<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" ?>
<?xml-stylesheet type="text/xsl" href="http://katolsktfonster.se/forum/utility/FeedStylesheets/atom.xsl" media="screen"?><feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv-SE"><title type="html">Bengts Blogg</title><subtitle type="html">Bengt Malmgren, Läkare och katolik i Stockholm</subtitle><id>http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/atom.aspx</id><link rel="alternate" type="text/html" href="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/default.aspx" /><link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/atom.aspx" /><generator uri="http://communityserver.org" version="4.1.40407.4157">Community Server</generator><updated>2010-02-19T09:49:00Z</updated><entry><title>Gardell, Humanisterna och teodicé-problemet</title><link rel="alternate" type="text/html" href="/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/03/11/teodiceproblemet.aspx" /><id>/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/03/11/teodiceproblemet.aspx</id><published>2010-03-11T07:11:00Z</published><updated>2010-03-11T07:11:00Z</updated><content type="html">&lt;p&gt;Trots att jag har avvikande uppfattningar b&amp;aring;de gentemot Humanisterna och Jonas Gardell, s&amp;aring; tycker jag att den debatt som p&amp;aring;g&amp;aring;r med anledning av f&amp;ouml;rslaget om &amp;auml;ndring i l&amp;auml;roplan f&amp;ouml;r skolans religionsundervisning och &lt;a target="_blank" href="http://svt.se/2.122401/"&gt;Gardells TV-serie &amp;Aring;h Herregud&lt;/a&gt; &amp;auml;r uppfriskande och bra, b&amp;aring;de f&amp;ouml;r oss kristna eftersom det stimulerar till reflektion &amp;ouml;ver v&amp;aring;r tro, och f&amp;ouml;r icke-kristna som blir nyfikna p&amp;aring; vad den kristna tron egentligen handlar om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fr&amp;aring;gest&amp;auml;llningar som Gardell st&amp;auml;ller i sin programserie (&lt;em&gt;hur kan Gud vara b&amp;aring;de god och allsm&amp;auml;ktig? &lt;a target="_blank" href="http://akebonnier.blogspot.com/2010/03/ah-herregud.html"&gt;Varf&amp;ouml;r beh&amp;ouml;vs offer?&lt;/a&gt; etc&lt;/em&gt;.) &amp;auml;r nyttiga att reflektera &amp;ouml;ver. Skall vi kunna f&amp;ouml;rsvara v&amp;aring;r tro r&amp;auml;cker det inte med schablonartade standardsvar utan vi m&amp;aring;ste verkligen ha t&amp;auml;nkt igenom det s&amp;aring; att det bottnar i oss sj&amp;auml;lva b&amp;aring;de andligt och intellektuellt. Om Gardell skulle ha en mera &amp;ouml;ppen h&amp;aring;llning till fr&amp;aring;gest&amp;auml;llningar och inte ocks&amp;aring; leverera svaren (&lt;em&gt;Gud kan inte vara b&amp;aring;de god och allsm&amp;auml;ktig, offertanken h&amp;ouml;r bara hemma i primitiva kulturer och kan avskrivas idag, n&amp;aring;gon f&amp;ouml;rsoning f&amp;ouml;r v&amp;aring;ra synder beh&amp;ouml;vs inte.&lt;/em&gt;..) s&amp;aring; skulle programmen vara utm&amp;auml;rkta som reflektionsmaterial i t.ex. konfirmationsundervisning. Gardell &amp;auml;r pedagogisk, konkret och jordn&amp;auml;ra i att mejsla ut fr&amp;aring;gest&amp;auml;llningarna och st&amp;auml;ller ocks&amp;aring; de obekv&amp;auml;ma fr&amp;aring;gorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag l&amp;auml;ste med intresse vad &lt;a target="_blank" href="http://humanistbloggen.blogspot.com/2010/03/ah-herregud-gud-och-gardell.html"&gt;Humanisterna skrivit p&amp;aring; sin blogg om Jonas Gardells TV-serie&lt;/a&gt; (g&amp;auml;stbloggare Lars Torstensson).