det &amp;auml;r ju ocks&amp;aring; s&amp;aring; de upp&amp;shy;fattas av de lekm&amp;auml;n som &amp;auml;r d&amp;auml;r, det &amp;auml;r ofr&amp;aring;nkomligt s&amp;aring;! Dessa tillf&amp;auml;llen kan ocks&amp;aring; vara l&amp;auml;mpliga f&amp;ouml;r att l&amp;aring;ngsiktigt ge inspiration till f&amp;ouml;rdjupad reflektion kring utformandet av liturgin b&amp;aring;de f&amp;ouml;r pr&amp;auml;ster och diakoner, musiker och lekfolk. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det s&amp;aring; viktigt att liturgin vid dessa tillf&amp;auml;llen &amp;auml;r f&amp;ouml;red&amp;ouml;mlig.&amp;nbsp; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyv&amp;auml;rr inneh&amp;ouml;ll biskopens 10-&amp;aring;rsjubileumsm&amp;auml;ssa en rad (musik)inslag som gick stick i st&amp;auml;v mot instruktionerna i g&amp;auml;llande m&amp;auml;ssordning. L&amp;auml;ser man noga de r&amp;aring;d och anvisningar som l&amp;auml;tt &amp;auml;r till&amp;shy;g&amp;auml;ngliga genom &lt;a target="_blank" href="http://www.kln.se/"&gt;KLN:s hemsida&lt;/a&gt;, m&amp;aring;ste man tyv&amp;auml;rr konstatera m&amp;aring;nga sv&amp;aring;rmotiverade avvikelser.&amp;nbsp; Avvikelserna &amp;auml;r s&amp;aring; p&amp;aring;fallande att man fr&amp;aring;gar sig hur de liturgiskt ansvariga har kunnat godk&amp;auml;nna denna agenda. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med att h&amp;auml;r p&amp;aring;tala dessa brister genom att ta upp dem punkt f&amp;ouml;r punkt &amp;auml;r att &amp;ouml;ka den generella kunskapen om vilka kriterier som b&amp;ouml;r vara avg&amp;ouml;rande i de fall man utv&amp;auml;rderar hur en m&amp;auml;ssa utformats resp. upplevts. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som k&amp;auml;nner sig glad och n&amp;ouml;jd &amp;ouml;ver att biskopens jubileumsm&amp;auml;ssa inneh&amp;ouml;ll st&amp;aring;tlig musik borde kanske sluta l&amp;auml;sa h&amp;auml;r. Det &amp;auml;r inte meningen att underk&amp;auml;nna n&amp;aring;gons positiva upplevelser! Men f&amp;ouml;r den som i n&amp;aring;got sammanhang har n&amp;aring;got liturgiskt uppdrag, &amp;auml;ven i ett blygsamt sammanhang, kan det vara av v&amp;auml;rde att reflektera kring de olika momenten i m&amp;auml;ssan och hur deras utformning kan balanseras med och mot varandra p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Musiken som genomg&amp;aring;ende var av J.S. Bach framf&amp;ouml;rdes p&amp;aring; h&amp;ouml;g konstn&amp;auml;rlig niv&amp;aring;, ja. Det &amp;auml;r odisku&amp;shy;ta&amp;shy;belt. Men urvalet och timingen med &amp;ouml;vriga liturgiska moment var inte i niv&amp;aring; med vad man borde kr&amp;auml;va av katolsk liturgi. N&amp;aring;gra exempel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gloria ersattes av en sats ur Bachs Juloratorium, Ehre&amp;nbsp; sei Gott, dvs. enbart &amp;auml;nglarnas lovs&amp;aring;ng enligt Luk. 2. F&amp;ouml;rutom att f&amp;ouml;rsamlingen inte fick tillf&amp;auml;lle att st&amp;auml;mma in i lovs&amp;aring;ngen, &amp;auml;r det enligt g&amp;auml;l&amp;shy;lan&amp;shy;de instruktioner faktiskt inte till&amp;aring;tet varken att f&amp;ouml;rkorta, f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra eller utesluta n&amp;aring;got av den litur&amp;shy;gi&amp;shy;ska texten, vilket spr&amp;aring;k som &amp;auml;n anv&amp;auml;nds, vare sig det &amp;auml;r svenska, tyska eller latin. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att s&amp;aring;dant stundtals tidigare varit praxis p&amp;aring; sina h&amp;aring;ll, kanske s&amp;auml;rskilt vanligt i samband med m&amp;auml;ssor f&amp;ouml;r barn, &amp;auml;r inget argument f&amp;ouml;r att man ska forts&amp;auml;tta med detta, dvs underl&amp;aring;ta att f&amp;ouml;lja det i senaste Missale uttryckliga kravet att anv&amp;auml;nda den kompletta texten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Responsoriepsalmens betydelse i ordets gudstj&amp;auml;nst och platsen f&amp;ouml;r dess framf&amp;ouml;rande &amp;auml;r utf&amp;ouml;rligt f&amp;ouml;r&amp;shy;kla&amp;shy;rad p&amp;aring; KLN:s hemsida. H&amp;auml;r kan bara konstateras att i Domkyrkan sj&amp;ouml;ngs den fr&amp;aring;n orgell&amp;auml;ktaren och inte fr&amp;aring;n ambonen, och av en k&amp;ouml;rs&amp;aring;ngare som veterligen inte &amp;auml;r f&amp;ouml;rsamlingsmedlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handp&amp;aring;l&amp;auml;ggningen fick &amp;auml;ga rum under en besynnerligt l&amp;aring;ng tystnad. Anvisningen &amp;rdquo;(biskopen) l&amp;auml;gger i tystnad h&amp;auml;nderna p&amp;aring; (kandidaternas) huvuden &amp;rdquo; avser otvetydigt att det &amp;auml;r den handp&amp;aring;l&amp;auml;ggande som inte h&amp;ouml;gt skall s&amp;auml;ga n&amp;aring;got. Den medf&amp;ouml;r inte att det m&amp;aring;ste r&amp;aring;da tystnad i kyrkorummet! Praxis i andra l&amp;auml;nder &amp;auml;r att ha n&amp;aring;gon form av s&amp;aring;ng och musik under den l&amp;aring;nga tid som handp&amp;aring;l&amp;auml;ggningen tar. Flera utl&amp;auml;ndska g&amp;auml;ster uttryckte sin f&amp;ouml;rv&amp;aring;ning &amp;ouml;ver att musik saknades h&amp;auml;r. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det hade g&amp;aring;tt utm&amp;auml;rkt bra att sjunga hymnen Veni Creator under handp&amp;aring;l&amp;auml;ggningen. Ist&amp;auml;llet sj&amp;ouml;ngs den (i en av den gregorianska huvudf&amp;aring;ran ok&amp;auml;nd melodiform med en melism i p&amp;aring; varje frassluts n&amp;auml;st sista stavelse, varf&amp;ouml;r?) d&amp;aring; de nyvigda ikl&amp;auml;ddes stola och m&amp;auml;sshake. Gudstj&amp;auml;nstmusiken m&amp;aring;ste hj&amp;auml;lpa det liturgiska skeendet fram&amp;aring;t, annars bildas en tidsm&amp;auml;ssig stas i fl&amp;ouml;det. Vilket tyv&amp;auml;rr sker om man upp&amp;shy;repade g&amp;aring;nger m&amp;aring;ste &amp;rdquo;v&amp;auml;nta ut&amp;rdquo; ett musikframf&amp;ouml;rande. S&amp;aring; blev ocks&amp;aring; fallet inte bara h&amp;auml;r, utan vid flera tillf&amp;auml;llen under m&amp;auml;ssan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;N&amp;aring;got liknande h&amp;auml;nde vid n&amp;auml;sta s&amp;aring;ng, Ubi caritas. Och varf&amp;ouml;r skulle den vara f&amp;ouml;rbeh&amp;aring;llen k&amp;ouml;ren? &amp;Auml;r det n&amp;aring;gon hymn som &amp;auml;r v&amp;auml;lbekant f&amp;ouml;r b&amp;aring;de pr&amp;auml;ster och lekfolk, s&amp;aring; &amp;auml;r det ju denna, som med sin vackra och djupt meningsfulla text sjungs p&amp;aring; sk&amp;auml;rtorsdagen. Sj&amp;auml;lvklart blev det ocks&amp;aring; s&amp;aring; att m&amp;aring;nga, inte bara pr&amp;auml;sterna, sj&amp;ouml;ng med i antifonen &amp;auml;ven om varken text eller melodi fanns med i program&amp;shy;met. Momentet med fridskyssen blev dock v&amp;auml;ldigt kort, d&amp;aring; de flesta av pr&amp;auml;sterna &amp;aring;terv&amp;auml;nde till sina platser utan att ut&amp;shy;v&amp;auml;xla fridsh&amp;auml;lsningen med de nyvigda. Man kan f&amp;ouml;rmoda att det var av tidssk&amp;auml;l eftersom handp&amp;aring;&amp;shy;l&amp;auml;gg&amp;shy;ningen tagit s&amp;aring; l&amp;aring;ng tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta i sin tur medf&amp;ouml;rde att den glansfulla offertoriemusiken &amp;ndash; basarian Grosser Herr ur Juloratoriet &amp;ndash; b&amp;ouml;rjade en god stund efter det att&amp;shy; sj&amp;auml;lva Tillredelsen hade kommit ig&amp;aring;ng. Den minnesgode gjorde kanske den reflektionen att biskop Hubertus aldrig stod och v&amp;auml;ntade vid altaret s&amp;aring; som biskop Anders nu fick g&amp;ouml;ra. Nej, biskop Brandenburg b&amp;ouml;rjade helt sonika tala n&amp;auml;r han tyckte att det var l&amp;auml;ge f&amp;ouml;r det och l&amp;auml;t musikerna f&amp;ouml;rst&amp;aring; att d&amp;aring; var det slutspelat! Den sortens ob&amp;ouml;jliga h&amp;aring;rdhet &amp;auml;r ju ett kliv i andra diket, inte s&amp;auml;rskilt efterf&amp;ouml;ljansv&amp;auml;rt &amp;ndash; men den kan l&amp;auml;ra oss n&amp;aring;got om hur viktigt det &amp;auml;r att inte l&amp;aring;ta liturgin avstanna utan starka sk&amp;auml;l.