&amp;nbsp;Hans tankar gick i ungef&amp;auml;r den riktning jag f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntat mig:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;Aring; ena sidan tycker han (&lt;a target="_blank" href="http://www.newsmill.se/node/19127%23comment-157830"&gt;liksom m&amp;aring;nga kristna&lt;/a&gt;) att hans Gudsbild &amp;auml;r uttunnad och som s&amp;aring;dan n&amp;auml;stan acceptabel f&amp;ouml;r Humanisterna:&lt;/p&gt;
&lt;p style="padding-left:30px;"&gt;&lt;em&gt;Hans bild av Bibelns Gud &amp;auml;r ungef&amp;auml;r den samma som Humanisterna brukar ge, och som d&amp;aring; ofta av kristna st&amp;auml;mplas som kristendomsfientlig! Han framst&amp;auml;ller n&amp;auml;mligen denne gud som en syntes av en rad olika gudar, somliga goda och andra onda, med olika uppgifter och verksamhetsomr&amp;aring;den, och h&amp;auml;mtade fr&amp;aring;n olika folk och religioner...&lt;br /&gt;Skillnaden mellan Jonas och Humanisterna &amp;auml;r framf&amp;ouml;r allt att Jonas talar om Gud som om han verkligen existerade. Men inte heller det &amp;auml;r han s&amp;auml;ker p&amp;aring;. Han konstaterar att starka inv&amp;auml;ndningar finns. Ja, han s&amp;auml;ger t o m att &amp;auml;ven om han inte kan l&amp;aring;ta bli att tro s&amp;aring; anser han sig efter alla bibelstudier n&amp;auml;stan kunna &amp;quot;bevisa att Gud inte finns&amp;quot;!&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;Aring; andra sidan framf&amp;ouml;r Torstensson en kritik mot den &amp;quot;liberalteologiska&amp;quot; falangen av kristenheten till vilken man v&amp;auml;l &amp;auml;ven f&amp;aring;r r&amp;auml;kna Jonas. Han menar att det blir en m&amp;auml;nniskodesignad gud, och hur trov&amp;auml;rdigt &amp;auml;r det?&lt;/p&gt;
&lt;p style="padding-left:30px;"&gt;&lt;em&gt;Att kyrkan &amp;auml;nd&amp;aring; &amp;auml;r s&amp;aring; entusiastisk &amp;ouml;ver Jonas f&amp;ouml;rkunnelse s&amp;auml;ger en del om hur lite den &amp;quot;har p&amp;aring; f&amp;ouml;tterna&amp;quot;...&amp;nbsp;&amp;nbsp; Jonas &amp;ouml;vervinner emellertid sina tvivel, och &amp;quot;l&amp;ouml;ser gudsekvationen&amp;quot; s&amp;aring;lunda: Han plockar s&amp;ouml;nder Gud i hans best&amp;aring;ndsdelar, f&amp;ouml;rkastar hans onda sidor och konstruerar i st&amp;auml;llet av de goda &amp;aring;t sig en konsekvent k&amp;auml;rleksfull gud, l&amp;aring;ngt mer sympatisk &amp;auml;n den bibliske...&amp;nbsp; Vidare &amp;auml;r givetvis sanningsfr&amp;aring;gan problematisk. &amp;Auml;ven om Jonas eget &amp;quot;gudsskapande&amp;quot; f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrar Gud i etiskt avseende, s&amp;aring; minskar det hans trov&amp;auml;rdighet p&amp;aring; andra s&amp;auml;tt. En gud som man kan &amp;quot;designa&amp;quot; som man vill riskerar att mer framst&amp;aring; som en mekanisk docka &amp;auml;n som ett levande v&amp;auml;sen.&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag h&amp;aring;ller med Torstensson i hans kritik av den m&amp;auml;nniskodesignade guden, men jag h&amp;aring;ller inte med Torstensson, Gardell&amp;nbsp;med flera&amp;nbsp;liberalteologiskt t&amp;auml;nkande kristna med honom ang&amp;aring;ende det svar man kommit fram till p&amp;aring; &lt;a target="_blank" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Teodic%C3%A9problemet"&gt;teodic&amp;eacute;-problemet&lt;/a&gt;, n&amp;auml;mligen svaret att den kristne Guden kan &lt;em&gt;inte&lt;/em&gt; vara b&amp;aring;de god och allsm&amp;auml;ktig. H&amp;auml;r &amp;auml;r inte platsen att g&amp;aring; in p&amp;aring; en omfattande apologi f&amp;ouml;r den kristna tron, det finns gott om s&amp;aring;dana b&amp;ouml;cker skrivna, jag n&amp;ouml;jer mig med att konstatera f&amp;ouml;ljande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img height="248" width="257" src="http://katolsktfonster.se/forum/resized-image.ashx/__size/550x0/__key/CommunityServer.Blogs.Components.WeblogFiles/bengts_5F00_blogg/jesusklara.JPG" border="0" style="margin:4px;max-width:550px;float:left;border:0px;" alt="" /&gt;1. Den kristna tron ser i den gammaltestamentliga historien och i &amp;nbsp;ISRAELS FOLKS HISTORIA&amp;nbsp;n&amp;aring;got mera &amp;auml;n ett antal osammanh&amp;auml;ngande ber&amp;auml;ttelser om olika stamgudar och primitiva offerritualer, utan ur&amp;nbsp;denna bakgrund framtr&amp;auml;der mer och mer bilden av en Gud som har en plan med m&amp;auml;nskligheten och som pekar fram mot JESUS KRISTUS, honom som &amp;auml;r den kristna trons centrum och k&amp;auml;rna, Guds uts&amp;auml;nde, &lt;a target="_blank" href="http://www.vatican.va/archive/hist_councils/ii_vatican_council/documents/vat-ii_const_19641121_lumen-gentium_en.html"&gt;v&amp;auml;rldens ljus&lt;/a&gt;. Vi kallar detta FR&amp;Auml;LSNINGSHISTORIEN.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Trons inneh&amp;aring;ll &amp;auml;r n&amp;aring;got som kommit till oss, som blivit uppenbarat, inte n&amp;aring;got vi sj&amp;auml;lva kunde ha hittat p&amp;aring; eller konstruerat. Vi talar om detta inneh&amp;aring;ll som TRONS SKATT, &lt;em&gt;depositum fidei&lt;/em&gt;, vilken f&amp;ouml;rvaltas av Kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den kristna tron hittar en annan l&amp;ouml;sning p&amp;aring; teodic&amp;eacute;problemet:&lt;/p&gt;
&lt;p style="padding-left:30px;"&gt;&lt;strong&gt;F&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta:&lt;/strong&gt; Skenbart kan det framst&amp;aring; of&amp;ouml;rklarligt f&amp;ouml;r oss att en god Gud som &amp;auml;r allsm&amp;auml;ktig kan till&amp;aring;ta det onda. Men&amp;nbsp;jag m&amp;aring;ste konstatera att&amp;nbsp;jag&amp;nbsp;kan inte &amp;ouml;vers&amp;auml;tta Gud till vad jag vill, jag f&amp;ouml;rfogar inte &amp;ouml;ver honom, han gestaltas inte efter mina egna &amp;ouml;nskningar och dr&amp;ouml;mmar. Gud &amp;auml;r Gud och jag &amp;auml;r jag. Vi &amp;auml;r inte sammanblandade, det finns en distans mellan oss. Vi kan inte som m&amp;auml;nniskor inbilla oss att vi f&amp;ouml;rst&amp;aring;r och kan utforska djupen hos Gud.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p style="padding-left:30px;"&gt;&lt;strong&gt;F&amp;ouml;r det andra:&lt;/strong&gt; M&amp;auml;nniskan har enligt kristendomen av Gud skapats fri, att kunna s&amp;auml;ga ja och s&amp;auml;ga nej, att v&amp;auml;lja det onda eller det goda. M&amp;ouml;jligheten att s&amp;auml;ga ja f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter m&amp;ouml;jligheten att s&amp;auml;ga nej. Bibelns ber&amp;auml;ttelse om syndafallet skildrar i symbolisk form hur m&amp;auml;nniskan sade nej och gick sin egen v&amp;auml;g och utel&amp;auml;mnades p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt &amp;aring;t sitt eget och