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanctus, som &amp;auml;r f&amp;ouml;rsamlingens viktigaste acklamation, ersattes sedan av &amp;auml;nnu en Bach-sats, denna g&amp;aring;ng f&amp;ouml;rsta delen av Sanctus ur hans h-mollm&amp;auml;ssa. Det &amp;auml;r en on&amp;ouml;digt rigid tolkning av anvisningarna i Missalet att ett k&amp;ouml;rframf&amp;ouml;rande av n&amp;aring;got verk ur den klassiska kyrkomusikskatten skulle vara helt uteslutet. F&amp;ouml;rsamlingens aktiva deltagande kan mycket v&amp;auml;l best&amp;aring; av ett aktivt inre lyssnande. Men det m&amp;aring;ste vara ett oavvisligt krav att hela texten finns med. Nu saknades b&amp;aring;de Osanna (Hosianna i h&amp;ouml;jden) och Benedictus (V&amp;auml;lsignad vare han). &lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;br /&gt;Sedan var valet att framf&amp;ouml;ra ett antal koraler ur Juloratoriet under kommunionen tyv&amp;auml;rr inte s&amp;auml;rskilt lyckat. Eftersom inte n&amp;aring;gon av koralerna varade mycket l&amp;auml;ngre &amp;auml;n en halv minut, blev helhets&amp;shy;in&amp;shy;tryck&amp;shy;et lappt&amp;auml;cksartat och snuttigt. Att k&amp;ouml;rs&amp;aring;ngarna lite omst&amp;auml;ndligt gavs ton inf&amp;ouml;r varje ny koral &amp;ouml;kade bara det splittrade intrycket. Rutinerade k&amp;ouml;rs&amp;aring;ngare borde v&amp;auml;l &amp;auml;nd&amp;aring; kunna ta ton sj&amp;auml;lva och inte f&amp;aring; begynnel&amp;shy;se&amp;shy;tonerna av k&amp;ouml;rledaren n&amp;auml;r nu som i detta fall koralerna &amp;auml;r instrumentalt beled&amp;shy;sagade. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De protestantiska koralerna v&amp;auml;cker heller inte samma gensvar hos katoliker som hos protestanter d&amp;aring; koralerna inte &amp;auml;r s&amp;aring; v&amp;auml;lk&amp;auml;nda och anv&amp;auml;nda, varken i den personliga andakten eller i de gemensamma gudstj&amp;auml;nsterna. Nog hade det varit b&amp;auml;ttre att antingen improvisera p&amp;aring; orgeln &amp;ndash; till och med &amp;ouml;ver dessa koraler &amp;ndash; eller ocks&amp;aring; att l&amp;aring;ta k&amp;ouml;ren sjunga en l&amp;auml;ngre k&amp;ouml;rhymn med eukaristisk text.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;N&amp;aring;got som inte s&amp;aring; m&amp;aring;nga liturgiansvariga &amp;auml;nnu har uppm&amp;auml;rksammat s&amp;aring; att det &amp;auml;ven p&amp;aring; bred front anammats (vare sig i Sverige eller utomlands), &amp;auml;r att slutpsalm som begrepp saknas i Missalet. Vad som d&amp;auml;remot uttryckligen st&amp;aring;r i anvisningarna, &amp;auml;r m&amp;ouml;jligheten att efter purificationen sjunga en lov&amp;shy;psalm. Lovpsalmen blir d&amp;aring; en sammanfattning av de troendes lovs&amp;aring;ng, och m&amp;auml;ssans sista liturgiska moment blir V&amp;auml;lsignelsen och uts&amp;auml;ndningen, precis som det &amp;auml;r avsett att vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att som skedde denna g&amp;aring;ng sjunga alla verser p&amp;aring; Dagen &amp;auml;r kommen som slutpsalm efter denna l&amp;aring;nga m&amp;auml;ssa blev allts&amp;aring; ganska baktungt, s&amp;auml;rskilt n&amp;auml;r hymnen &amp;auml;ven f&amp;ouml;ljdes av ett l&amp;aring;ngt postludium f&amp;ouml;r k&amp;ouml;r och orkester &amp;ndash; &amp;auml;nnu en sats ur Juloratoriet. En otacksam uppgift f&amp;ouml;r musikerna dessutom &amp;ndash; efter v&amp;auml;lsignelse och slutpsalm &amp;auml;r m&amp;auml;ssan &amp;ouml;ver, punkt slut. Ingen kan f&amp;ouml;rv&amp;auml;nta sig att en f&amp;ouml;rsamling ska sitta tyst efter en halvannan timmes l&amp;aring;ng m&amp;auml;ssa som dessutom inneh&amp;aring;llit s&amp;aring; m&amp;aring;nga l&amp;aring;ng&amp;ouml;rer. F&amp;ouml;r &amp;ouml;vrigt kan man undra varf&amp;ouml;r den svenskkyrkliga versionen av slutpsalmen i den ekumeniska del valdes n&amp;auml;r det finns en alldeles utm&amp;auml;rkt mer texttrogen version i v&amp;aring;r egen del av Cecilia.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt med gl&amp;auml;djen &amp;ouml;ver v&amp;aring;r biskops tio&amp;aring;rsl&amp;aring;nga pontifikat och &amp;ouml;ver att stiftet f&amp;aring;tt tv&amp;aring; nya pr&amp;auml;ster m&amp;aring;ste man med de ovan n&amp;auml;mnda exemplen beklaga att inte st&amp;ouml;rre stringens visas vid gestaltningen av liturgin p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som i djupaste mening anst&amp;aring;r v&amp;aring;r katolska kyrka &amp;ndash; allts&amp;aring; b&amp;aring;de tillb&amp;ouml;rligt och r&amp;auml;tt!&lt;/p&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;</description></item><item><title>Benedikt XVI</title><link>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/9085.aspx</link><pubDate>Thu, 16 Oct 2008 19:13:59 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">e74d2866-5219-4543-a214-9894a830bd04:9085</guid><dc:creator>Anders Jonsson</dc:creator><slash:comments>0</slash:comments><comments>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/9085.aspx</comments><wfw:commentRss>http://katolsktfonster.se/forum/forums/commentrss.aspx?SectionID=5&amp;PostID=9085</wfw:commentRss><description>&lt;p&gt;&amp;nbsp;Tv&amp;aring; underbara videofilmer som handlar om P&amp;aring;ven Benedikt XVI och hans f&amp;ouml;rnyelse av Kyrkan i den Helige Ande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmerna f&amp;ouml;rklarar p&amp;aring; ett fint s&amp;auml;tt denne P&amp;aring;ves storhet och varf&amp;ouml;r han &amp;auml;r s&amp;aring; popul&amp;auml;r bland praktiserande troende katoliker! &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1:&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.gloria.tv/?video=mwkef1terp70ohcfiw82"&gt;http://www.gloria.tv/?video=mwkef1terp70ohcfiw82&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2:&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.gloria.tv/?video=wwntnkxbavdmk6ec4sbr"&gt;http://www.gloria.tv/?video=wwntnkxbavdmk6ec4sbr&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;</description></item><item><title>Den Heliga Birgittas gudomliga uppenbarelser</title><link>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/786.aspx</link><pubDate>Sat, 16 Sep 2006 22:47:25 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">e74d2866-5219-4543-a214-9894a830bd04:786</guid><dc:creator>Anonymous</dc:creator><slash:comments>4</slash:comments><comments>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/786.aspx</comments><wfw:commentRss>http://katolsktfonster.se/forum/forums/commentrss.aspx?SectionID=5&amp;PostID=786</wfw:commentRss><description>&lt;DIV&gt;&lt;FONT face=Arial size=2&gt;Hej, jag skulle uppskatta om du tog dig tid att läsa dessa Gudomligt uppenbarade texter skrivna för folkets frälsnings skull, ty detta är ett ogudaktigt samhälle, därför gav Gud Heliga Birgitta av Sverige stor nåd.&lt;/FONT&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;&lt;FONT face=Arial size=2&gt;&lt;/FONT&gt;&amp;nbsp;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;&lt;FONT face=Arial size=2&gt;www.heligabirgitta.se&lt;/FONT&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;&lt;FONT face=Arial size=2&gt;&lt;/FONT&gt;&amp;nbsp;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;Dessa texter har hjälpt mig att bli en bättre person andligen.&lt;BR&gt;I dessa texter uttyder Jesus många av sina andliga tal i nya testamentet så att det är lättare att förstå.&lt;BR&gt;&lt;BR&gt;Detta är Gudomens ord, om någon du känner inte tror på att nya testamentet är Jesu ord, säger du då inte honom: "när du läser kommer Guds ande inom dig växa och kärleken till Gud öka, då kommer du förstå detta stämma"&lt;BR&gt;&lt;BR&gt;Det samma gäller dessa texter, därför om du har tro på Gud, läs dessa texter, och låt anden inom dig bedömma om detta är falskt eller sanning.&lt;BR&gt;&lt;BR&gt;Därför om du finner dessa texter vara sanna, sprid dem till dina andliga vänner som vill ta del av Guds nåd.&lt;BR&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;&lt;FONT face=Arial size=2&gt;Därför beder jag dig att icke förkasta dessa texter innan du läst lite ur dem, ty Gud vill oss icke fördömmelse, utan att vi skall frälsas.&lt;/FONT&gt;&lt;/DIV&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;</description></item><item><title>Ekumenik hur?</title><link>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/8685.aspx</link><pubDate>Wed, 01 Oct 2008 10:41:08 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">e74d2866-5219-4543-a214-9894a830bd04:8685</guid><dc:creator>Bengt Malmgren</dc:creator><slash:comments>0</slash:comments><comments>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/8685.aspx</comments><wfw:commentRss>http://katolsktfonster.se/forum/forums/commentrss.aspx?SectionID=10&amp;PostID=8685</wfw:commentRss><description>&lt;p&gt;&amp;nbsp;Denna fr&amp;aring;ga initierades i diskussionen&amp;nbsp;i anslutning till mitt&amp;nbsp;blogginl&amp;auml;gg &lt;a href="http://www.katolsktfonster.se/forum/blogs/8595.aspx" class="null"&gt;Svartvita kristna republikaner&lt;/a&gt; men forts&amp;auml;tter h&amp;auml;r.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Flemstr&amp;ouml;m skrev f&amp;ouml;ljande kommentar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Jakob Astudillo h&amp;auml;nvisar till inl&amp;auml;gg p&amp;aring; sin blogg, d&amp;auml;r mitt namn f&amp;ouml;rekommer. Av de diskussioner, som jag haft tidigare med Astudillo framg&amp;aring;r att han &amp;auml;r mot ekumenik, utan endast vill ha &amp;quot;samarbete&amp;quot; om gemensamma politiska uppfattningar. Jag har l&amp;auml;st dokumentet om ekumeniken fr&amp;aring;n Andra vatikankoncilet, och d&amp;auml;rav framg&amp;aring;r att m&amp;aring;let f&amp;ouml;r Katolska kyrkan p&amp;aring; l&amp;aring;ng sikt &amp;auml;r att Kristi kyrka &amp;aring;terf&amp;ouml;renas, men ocks&amp;aring; st&amp;auml;ller villkor f&amp;ouml;r &amp;aring;ter&amp;ouml;reningen. Katoliker borde d&amp;auml;rf&amp;ouml;r se positivt p&amp;aring; r&amp;ouml;relser inom andra kyrkor vill n&amp;auml;rma dem till den Katolska kyrkan, och som sl&amp;aring;r vakt om det gemensamma arvet, t ex fr&amp;aring;n Svenska kyrkans &amp;quot;kaktolska&amp;quot; tid.&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;</description></item><item><title>Islam</title><link>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/693.aspx</link><pubDate>Fri, 25 Aug 2006 21:10:53 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">e74d2866-5219-4543-a214-9894a830bd04:693</guid><dc:creator>Anders Jonsson</dc:creator><slash:comments>29</slash:comments><comments>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/693.aspx</comments><wfw:commentRss>http://katolsktfonster.se/forum/forums/commentrss.aspx?SectionID=5&amp;PostID=693</wfw:commentRss><description>&lt;P&gt;Är detta islams sanna ansikte? Hur kan någon säga att islam är en tolerant religion,&amp;nbsp;när man inte accepterar att f.d muslimer konverterar till kristendomen, och att man dessutom riskerar att straffas,&amp;nbsp;med döden, för att man tror på Jesus Kristus? Läs om&amp;nbsp;Azlina binti Jailani, som 1998 bytte namn till&amp;nbsp;Lina Joy samtidigt som hon döptes i en katolsk kyrka i&amp;nbsp;Kuala Lumpur:&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;&lt;A href="http://michellemalkin.com/archives/005805.htm"&gt;http://michellemalkin.com/archives/005805.htm&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;</description></item><item><title>En förnyad vitalitet.</title><link>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/193.aspx</link><pubDate>Sat, 01 Apr 2006 21:43:09 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">e74d2866-5219-4543-a214-9894a830bd04:193</guid><dc:creator>Anders Jonsson</dc:creator><slash:comments>64</slash:comments><comments>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/193.aspx</comments><wfw:commentRss>http://katolsktfonster.se/forum/forums/commentrss.aspx?SectionID=5&amp;PostID=193</wfw:commentRss><description>&lt;P&gt;Det finns många positiva tecken i tiden för kyrkan. Här är en&amp;nbsp;intressant artikel från Paris i Frankrike (på engelska) där författaren berättar om att kyrkan i dag visar många tecken på en&amp;nbsp;förnyad vitalitet.&amp;nbsp;&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;&lt;A href="http://www.touchstonemag.com/archives/article.php?id=19-03-054-r"&gt;http://www.touchstonemag.com/archives/article.php?id=19-03-054-r&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Personlig reflektion:&amp;nbsp;Påven Johannes Paulus II:s livsverk och&amp;nbsp;betydelse för kyrkan kommer inte att minska efter&amp;nbsp;den&amp;nbsp;2 april 2005. Hans betydelse kanske bara har börjat?&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;</description></item><item><title>"Liberala" katoliker.</title><link>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/3869.aspx</link><pubDate>Tue, 02 Oct 2007 18:55:24 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">e74d2866-5219-4543-a214-9894a830bd04:3869</guid><dc:creator>Anders Jonsson</dc:creator><slash:comments>16</slash:comments><comments>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/3869.aspx</comments><wfw:commentRss>http://katolsktfonster.se/forum/forums/commentrss.aspx?SectionID=5&amp;PostID=3869</wfw:commentRss><description>&lt;P&gt;En fråga jag funderat mycket på, är hur kyrkan bör behandla människor som säger sig vara katoliker men som i praktiken struntar i det mesta som kyrkan lär och tror. Inte nog med att man struntar i det för egen del, vissa sätter till och med i system att försöka arbeta emot kyrkan i frågor som homosex, abort etc. I dag är annars trenden att katoliker blir mer och mer trogna påven och läroämbetet, särskuilt de unga katolikerna som vill leva tron fullt ut i dess radikalitet och attraktionskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Men, 40-talisterna och "vänstervågen 1968" sätter fortfarande sina spår, särskilt i kyrkan i Västeeuropa och Nordamerika där sekularisering och relativism är de normerande värdena i samhället i stort. Men, vi är som katoliker kallade till något större och ädlare.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Jag såg filmen "Nunnan" för 2:a gången i går. Något som jag särskilt tog till mig i filmens strålande vittnesbörd&amp;nbsp;var några ord av pappan Samuel Cavallin som sade ungefär: "&lt;EM&gt;All verklig kristendom kräver offer&lt;/EM&gt;!" Så sant....Men..hur ställer sig liberala katoliker till ett sådant påstående?&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;&lt;A class="" href="http://www.catholicnewsagency.com/new.php?n=10533" target=_blank&gt;Ett sorgligt exempel på vad jag menar kan läsas här.&lt;/A&gt;&amp;nbsp;Talmannen i det amerikanska representanthuset, den "liberala" katoliken Nancy Pelosi vägrar att fördöma en blasfemisk parad i sin hemstad San Francisco. Din tro attackeras och hånas i din egen hemstad och du kan inte tala ut emot detta!Vi kan inte säga att Jesus inte har varnat oss! Vem vill Pelosi och andra s.k liberala katoliker tjäna?..Gud..eller Satan?&amp;nbsp; Jesus talar ofta om det onda som skedde i Sodom och Gomorra. Något att meditera och bedja över. &lt;/P&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;</description></item><item><title>BE FÖR FRED OCH FÖRSONING MELLAN ALLA NATIONER</title><link>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/7787.aspx</link><pubDate>Wed, 20 Aug 2008 18:27:30 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">e74d2866-5219-4543-a214-9894a830bd04:7787</guid><dc:creator>Bengt Malmgren</dc:creator><slash:comments>0</slash:comments><comments>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/7787.aspx</comments><wfw:commentRss>http://katolsktfonster.se/forum/forums/commentrss.aspx?SectionID=57&amp;PostID=7787</wfw:commentRss><description>&lt;p&gt;Berit Hanell och&amp;nbsp;Aina Larsen har skickat f&amp;ouml;ljande inbjudan till f&amp;ouml;rb&amp;ouml;n:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NOVENA F&amp;Ouml;R FRED OCH F&amp;Ouml;RSONING&amp;nbsp; MELLAN ALLA NATIONER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;Speciellt t&amp;auml;nker vi p&amp;aring; kriget i Georgien och konflikten mellan Ryssland och USA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;Fredagen den 22 augusti p&amp;aring; Jungfru Maria Drottningens dag inbjudes alla intresserade att b&amp;ouml;rja be en novena (9 dagar) f&amp;ouml;r den laddade och farliga situationen i Georgien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;Vi ber 1 dekad av Rosenkransen varje dag till v&amp;aring;r Fredsdrottning som inleds med f&amp;ouml;ljande fredsb&amp;ouml;n (B&amp;ouml;n till Alla Folks Moder))&lt;/p&gt;
&lt;p style="padding-left:30px;"&gt;&lt;em&gt;Herre Jesus Kristus Faderns Son &lt;br /&gt;s&amp;auml;nd nu Din Ande &amp;ouml;ver Jorden in i alla Nationers hj&amp;auml;rtan&lt;br /&gt;att de m&amp;aring; bevaras fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rfall, sv&amp;aring;ra olyckor och krig.&lt;br /&gt;M&amp;aring; Nationernas Moder den V&amp;auml;lsignade Jungfrun Maria&lt;br /&gt;vara v&amp;aring;r F&amp;ouml;rebedjerska.&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="padding-left:30px;"&gt;&lt;em&gt;Amen&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill kan ocks&amp;aring; v&amp;auml;lja att fasta eller avst&amp;aring; fr&amp;aring;n n&amp;aring;got k&amp;auml;rt under denna 9 dagars novena f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka b&amp;ouml;nens kraft. L&amp;auml;mna g&amp;auml;rna denna b&amp;ouml;n som Din privata intention f&amp;ouml;r de M&amp;auml;ssor Du deltar i under denna period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;</description></item><item><title>Apologetik..</title><link>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/6470.aspx</link><pubDate>Fri, 30 May 2008 20:30:29 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">e74d2866-5219-4543-a214-9894a830bd04:6470</guid><dc:creator>Alexander</dc:creator><slash:comments>3</slash:comments><comments>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/6470.aspx</comments><wfw:commentRss>http://katolsktfonster.se/forum/forums/commentrss.aspx?SectionID=5&amp;PostID=6470</wfw:commentRss><description>&lt;p&gt;&amp;nbsp;Jag har tyv&amp;auml;rr inte varit s&amp;aring; aktiv h&amp;auml;r p&amp;aring; forumet som jag kanske hade &amp;ouml;nskat.. men jag &lt;em&gt;har &lt;/em&gt;d&amp;auml;remot varit aktiv p&amp;aring; andra forum. &amp;Auml;ven ett &amp;ouml;k&amp;auml;nt ateistiskt forum( Flasback).. Jag ser det som en viktig del av av min &amp;quot;utbildning&amp;quot;.. jag &amp;auml;r n&amp;auml;mligen katekumen..