valde bort gemenskapen med Gud. Friheten f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter en lag om s&amp;aring;dd och sk&amp;ouml;rd, om m&amp;auml;nniskan inte fick ta konsekvenserna av sitt handlande, s&amp;aring; vore friheten inte reell. De flesta m&amp;auml;nniskor k&amp;auml;nner igen sig sj&amp;auml;lva i denna ber&amp;auml;ttelse om syndafallet, de har n&amp;aring;gonstans en medvetenhet om sin egen ofullkomlighet och brustenhet, sin fallenhet f&amp;ouml;r det onda trots att hon i sitt hj&amp;auml;rta l&amp;auml;ngtar efter godhet och inser att&amp;nbsp;man m&amp;aring;ste ta ett ansvar f&amp;ouml;r att handla gott och r&amp;auml;ttf&amp;auml;rdigt. Endast i Gud finner m&amp;auml;nniskohj&amp;auml;rtat sin slutgiltiga ro, skriver kyrkofadern Augustinus. Endast i Gud kan&amp;nbsp;hennes frihet och yttersta m&amp;auml;nsklighet f&amp;ouml;rverkligas. S&amp;auml;ger vi nej till Gud krymper vi ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att v&amp;auml;xa. D&amp;aring; blir m&amp;auml;nniskan inst&amp;auml;ngd i sig sj&amp;auml;lv, hennes liv blir en monolog ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r en dialog.&lt;/p&gt;
&lt;p style="padding-left:30px;"&gt;Hela fr&amp;auml;lsningshistorien &amp;auml;r ber&amp;auml;ttelsen om hur Gud i respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskans fria vilja f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker f&amp;ouml;ra m&amp;auml;nniskan tillbaka till den gemenskap han avs&amp;aring;g henne f&amp;ouml;r i begynnelsen. Teodic&amp;eacute;problemet f&amp;aring;r sitt svar i Kristi lidandes mysterium, d&amp;auml;r Gud sj&amp;auml;lv anammar det meningsl&amp;ouml;sa och or&amp;auml;ttf&amp;auml;rdiga lidandet f&amp;ouml;r att ge det mening och g&amp;ouml;ra det till en port mot livet med Gud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a target="_blank" href="http://www.stefansward.se/2010/03/09/kommentar-gardell-program-tva/"&gt;Stefan Sw&amp;auml;rd&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;a target="_blank" href="http://ulfekman.nu/2010/03/05/du-ar-alskad-av-himmelens-gud/"&gt;Ulf Ekman&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;a target="_blank" href="http://akebonnier.blogspot.com/2010/03/ah-herregud.html"&gt;&amp;Aring;ke Bonnier&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;img src="http://katolsktfonster.se/forum/aggbug.aspx?PostID=29981" width="1" height="1"&gt;</content><author><name>Bengt Malmgren</name><uri>http://katolsktfonster.se/forum/members/Bengt-Malmgren/default.aspx</uri></author><category term="humanisterna" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/humanisterna/default.aspx" /><category term="kristendom" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/kristendom/default.aspx" /><category term="kristen tro" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/kristen+tro/default.aspx" /><category term="apologetik" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/apologetik/default.aspx" /><category term="depositum fidei" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/depositum+fidei/default.aspx" /><category term="jonas gardell" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/jonas+gardell/default.aspx" /><category term="teodiceproblemet" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/teodiceproblemet/default.aspx" /></entry><entry><title>Får en privat vårdcentral kidnappa domännamnet från en etablerad landstingsdriven vårdcentral?