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;Hur som helst..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;Att p&amp;aring; dessa fora bek&amp;auml;nna sin kristna tro inneb&amp;auml;r ofta&amp;nbsp;att&amp;nbsp;m&amp;ouml;tas med f&amp;ouml;rakt och misst&amp;auml;nksamhet. Jag upplever att religon &amp;ouml;verhuvudtaget angrips.. och det st&amp;ouml;rsta fokus ligger p&amp;aring; kristendomen..&amp;nbsp; P&amp;aring; alla s&amp;auml;tt f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker man angripa hela kyrkan.. allt fr&amp;aring;n ifr&amp;aring;gas&amp;auml;ttande av Jesu sj&amp;auml;lva existens till proklamerandet av dogmen om den obefl&amp;auml;ckade avlelsen.. och allt d&amp;auml;remellan..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har sj&amp;auml;lv alltid haft tilit till kyrkan och har genom henne.. genom hennes historia, tradition och teologi.. funnit svar att m&amp;ouml;ta all kritik med.. &lt;em&gt;alltid&lt;/em&gt;.. men det kr&amp;auml;ver mycket tid och arbete.. Det har&amp;nbsp;p&amp;aring; alla s&amp;auml;tt&amp;nbsp;berikat mitt trosliv.. men jag har &amp;auml;ven blivit medveten om den massiva mur av aggressivitet, f&amp;ouml;rtal och rena missf&amp;ouml;rst&amp;aring;nd som ofta m&amp;ouml;ter kristna..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P&amp;aring; dessa forum m&amp;ouml;ter man ibland vissa s&amp;ouml;kare som vill n&amp;auml;rma sig tron. De fullkomligt &amp;ouml;ver&amp;ouml;ses med antikristen polemik som strax ber&amp;ouml;var den f&amp;ouml;rsiktigt s&amp;ouml;kande modet. Jag tror n&amp;auml;mligen att det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor att n&amp;auml;rma sig kristendomen i dagens samh&amp;auml;lle.. ett samh&amp;auml;lle d&amp;auml;r religion av m&amp;aring;nga betraktas som utdaterat.. p&amp;aring; gr&amp;auml;nsen till asocialt beteende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;Jag vill med detta inl&amp;auml;gg fr&amp;aring;ga p&amp;aring; vilket s&amp;auml;tt man kan s&amp;auml;kra att kvalitativ, saklig men framf&amp;ouml;r allt l&amp;auml;tt&amp;aring;tkomlig information finns tillg&amp;auml;nglig f&amp;ouml;r de f&amp;aring; som v&amp;aring;gar s&amp;ouml;ka sig till kyrkan. Jag efterlyser&amp;nbsp;rent av utbildning i kristen retorik.och argumentationsteknik. vilket jag har m&amp;auml;rkt &amp;auml;r ett mycket viktigt verktyg i &amp;quot;sekul&amp;auml;ra sammanhang&amp;quot;..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sj&amp;auml;lv anser jag att&amp;nbsp;alla troende har en plikt att vittna om tron p&amp;aring; det som var och en f&amp;ouml;rm&amp;aring;r.. och idag&amp;nbsp;utg&amp;ouml;r internet naturligtvis frontlinjen. Apologeternas tid &amp;auml;r kanske h&amp;auml;r igen..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;Vad tror ni?&lt;/p&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;</description></item><item><title>Kyrkliga kommuner</title><link>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/6596.aspx</link><pubDate>Mon, 09 Jun 2008 16:16:43 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">e74d2866-5219-4543-a214-9894a830bd04:6596</guid><dc:creator>Lars Flemstrom</dc:creator><slash:comments>1</slash:comments><comments>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/6596.aspx</comments><wfw:commentRss>http://katolsktfonster.se/forum/forums/commentrss.aspx?SectionID=10&amp;PostID=6596</wfw:commentRss><description>&lt;p&gt;Svenska kyrkan har aldrig varit en statskyrka. F&amp;ouml;re&amp;nbsp;2000-01-01 var Svk riks- och stiftsledning ett statligt &amp;auml;mbetsverk. Alla pr&amp;auml;ster var statstj&amp;auml;nstem&amp;auml;n, men de lokala f&amp;ouml;rsamlingarna var sj&amp;auml;lvstyrande kommuner! Detta var ett arv fr&amp;aring;n v&amp;aring;r katolska medeltid, men &amp;auml;ven d&amp;aring; skiljde sig&amp;nbsp;Sverige troligen radikalt fr&amp;aring;n den organisatoriska uppbyggnaden&amp;nbsp;av kyrkan i andra l&amp;auml;nder, vilken byggde p&amp;aring; feodala principer. Feodalsystemet blev aldrig inf&amp;ouml;rt i Sverige. Att denna organisationsstruktur accepterades, tyder p&amp;aring; att det inte vara en dogmatisk fr&amp;aring;ga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa k&amp;auml;llor p&amp;aring;st&amp;aring;r att f&amp;ouml;rsamlinarna (&amp;auml;ldre ord: socknarna) var en kvarleva fr&amp;aring;n hednatiden, vilket jag dock starkt betivlar. Sockenindelningen genomf&amp;ouml;rdes s&amp;aring; tidigt i det kristna&amp;nbsp;Sveriges historia, s&amp;aring; att uppgifter saknas i de historiska k&amp;auml;llorna. Den territoriella indelningen av landet i socknar (och stift) br&amp;ouml;t mot tidigare samh&amp;auml;lleliga organisationsformer, som byggde p&amp;aring; stamtillh&amp;ouml;righet. Ordet socken kommer fr&amp;aring;n ett fornsvenskt verb, som betyder s&amp;ouml;ka (sig till). Jag&amp;nbsp;har alltid h&amp;ouml;rt att socknarna bildades genom att folket inom ett geografiskt avgr&amp;auml;nsat omr&amp;aring;de, s&amp;ouml;kte sig till en gemensam plats, d&amp;auml;r de byggde en kyrka. Och dit fortsatte de att s&amp;ouml;ka sig f&amp;ouml;r att fira gudstj&amp;auml;nst. Det radikalt annorlunda med Sverige, &amp;auml;r att socknarna sj&amp;auml;lva &amp;auml;gde sina kyrkor. De blev allts&amp;aring; - till skillnad mot klosteregendomen - inte fr&amp;aring;ntagna den katolska kyrkan vid reformationen. Kyrkorna f&amp;ouml;ljde socknarna / f&amp;ouml;rsamlingarna. &lt;strong&gt;D&amp;auml;rf&amp;ouml;r finner jag det ytterst rimligt att kyrkorna f&amp;ouml;ljer f&amp;ouml;rsamlingarna &amp;auml;ven om Sverige skulle bli katolskt igen&lt;/strong&gt;.&lt;strong&gt; Det f&amp;aring;r inte bli som p&amp;aring; Irland, d&amp;auml;r den katolska majoriteten har tvingats bygga nya kyrkor, utan kontakt med det f&amp;ouml;rflutna, samtidigt som den protestantiska kyrkan inte klarat av att underh&amp;aring;lla den ursprungligen katolska kyrkorna fr&amp;aring;n medeltiden.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medeltida socknarna &amp;auml;r ursprunget till nutidens kommuner. F&amp;ouml;re kommunreformen 1862 hade socknarna alla kommunala uppgifter, kyrkliga s&amp;aring;v&amp;auml;l som profana. Vid kommunreformen 1862 delades varje socken i en kyrklig och en &amp;quot;borgerlig&amp;quot; (profan kommun). Den kyrkliga kommunen ansvarade f&amp;ouml;r kyrkan, folkskolan och fattigv&amp;aring;rden (socialtj&amp;auml;snten). Jag har sj&amp;auml;lv g&amp;aring;tt i en &amp;quot;konfessionell&amp;quot; skola, l&amp;aring;ngt innan begreppet &amp;quot;friskolor&amp;quot; ens var p&amp;aring;t&amp;auml;nkt! Det var riktig kristendomsundervisning, visserligen i Svenska kyrkans l&amp;auml;ra, men den stod ju vid mitten av 1900-talet stod n&amp;auml;rmare den katolska l&amp;auml;ran &amp;auml;n n&amp;aring;gonsin, vare sig f&amp;ouml;rr eller senare. Under 1960-talet fr&amp;aring;ntogs de kyrkliga kommunerna alla profana uppgifter, utom folkbokf&amp;ouml;ringen och begravningsv&amp;auml;sendet (om nu det kan kallas profant). Begravningsv&amp;auml;sendet &amp;auml;r idag Svk:s enda kvarvarande myndighetsfunktion. Folkbokf&amp;ouml;ringen &amp;ouml;vertogs av Skattemyndigheten 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan en kommun och en frivillig association (aktiebolag, ideell f&amp;ouml;rening, stiftelse eller trossamfund) &amp;auml;r att kommunen bygger p&amp;aring; obligatoriskt medlemskap f&amp;ouml;r alla boende inom dess geografiska omr&amp;aring;de, beskattningsr&amp;auml;tt och samt att den &amp;auml;r en offentlig f&amp;ouml;rvaltning och myndighet som lyder under lagarna. Denna princip har bit f&amp;ouml;r bit urholkats, med b&amp;ouml;rjan redan 1873, n&amp;auml;r medlemmar i fyra i lag uppr&amp;auml;knade &amp;quot;utl&amp;auml;ndska&amp;quot; trossamfund, medgavs uttr&amp;auml;desr&amp;auml;tt, och fullbordades 1952 n&amp;auml;r &amp;auml;ven ateister medgavs uttr&amp;auml;desr&amp;auml;tt. De kyrkliga kommunerna avskaffades genom den s k relationsf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringen mellan kyrkan och staten 2000-01-01.Dock g&amp;auml;ller fortfarande en s&amp;auml;rskild lag f&amp;ouml;r Svenska kyrkan, vid sidan om lagen om trassamfund. Svenska kyrkan &amp;auml;r allts&amp;aring; inte ett trossamfund. Svenska kyrkan &amp;auml;r trossamfundet Svenska kyrkan. F&amp;ouml;rebilden till denna underlighet &amp;auml;r den halvofficiella st&amp;auml;llning som Katolska kyrkan har i vissa l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svk-kyrkorna &amp;auml;gs alltj&amp;auml;mt av f&amp;ouml;rsamlingarna. Samtliga Svk-kyrkor, som &amp;auml;r byggda f&amp;ouml;re 2000-01-01 omfattas av kulturminneslagen. Varje &amp;auml;ndring exteri&amp;ouml;rt och interi&amp;ouml;rt kr&amp;auml;ver tillst&amp;aring;nd av Riksantikvarie&amp;auml;mbetet, som &amp;auml;r mycket restriktivt med tillst&amp;aring;nd. Det enda som egentligen f&amp;aring;r &amp;auml;ndras &amp;auml;r f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar av kyrkornas brandskydd. Efter den omfattande restaureringen under b&amp;ouml;rjan och mitten av 1900-talet av medeltidskyrkorna tillbaka till ursprungligt skick, &amp;auml;r allts&amp;aring; det svenska Riksantikvarie&amp;auml;mbetet troligen den mest effektiva beskyddaren i Europa av kulturarvet fr&amp;aring;n den katoska tiden. Kulturminneslagen &amp;auml;r dessutom det fr&amp;auml;msta hindret f&amp;ouml;r en f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning av Svk-kyrkor f&amp;ouml;r profana &amp;auml;ndam&amp;aring;l som kr&amp;auml;ver byggnadstekniska f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar, s&amp;aring;som ombyggnad till krogar. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Efter denna l&amp;auml;gesbeskrivning f&amp;ouml;resl&amp;aring;r jag att de kyrkliga kommunerna &amp;aring;terinf&amp;ouml;rs, men med den skillnaden, j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med tidigare, att alla kristna trossamfund f&amp;aring;r bli delaktiga i den kyrkliga kommunala f&amp;ouml;rvaltningen, som d&amp;aring; blir skyldig att behandla samfunden lika. Detta inneb&amp;auml;r att alla medlemmar i kristna samfund f&amp;aring;r r&amp;ouml;str&amp;auml;tt och &amp;auml;r valbara till kyrkofullm&amp;auml;ktige. Svk blir ett samfund bland andra. Jag hoppas f&amp;aring; &amp;aring;terkomma i &amp;auml;mnet.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;</description></item><item><title>L'hostie de vitalité</title><link>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/6717.aspx</link><pubDate>Sat, 14 Jun 2008 00:32:58 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">e74d2866-5219-4543-a214-9894a830bd04:6717</guid><dc:creator>Adversus haereses</dc:creator><slash:comments>0</slash:comments><comments>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/6717.aspx</comments><wfw:commentRss>http://katolsktfonster.se/forum/forums/commentrss.aspx?SectionID=15&amp;PostID=6717</wfw:commentRss><description>&lt;p&gt;&amp;nbsp;L&amp;#39;hostie de vtalit&amp;eacute;. Detta begrepp har jag st&amp;ouml;tt p&amp;aring; i ett sammanhang d&amp;auml;r en luthersk kristen deltog i en romersk m&amp;auml;ssa d&amp;auml;r man gav honom l&amp;#39;hostie de vitalit&amp;eacute;. Inneb&amp;auml;r det endast v&amp;auml;lsignelsen av konsekrerad oblat eller &amp;auml;r det fr&amp;aring;ga om att under exceptionella omst&amp;auml;ndigheter l&amp;aring;ta d&amp;ouml;pta, icke romerska katoliker f&amp;aring; kommunicera sub una? N&amp;aring;gon som kan bekr&amp;auml;fta inneb&amp;ouml;rden av detta begrepp?&lt;/p&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;</description></item><item><title>Upprepade lögner om RKK</title><link>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/6304.aspx</link><pubDate>Thu, 01 May 2008 11:33:08 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">e74d2866-5219-4543-a214-9894a830bd04:6304</guid><dc:creator>Lars Flemstrom</dc:creator><slash:comments>1</slash:comments><comments>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/6304.aspx</comments><wfw:commentRss>http://katolsktfonster.se/forum/forums/commentrss.aspx?SectionID=10&amp;PostID=6304</wfw:commentRss><description>&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;a class="" href="http://aletheia.se/" target="_blank"&gt;Aletheia&lt;/a&gt; är inga sanningssökare. Man stödjer sig på missionärer, som utvecklingen i Sverige har sprungit ifrån. Jag tror att de som faktisk är katoliker är ganska härdade. Att däremot behöva se sin egen lutherska tro trampad och förtalad av personer som påstår sig vara evangelikaler, gör mig väldigt ledsen. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Politiska händelser under 1500-talet splittrade den europeiska kyrkan i nord och syd. Jag har alltid sett mig som lika rättmätig arvtagare till den odelade kyrkan som någon katolik. Varför skulle inte vi nordueropéer inta vår rättmätiga plats i den universella kyrkan och dess beslutande organ, som värdiga efterträdare till den svenska ärkebiskspen Nicoluas Ragvalid 1434? Han böjde inte nacken under påven. Han var en av dem som avsatte påven! Det kunde han göra som biskop i samma kyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har inte alls behövt omvärdera min kristna tro för att acceptera RKK. Jag har inte svängt 180 grader, utan högst 5 grader i min syn på RKK. Det är inte att ändra sig om någon efter granskning blir frikänd och åklagaren befinns ha fel. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det kungliga enväldet var undervisningen om RKK en integrerad del av Sveriges utrikespolitik. I takt med att Svk och den teologiska undervisningen och forskningen fick en friare ställning i förhållande till staten, och censuren av Luthers skrifter hävts, började &amp;quot;omvärderingen&amp;quot; av RKK. Jag har sett detta tydligt i den antikvariska litteraturen, i samband med att jag registerat den teologiska litteraturen i ett antikvariat.&lt;/p&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;</description></item><item><title>Halsbrytande konspirationsteorier: "Stanley Sjöberg jesuiternas infiltratör i svensk frikyrklighet".</title><link>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/6247.aspx</link><pubDate>Sun, 27 Apr 2008 00:18:51 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">e74d2866-5219-4543-a214-9894a830bd04:6247</guid><dc:creator>Lars Flemstrom</dc:creator><slash:comments>1</slash:comments><comments>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/6247.aspx</comments><wfw:commentRss>http://katolsktfonster.se/forum/forums/commentrss.aspx?SectionID=5&amp;PostID=6247</wfw:commentRss><description>&lt;p&gt;Alla som tror på Jesus som sin personliga frälsare måste delta i Jesus-manifestationen i Stockholm 3 maj. Detta är en viktig markering mot avkristning och självrättfärdighet! Bussar och tåg kommer från hela Sverige! Inte minst politikens vindar har splittrat oss i en mängd kyrkor och samfund - men namnet Jesus enar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den kristendomsfientliga &lt;a class="" href="http://aletheia.se/2008/04/26/missionarer-kritiska-till-frikyrkornas-oppenhet/" target="_blank"&gt;bloggen Aletheia&lt;/a&gt; rapporteras samtidigt stridstjut från Örebro: &amp;quot;&lt;em&gt;Det var en&amp;nbsp;svidande kritik av frikyrkornas ledarskap som presenterades på konferensen&amp;nbsp;&amp;#39;Bär alla vägar till Rom?&amp;#39; i Elimkyrkan i Örebro idag&lt;/em&gt;.&lt;em&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det som är mest märkligt är att det skulle behövas fyra missionärer för att leverera dessa varningar&amp;nbsp;för nyandlighet och mystik. Det här borde Sveriges frikyrkopastorer själva ha kommit med för tio, femton år sedan&lt;/em&gt;.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med omväxlande militaristisk jargong &amp;quot;Rejäla salvor avlossades&amp;quot; och gråtmild nostalgi&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;quot;&lt;em&gt;Den åldrade frankrikemissionären&lt;/em&gt;&amp;quot; manar till strid mot alla former av &amp;quot;&lt;em&gt;utländsk&lt;/em&gt;&amp;quot; kristendom!&amp;nbsp;1600-talsmässiga konspirationsterorier slungas ut:&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;quot;&lt;em&gt;En av anledningarna till att det är missionärer som säger ifrån är att RKK inte har bearbetat dem på samma målmedvetna sätt som de på olika sätt bearbetat svenska frikyrkoledare. Tränade jesuiter har mer än 400 års erfarenhet av detta arbete&lt;/em&gt;.&amp;quot;&amp;nbsp; Vi får veta att den kände pingstpastorn Stanley Sjöberg - själv f d missionär - i själva verket är jesuiternas infitratör i svensk frikyrkorörelse! Detta sedan han in tidningen &lt;a class="" href="http://www.hemmetsvan.se/viewNews.do?NewsID=1382" target="_blank"&gt;Hemmets vän&lt;/a&gt; nyligen frågat sekteristerna vad det är för fel på katolska och ortodoxa kristnas tro på Jesus. Att mötet hölls just i Örebro var säkert ingen slump. Det finns mycket främlingsfientlighet och självrättfärdighet bland frikyrkokristna i staden. Under 1950-talet förföjdes tattarare och zigenare i Sydnärke. Det räcker att komma från en annan del av Sverige och ha &amp;quot;fel&amp;quot; kyrkotillhörighet för att bli utfryst. Att nästa möte ska hållas i Linköping är heller ingen slump. &lt;strong&gt;Pingströrelsen i Östergötland har chartrat ett dubbelt X2000-tåg till Stockholms-manifestationen. I sekteristernas ögon är tåget på väg till Rom och måste stoppas till varje pris:&lt;/strong&gt; &amp;quot;Gärna Linköping nästa om ni vill gå direkt in i lejonkulan! Men vore det inte bra att kanske låta detta växa lite till först?&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Att s k missionärer från katolska länder står bakom kampanjen mot andra kristna är säkert ingen slump.&lt;/strong&gt; Med sin sekteristiska självrättfärdighet har man väckt förargelse. Man har angripit lokala seder och bruk, som känns mycket främmande för oss nordeuropéer, men inte är mer fel än vår julskinka och dans kring majstången. Man har förolämpat folk genom att kalla den lokala kyrkan för &amp;quot;den stora skökan&amp;quot;. I muslimska länder har dessa s k missionärer hetsat den muslimska majoriteten mot den inhemska kristna minoriteten, som enligt de s k missionärerna bara är simpla avgudadyrkare. På bloggen Aletheia har en av missionärerna beklagat&amp;nbsp;kaktolska kyrkans agerande på &amp;quot;våra missionsfält&amp;quot;.&amp;nbsp;Vad det handlar om, är kulturimperialism under missionens täckmantel! Detta märker man tydligt här i Sverige,&amp;nbsp;när dessa&amp;nbsp;utlandssvenskar kommer och uppför sig som &amp;quot;vita missionärer i negerbyn&amp;quot;. Vi svenska &amp;quot;infödingar&amp;quot; förstår ingenting!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sägs ju att extrema muslimer blir ännu mer extrema när de kommer som invandrare till våra länder och lever i enklaver som de enda frälsta. Om de i en framtid återvänder till sina hemländer kommer de att bli en reaktionär motkraft mot alla öppenhet och försoning. Ta som exempel bara ayatollah Khomeiny, tidigare flykting i Frankrike, vad han ställde till med efter återkomsten till Iran. Samma fenomen finns tydligen även inom kristenheten. Det är missionärer, som fantiserar om ett Sverige som aldrig har funnits, men som de har drömt ihop i fjärran land, där de har försökt sprida kristendom till redan kristnas människor. Då tror man sig vara bättre än andra. Vilken kulturchock att se sitt drömda hemland invanderas av kristna invandrare, som sprider sina katolska eller ortodoxa irrläror till infödda svenskar! &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tror jag att de kristna invandrarna gör i väldigt liten grad. Man måste verkligen ha bott utomlands och vara ovetande om vad som hänt i Sverige, om man inte lagt märke till den mäktiga medeltidsnostalgi som väller fram&amp;nbsp;hos den infödda svenska befolkningen, som söker SINA rötter i det &amp;quot;mångkulturella&amp;quot; Sverige! Och med medeltidsnostalgin följer som ett brev på posten intresset för den ursprungliga svenska kristendomen, den katolska varianten... Den blir ju inte sämre bara för att den har bevarats av &amp;quot;utländska&amp;quot; kyrkor. Man kan inte definiera svenskheten som den diamentrala motsatsen till&amp;nbsp;allt &amp;quot;utländskt&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon hjälp av de hemvändande kulturimperialisterna att slå vakt om vårt lutherka arv behöver vi inte heller. Det gör vi så bra själva, men förbehåller oss rätten att dra lärdom av den nästan 500-åriga ökenvandringen, och naturligtvis särskilt av de senaste hundra åren, då kristenhetens splittring och kyrkornas inbördes kamp gjorde ateismen till segrare i vårt land.&amp;nbsp; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;</description></item><item><title>Ekumenisk välvilja - hur långt?</title><link>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/5338.aspx</link><pubDate>Sun, 13 Jan 2008 16:32:27 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">e74d2866-5219-4543-a214-9894a830bd04:5338</guid><dc:creator>Lars Flemstrom</dc:creator><slash:comments>1</slash:comments><comments>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/5338.aspx</comments><wfw:commentRss>http://katolsktfonster.se/forum/forums/commentrss.aspx?SectionID=10&amp;PostID=5338</wfw:commentRss><description>&lt;P&gt;Ska ekumenisk välvilja hindra kritik mot andra samfund? På bloggen har det försts en diskussion om vissa företeelser inom frikyrkligheten och särskilt pingströrelsen. Det är en sak att peka ut enskilda församlingar, och anklaga dem för sekterism eller ekonomiska eller religiösa bedrägerier. Om det är symtom som finns hos hela rörelsen, är det mer allvarligt. Det är skillnad mellan överdrifter och ren förfalskning. De ledande pastorerna i Stockholm Karisma har gått vidare till nya pastorsjobb inom frikyrkorna, och har sitt på det torra. De har alltså inte tagit minsta ansvar för de krossade drömmar, samt förstörda liv och förstörda privatekonomier som de lämnat efter sig i sin jakt på personlig makt och ära. "Sektsjuka" handlar inte bara om manipulering och tankestyrning, utan också om att ge allt, kämpa för något som man tror på, och sedan bli lämnad ensam utan mening. Lismande pastorer från Karisma talar i Dagen om att konkursen som ett personligt misslyckade, diskuterar vad som gick snett&amp;nbsp;och deras eget mått av ansvar. Ingenting, utom deras egen girighet, har hindrat dem att ta detta ansvar efter konkursen. Vem har hindrat dem att gå ut på gatorna och arbeta ideellt. &lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Fokus måste sättas på frikyrklighetens ledarutbildningar! Utbildar frikyrkorna manipulatörer och bedragare? Syftar ledarutbildningarna till ett demokratiskt ledarskap enligt svensk frikyrkotradition, eller är det kallhamrade företagsledare med ekonomisk tillväxt som mål som man utbildar? Vilka kommer följderna för demokratin i samhället att bli, när den fascistiska ledarstilen börjar sprida sig utanför den religiösa sfären?&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Belys gärna kopplingen mellan denna s k högerkristendom och den politiska makten i samhället! Det framgår ju klart av Dagens granskning av Karisma att de ekonomiska svårigheterna började på allvar, när man inte fick de väntade miljonerna från Stockholms kommun - och detta på grund av valresultatet! &lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Karisma hade alltså intecknat valresultatet! Var då rörelsen politiskt neutral, eller drev man valrörelse åt den förra majoriteten? Granskningen borde kanske fortsätta med de politiker i Stockholms stadshus som hade givit så rundhänta löften till de munviga pastorerna.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;</description></item><item><title>Rättfärdiggörelse genom tron "allena"?</title><link>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/6108.aspx</link><pubDate>Sat, 12 Apr 2008 16:29:15 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">e74d2866-5219-4543-a214-9894a830bd04:6108</guid><dc:creator>Lars Flemstrom</dc:creator><slash:comments>0</slash:comments><comments>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/6108.aspx</comments><wfw:commentRss>http://katolsktfonster.se/forum/forums/commentrss.aspx?SectionID=10&amp;PostID=6108</wfw:commentRss><description>&lt;p&gt;På bloggen Alethia, har en person, som troligen är katolik, skrivit följande: &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Om man vill hitta stöd i Bibeln för reformationens bärande princip sola fide får man leta sig förtvivlad eftersom den helt saknar stöd i Bibeln, i moderna biblar vill säga. I sin tyska översättning lade Luther själv till ordet allena efter ordet rättfärdiggjord i Romarbrevet 3:28 för att få sin lära att stämma överens med Bibeln. Genom att Luthers lilla innovation helt saknar stöd i grundtexten så är sola fide helt omöjligt att hävda numera (Påhittet stöds t.ex. varken av 1917 eller Bibel 2000. Den senare har där: Ty vi menar att människan blir rättfärdig på grund av tro, oberoende av laggärningar). I Luthers Bibel lyder samma text däremot: &amp;#39;So halten wir nun dafür, daß der Mensch gerecht werde ohne des Gesetzes Werke, allein durch den Glauben&amp;#39;.I den svenska översättningen 1917 står det: &amp;quot;genom tro, utan laggärningar&amp;quot;. Är laggärningar ett hinder för rättfärdiggörelsen? Detta är väl ett av de få exempel, där Bibel 2000 fått till en bättre översättning än 1917. Men hur är det nu med &amp;quot;reformationens bärande princip sola fide som &amp;quot;helt saknar stöd i Bibeln&amp;quot;? Jo, visst finns bibelstöd, kanske tydligast i Ef 2 2:8-9: &amp;quot;Ty av nåden ären I frälsta genom tro - och det icke av eder själva, Guds gåva är det - icke av gärningar för att ingen skall berömma sig.&amp;quot; (1917). &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men hur är det då med Luthers &amp;quot;lilla tillägg&amp;quot;? Det anses allmänt att Luther översatte direkt från orginalspråken, och inte blivit påverkad av den katolska Vulgatan. Bland Luthers kvarlåtenskap finns emellertid en Vulgata.bibel, tryckt1519. I den finns flera anteckningar av Luther, vilket tyder på att han använt den åtminstone vid översättningen av NT, som var fullbordad 1522. Troligen har denna tyska översättning används som förlaga av de svenska reformatorerna Laurentius och Olaus Petris översättning av NT 1526. Luther har därefter kommit med en &amp;quot;preliminär&amp;quot; översättning av hela Bibeln till tyska 1536, och en slutgiltig version, den s k Lutherbibeln 1545. Broderna Petris översättning av hela Bibeln var färdig 1541, och kan således inte vara påverkad av den s k Lutherbiblen, men väl av tidigare Luther-översättningar. (Tyvärr har jag inte fått tag i dessa.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är med olidlig spänning, som jag slår upp det omstridda bibelstället i bröderna Petris svenska översättning, den s k Gustav Vasas bibel, Reformationsbibeln (nytryck 1941 med ursprunglig stavning och ordalydelse): &amp;quot;Så hålle wij nu thet , at menniskian, warder retfertigh aff troonne vtan Lagsens gerningar.&amp;quot; Luthers lilla tillägg saknas alltså i samtliga tre officiella svenska bibelöversättningar, 1541, 1917 och 2000. Längre än så har alltså det lutherska äpplet inte fallit från det katolska trädet, åtminstone inte här i Sverige! &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Och vad Luther menade med sitt tillägg anser jag ovisst. Var det en markering mot katolska kyrkan i stridens hetta, eller enbart ett förtydligande? På grund av den omvända satsföljden i den tyska översättningen 1545, jämfört med Gustav Vasas bibel 1541, blir det nämligen ett syftningsfel utan detta tillägg. Det trefaldiga &amp;quot;sola&amp;quot; (sola, scriptura, sola fides, sola gratia), som av &amp;quot;bibeltrogna&amp;quot; protestanter används som argument mot den katolska läran, har alltså inte fullt stöd i Reformationsbibeln! I kombination med katolska kyrkans erkännande av rättfärdiggörelseläran under slutet av 1990-talet borde saken vara kvar, hindren för enighet på den punkten borde vara undanröjda. &lt;/p&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;</description></item><item><title>Historiskt nationaldagsfirande 6 juni 2008</title><link>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/6100.aspx</link><pubDate>Wed, 09 Apr 2008 21:26:38 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">e74d2866-5219-4543-a214-9894a830bd04:6100</guid><dc:creator>Lars Flemstrom</dc:creator><slash:comments>0</slash:comments><comments>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/6100.aspx</comments><wfw:commentRss>http://katolsktfonster.se/forum/forums/commentrss.aspx?SectionID=5&amp;PostID=6100</wfw:commentRss><description>&lt;p&gt;Samma dag, 6 juni 1143, grundades Sveriges två första kloster, såvitt källor kunnat belägga. Efter att ha stått tomt (och lagts i ruin) under 479 år, återinvigs det ena klostret, Nydala,&amp;nbsp;den 6 juni 2008, om planerna går i lås.&amp;nbsp;Ett historiskt nationaldagsfirande!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varför har så många för Sverige betydelsefulla händelser under århundraden, som gått, ägt rum just den 6 juni? Kanske därför att Svea rike grundades samma dag, 6 juni 1143? Stor var kyrkans betydelse för riksgrundandet! Inte bara en klosterinvigning, utan ett verkligt nationaldagsfirande!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt den 6 juni 2008 bli försoningsdagen mellan svenska folket och katolska kyrkan! Representanter för hela den svenska kristenheten kommer att hälsa munkarna välkomna tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väl mött i Nydala i Värnamo kommun&amp;nbsp;den 6 juni 2008! &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Teorierna är många om när, var och hur Sverige grundades. Såvitt jag vet har alla seriösa forskare numera övergivit tanken att Sverige grundades i Uppsala-trakten långt ner i heden tid. Då fanns ju heller inte förutsättningarna för någon centraliserad statsförvaltning. Det mesta tyder på att kyrkan, och cistercienserklostren,&amp;nbsp;spelade en aktiv roll i riksgrundandet.)&lt;/p&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;</description></item><item><title>Interkommunion</title><link>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/6085.aspx</link><pubDate>Thu, 03 Apr 2008 22:22:27 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">e74d2866-5219-4543-a214-9894a830bd04:6085</guid><dc:creator>Lars Flemstrom</dc:creator><slash:comments>0</slash:comments><comments>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/6085.aspx</comments><wfw:commentRss>http://katolsktfonster.se/forum/forums/commentrss.aspx?SectionID=10&amp;PostID=6085</wfw:commentRss><description>&lt;p&gt;Nu har det bildats en ny organisation för kristen enhet, Enhetens vänner. Det var kanske inte exakt vad jag tänkt mig, men Enhetens vänner är ju ganska nybildat, och kan kanske utvecklas i rätt riktning. Det får inte stanna vid att vara ett forum för kyrkoledare, utan måste föras ner på &amp;quot;golvet&amp;quot;. Det räcker inte att, &amp;quot;centrum&amp;quot;,&amp;nbsp;biskoparna och de mest engagerade lekmännen, träffas. Det behövs kontakter även på &amp;quot;lägsta&amp;quot; nivån - och längst ut i periferin (geografiskt och mentalt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett konkret resultat av Enhetens vänner, är interkommunion &amp;quot;vid enstaka tillfällen&amp;quot; mellan katoliker och protestanter, med en katolsk präst som celebrant. Då jag vet att det finns lutherska präster, som vill bli erkända som &amp;quot;riktiga&amp;quot; präster, har jag kastat fram idén att den katolska biskopen borde ge dispens åt utvalda lutherska präster att ge katolsk nattvard. Reaktion? Debatten slutade innan den börjat, och inlägg raderades efter min begäran, sedan jag blivit tillrättavisad och personligen påhoppad av&amp;nbsp;en självutnämnd informationschef hos Katolska kyrkan, vilken visade sig inte ens vara katolik. Strider både mot den katolska läran och mot biskopens befogenheter - och vore dessutom en inblandning i Svenska kyrkans angelägenheter, att bara ge dispens för &amp;quot;utvalda&amp;quot; lutherska präster. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett&amp;nbsp;minikrav är väl dock, att de lutherska präster som får dispens (om det skulle bli aktuellt) tror på Jesu verkliga närvaro i nattvarden? Det gör inte alla Svk-präster. De tror inte ens på den lutherska läran... Efter debaclet med Missionsprovinsen, vars biskopar fråntagits prästbehörigheten i Svk, kan man kanske befara att så kommer att ske även med dispens-prästerna.&amp;nbsp;En lösning kunde vara att ge dispens till&amp;nbsp;präster, som avgått ur aktiv tjänst i Svk. Efter vad jag har hört deltar ganska katolska och ortodoxa invandrare i Svk:s gudstjänster,&amp;nbsp;då de har svårt att komma till sina egna kyrkor.&amp;nbsp;Men de kan alltså inte delta fullt ut. Jag utgår från att dessa &amp;quot;främmande&amp;quot; gudstjänstbesökare uppfattats som önskade av berörda Svk-församlingar, som kanske själva kämpar för sin överlevnad. Frikyrkoförsamlingarna i dessa landsdelar har också problem. Tre, eller fler, frikyrkosamfund har&amp;nbsp;bildat gemensamma lokala församlingar på en del orter.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har just nu tillgång till antikvarisk teologisk litteratur, och har&amp;nbsp;där bl a funnit en bok om Laurentius Petris nattvardssyn. Han var Sverige första lutherska ärkebiskop. Redan 1542 kom den första drabbningen mellan en närmast katolsk nattvardssyn och&amp;nbsp;en mer radikalprotestantisk, som ville slopa instiftelseorden. Det ville alltså inte ärkebiskopen, som menade att instiftelseorden uttrycker Jesu verkliga närvaro i nattvarden. Under 1560-talet kom så likvoriststriden, där&amp;nbsp;ärkebiskopen Laurentius Nerici vägrade byta&amp;nbsp;ut vinet mot&amp;nbsp;öl eller vatten (Sverige hade ju ingen egen vinproduktion), och under 1570-talet&amp;nbsp;ledde rädslan för att den apostoliska successionen skulle gå förlorad till att kungen begärde förhandlingar med den universella kyrkan om en återförening. &amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;</description></item><item><title>Konfrontationen mellan gay-kulturen och kyrkan</title><link>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/4258.aspx</link><pubDate>Wed, 31 Oct 2007 21:05:30 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">e74d2866-5219-4543-a214-9894a830bd04:4258</guid><dc:creator>Anders Jonsson</dc:creator><slash:comments>5</slash:comments><comments>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/4258.aspx</comments><wfw:commentRss>http://katolsktfonster.se/forum/forums/commentrss.aspx?SectionID=5&amp;PostID=4258</wfw:commentRss><description>&lt;P&gt;Läs här 2 aktuella exempel på katolska församlingar och katolska institutioner som tvärtemot kyrkans lära infekterats av en pro-gayaktivism. &lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Det första är från den &lt;A class="" href="http://americansfortruth.com/news/catholic-mens-group-calls-on-archbishop-niederauer-to-replace-san-francisco-priest-steve-meriwether.html" target=_blank&gt;katolska församling i San Fransisco där gaykulturen sedan länge&amp;nbsp;accepterats av församlingen kyrkoherde&lt;/A&gt;.Nu kräver en katolsk lekmannagrupp att biskopen byter ut kyrkoherden, som helt klart bryter mot kyrkans lära.&lt;/P&gt;
&lt;P&gt;Ett annat&amp;nbsp;exempel är från USA:s äldsta katolska universitet,&amp;nbsp;&lt;A class="" href="http://www.lifesite.net/ldn/2007/oct/07103008.html" target=_blank&gt;Georgetown University. Universitetet har lovat homosexaktivister att skolan ska finansiera ett center&lt;/A&gt; för studier av lesbiska, gay, bisexuella, transsexuella frågor.&lt;/P&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;</description></item><item><title>Maria - evig jungfru?</title><link>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/6071.aspx</link><pubDate>Thu, 27 Mar 2008 11:06:58 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">e74d2866-5219-4543-a214-9894a830bd04:6071</guid><dc:creator>Lars Flemstrom</dc:creator><slash:comments>0</slash:comments><comments>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/6071.aspx</comments><wfw:commentRss>http://katolsktfonster.se/forum/forums/commentrss.aspx?SectionID=22&amp;PostID=6071</wfw:commentRss><description>&lt;div class="entry"&gt;
&lt;p&gt;På bloggen Aletheia blir de anti-katolska tongångarna allt värre, och även&amp;nbsp;gammal luthersk tro häcklas och hånas. &lt;br /&gt;En person, som kallar sig Kristen Kristensson har skrivit av sig sina erotiska fantasier:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Frågan om Marias eviga jungfrudom är ett exempel på en fråga där det inte finns något tolkningsutrymme. Matt. 1:24-25 är glasklar när den säger att Josef hade samlag med Maria efter att Jesus hade fötts. Antingen tror man på det eller så tror man inte på det.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På detta har jag svarat:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;I Gustav Vasas bibel, översatt av reformatorn Olaus Petri, utgiven i helhet 1541, nytryck av NT till 400-årsjubiléet 31/10 1941, står: &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp; &lt;em&gt;Thetta är alt skeedt, på thet fulbordas skulle lllthet af Herranom sagdt är genom Propheten, som sadhe, Sij, Een Jungfrw skal warda haffuandes, och födha en Son, och the skola kalla hans nampn EmanuEl, thet är så mykit sagdt, Gudh medh oss.&lt;br /&gt;När Joseph waknadhe vp aff sömpnen, gjiorde han som Herrans Ängel hadhe honom befalt, och toogh sina hustru till sigh, och * kende henne intet, * til tess hon födde sin första Son, och kallade hans nampn Jesus.&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;*(til tess hon)&lt;br /&gt;Icke så förståndandes, at han kende henne sedhan hon födt hadhe, Vtan är meningen, at hon födde reen Jungfrw, okend och oförkrenckt aff Joseph.&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då vissa tecken saknas på min dator har jag använt gemener i stället för kapitäler fr o m andra bokstaven i ordet Herranom, samt tecknet * i stället för tau. I övrigt är texten återgiven bokstav för bokstav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härav framgår klart att reformatorn Olaus Petri inte stödde KK:s tes, att Josef hade samlag med Maria sedan Jesus fötts. Det är möjligt att KK har rätt i att det saknas tokningsutrymme, men i så fall står det glasklart att Maria förblev evig jungfru. Det var mer än jag själv visste säkert.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket angenäm läsning för mig personligen: Hurra, jag kan bli katolik (om och när det blir av) utan att behöva avsäga mig den &amp;quot;lutherska heresin&amp;quot;!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aleltheia har också lagt ut en inbjudan till ett anti-katolskt hatmöte i pingstkyrkan i Örebro den 26 april, med medverkan av s k missionärer från katolska länder och f d katoliker. Även Lars Enarssons hatpredikan, där han förutom att varna för &amp;quot;den stora skökan&amp;quot; bad Gud om ett nytt krig i Mellanöstern som ska knäcka ryggraden på islam, hölls i Örebro.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;</description></item><item><title>Konspirationsteoretiker Enarsson: Jesu lära avskaffades på 90-talet e.Kr. Kyrkofäderna representerar hedendom.</title><link>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/6039.aspx</link><pubDate>Thu, 20 Mar 2008 08:53:31 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">e74d2866-5219-4543-a214-9894a830bd04:6039</guid><dc:creator>Lars Flemstrom</dc:creator><slash:comments>0</slash:comments><comments>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/6039.aspx</comments><wfw:commentRss>http://katolsktfonster.se/forum/forums/commentrss.aspx?SectionID=10&amp;PostID=6039</wfw:commentRss><description>&lt;p&gt;Det tycks som att några f d pingsvänner, som kanske inte fått den maktposition i pingströrelsen som de hoppats på, låtsas vara judar och gör anspråk på att vara de verkliga Jesu efterföljare. Enligt deras teori avskaffades Jesu lära under 90-talet genom en konspiration, varefter en ny religion skapades av kyrkofäderna, varefter Katolska kyrkan grundades år 325 av kejsar Konstantin med hjälp av dennes armé. En f d pingstpastor, vid namn Lars Enarson, anser sig ha funnit den rätta tolkningen av Johannes uppenbarelse om den &amp;quot;stora skökan&amp;quot;, att hon är Katolska kyrkan. Enarson, som uppges vara bosatt på Golanhöjderna och uppges resa i olika länder (i regionen?) säger i en inspelad predikan / föreläsning att han vill &amp;quot;knäcka ryggraden på islam genom ett nytt krig i Mellanöstern&amp;quot;. Det är som att höra bin Laden. Tidningen Dagen rapporterade för en tid sedan att Jordanien, med stöd av&amp;nbsp;både den ortodoxa och den katolska kyrkan i landet,&amp;nbsp;har utvisat missionärer med pingstbakgrund. De kristna kyrkorna i Jordanien anser att missionärerna äventyrar de goda relationer som man anser sig ha till den muslimska majoriteten. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denne Enarsson har varit flitig gäst på bloggen Aletheia, som driver en hätsk anti-ekumenisk och anti-katolsk propganda under fasad av att diskutera teologiska frågor och oegentligheter. Men man återkommer hela tiden till sköko-lärorna om Katolska kyrkan, uppföljd av varningar att &amp;quot;gå in under Rom&amp;quot; och uppmaningar att &amp;quot;gå ut ur henne&amp;quot;. För att lyssna på Enarsons hatpredikan mot katoliker och muslimer, gå in på aletheia.se, bloggposten &amp;quot;&lt;a class="" href="http://aletheia.se/2008/03/18/bloggaren-mxp-rom-eller-jerusalem/" target="_blank"&gt;Bloggaren MXP och Rom eller Jerusalem&lt;/a&gt;?&amp;quot;, klicka på länken &amp;quot;Den stora skökan (Mp3)&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;</description></item><item><title>Fria grupper med självpåtaget apostoliskt uppdrag motpol till den nya ekumeniken.</title><link>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/5862.aspx</link><pubDate>Mon, 11 Feb 2008 20:45:29 GMT</pubDate><guid isPermaLink="false">e74d2866-5219-4543-a214-9894a830bd04:5862</guid><dc:creator>Bengt Malmgren</dc:creator><slash:comments>3</slash:comments><comments>http://katolsktfonster.se/forum/forums/thread/5862.aspx</comments><wfw:commentRss>http://katolsktfonster.se/forum/forums/commentrss.aspx?SectionID=10&amp;PostID=5862</wfw:commentRss><description>&lt;P&gt;I samband med att kristna från olika traditioner mer och mer kommer samman i en ekumenisk process finns det vissa små men&amp;nbsp;högljudda&amp;nbsp;grupper med ursprung i Pingströrelsen som tycks motsätta sig all form av organiserad ekumenik. Man är&amp;nbsp;även skeptiska till ett organiserat samarbete inom Pingst som nu sker i Pingst FFS. I ideologin ingår att man är antikatolska, förnekar behovet av&amp;nbsp;principer för bibeltolkning, man menar attbetydelsen ger sig själv då var och en läser Bibeln. Man menar sig vara "apostoliska" och profetiska. På grund av att dessa grupper isolerar sig från kristenheten i övrigt och menar sig vara de enda riktiga kristna, samtidigt som man okritiskt använder nådegåvorna utan att det finns möjlighet till korrektion och prövning av profetia blir det ofta frågan om en kristendomsutövning som blir ytlig och risken är stor för olika destruktiva grupp-processer, så som vi t.ex. sett i Knutby.&lt;/P&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;</description></item></channel></rss>