</title><link rel="alternate" type="text/html" href="/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/03/10/f-229-r-en-privat-v-229-rdcentral-kidnappa-domm-228-nnamnet-fr-229-n-en-etablerad-landstingsdriven-v-229-rdcenttral.aspx" /><id>/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/03/10/f-229-r-en-privat-v-229-rdcentral-kidnappa-domm-228-nnamnet-fr-229-n-en-etablerad-landstingsdriven-v-229-rdcenttral.aspx</id><published>2010-03-10T09:46:00Z</published><updated>2010-03-10T09:46:00Z</updated><content type="html">&lt;p&gt;&amp;nbsp;Kvartersakuten Essingen, bel&amp;auml;gen&amp;nbsp;p&amp;aring; Lilla Essingen,&amp;nbsp;har i m&amp;aring;nga &amp;aring;r varit en uppskattad och etablerad v&amp;aring;rdcentral f&amp;ouml;r befolkningen p&amp;aring; Essinge&amp;ouml;arna, b&amp;aring;de den sedan l&amp;auml;nge bofasta befolkningen och de som genom nybyggnation i Elektrolux-omr&amp;aring;det flyttat in under senare &amp;aring;r. Man har haft en bra service med l&amp;auml;ttilg&amp;auml;nglig kontakt genom en hemsida, &lt;a href="http://kvartersakutenessingen.se"&gt;kvartersakutenessingen.se&lt;/a&gt;&amp;nbsp;d&amp;auml;r patienterna interaktivt kunnat boka kontakt med sina l&amp;auml;kare m.m. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a target="_blank" href="http://katolsktfonster.se/forum/cfs-file.ashx/__key/CommunityServer.Blogs.Components.WeblogFiles/bengts_5F00_blogg/3377.kvartersakutenessingense.jpg"&gt;&lt;img height="139" width="213" src="http://katolsktfonster.se/forum/resized-image.ashx/__size/550x0/__key/CommunityServer.Blogs.Components.WeblogFiles/bengts_5F00_blogg/3377.kvartersakutenessingense.jpg" border="0" style="margin:4px;float:left;border:0px;" alt="" /&gt;&lt;/a&gt;Nu visar det sig emellertid att dom&amp;auml;nnamnet f&amp;ouml;r denna hemsida &amp;auml;gs av ett privat bolag, &lt;a target="_blank" href="http://www.marmolin-jonsson.se/"&gt;Marmolin &amp;amp; Jonsson Handelsbolag&lt;/a&gt;, vars &amp;auml;gare &amp;auml;r doktorerna Karl-Patrik Jonsson och Thomas Marmolin som nu skall sluta p&amp;aring; Lilla Essingens v&amp;aring;rdcentral och starta eget, den privata v&amp;aring;rdcentralen Kungsholmsdoktorn. Den aktuella hemsidan &amp;auml;r sedan f&amp;ouml;rra veckan nedlagd i sin tidigare form, om man nu g&amp;aring;r in p&amp;aring; &lt;a href="http://kvartersakutenessingen.se/"&gt;http://kvartersakutenessingen.se&lt;/a&gt; f&amp;aring;r vi veta att &amp;quot;&lt;em&gt;Hemsidan f&amp;ouml;r Kvartersakuten Essingen &amp;auml;r nedlagd&lt;/em&gt;&amp;quot;,&amp;nbsp;&lt;strong&gt;inte ens en h&amp;auml;nvisning till&amp;nbsp;telefonnumret till receptionen p&amp;aring; Kvartersakuten Essingens v&amp;aring;rdcentral finns kvar,&amp;nbsp;d&amp;auml;remot tydlig information om Kungsholmsdoktorn samt l&amp;auml;nkar till deras hemsida d&amp;auml;r man l&amp;auml;tt kan boka tider och lista sig hos dem.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;Auml;r inte detta att otillb&amp;ouml;rligt utnyttja landstingets resurser f&amp;ouml;r att som privat f&amp;ouml;retag tillskansa sig konkurrensf&amp;ouml;rdelar? Patienter som g&amp;aring;tt in p&amp;aring; hemsidan hade missuppfattat det hela som om Kvartersakuten Essingen var nedlagd och att man nu skulle v&amp;auml;nda sig till Kungsholmsdoktorn ist&amp;auml;llet. V&amp;aring;rdcentralen kan inte &amp;auml;ndra n&amp;aring;got eftersom man inte &amp;auml;ger dom&amp;auml;nnamnet. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vet inte vilka juridiska regler som g&amp;auml;ller i dagens l&amp;auml;ge. F&amp;ouml;r n&amp;aring;gra &amp;aring;r sedan d&amp;aring; m&amp;aring;nga f&amp;ouml;retag etablerade sina hemsidor var det vanligt att oseri&amp;ouml;sa akt&amp;ouml;rer gick in och registrerade dom&amp;auml;ner med samma namn som stora f&amp;ouml;retag och organisationer. N&amp;auml;r f&amp;ouml;retagen i fr&amp;aring;ga sedan ville &amp;ouml;ppna en hemsida s&amp;aring; var namnet redan registrerat p&amp;aring; n&amp;aring;gon annan. De kunde d&amp;aring; tvingas k&amp;ouml;pa tillbaka sina dom&amp;auml;nnamn dyrt fr&amp;aring;n dem som spekulerat i dom&amp;auml;nnamnen. Juridiskt var detta till&amp;aring;tet tidigare, men det&amp;nbsp;var definitivt inte etiskt f&amp;ouml;rsvarbart. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi f&amp;aring;r hoppas att historien med dom&amp;auml;nnamnet kvartersakutenessingen.se &amp;auml;r en tillf&amp;auml;llig miss i hanteringen i den allt mer hektiska privatiseringsivern i Landstinget. &lt;strong&gt;Landstingets v&amp;aring;rdcentral, Kvartersakuten Essingen, &amp;auml;r givetvis moraliskt sett den r&amp;auml;ttm&amp;auml;tiga &amp;auml;garen till dom&amp;auml;nnamnet, och vi f&amp;aring;r hoppas att doktorerna Jonsson och Marmolin inser detta och &amp;ouml;verl&amp;aring;ter dom&amp;auml;nnamnet till Landstinget.&lt;/strong&gt; Om s&amp;aring; inte sker tycker jag landstingsjuristerna skall kopplas in f&amp;ouml;r att se hur man skall agera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:xx-small;"&gt;Uppdatering&amp;nbsp;2010-03-11: &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan fortfarande f&amp;aring; &lt;a target="_blank" href="http://www.vardguiden.se/Hitta-vard-och-omsorg/Hitta-vard-och-omsorg/Kontaktkort/?HSAID=SE2321000016-1665"&gt;information om V&amp;aring;rdcentralen Essingen&lt;/a&gt; via &lt;a target="_blank" href="http://www.vardguiden.se/"&gt;V&amp;aring;rdguidens hemsida&lt;/a&gt;.&amp;nbsp;Sj&amp;auml;lvklart borde det p&amp;aring; den nedlagda sidan&amp;nbsp;finnas l&amp;auml;nk till denna resurs, inte till Kungsholmsdoktorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kan man utr&amp;ouml;na att &lt;a target="_blank" href="http://www.marmolin-jonsson.se/"&gt;Marmolin &amp;amp; Jonsson Handelsbolag&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&amp;auml;r ett IT-f&amp;ouml;retag som g&amp;ouml;r hemsidor. P&amp;aring; deras hemsida g&amp;ouml;r de reklam bl.a. f&amp;ouml;r att ha satt upp Kvartersakuten Essingens hemsida. H&amp;auml;r finns allts&amp;aring; en personunion mellan &amp;auml;garna f&amp;ouml;r handelsbolaget som g&amp;ouml;r hemsidor och den privata v&amp;aring;rdcentralen Kungsholmsdoktorn. De tv&amp;aring; l&amp;auml;karna &amp;auml;r dessutom anst&amp;auml;llda p&amp;aring; Kvartersakuten Essingen, Jonsson har dessutom haft uppdrag som verksamhetschef. Man undrar hur aff&amp;auml;rerna har g&amp;aring;tt till. Hur ser kontraktet ut mellan V&amp;aring;rdcentralen Essingen och &lt;a target="_blank" href="http://www.marmolin-jonsson.se/"&gt;Marmolin &amp;amp; Jonsson Handelsbolag&lt;/a&gt;&amp;nbsp;ang&amp;aring;ende uppr&amp;auml;ttandet av hemsidan? Best&amp;auml;lldes hemsidestj&amp;auml;nsten&amp;nbsp;under den tid Jonsson var verksamhetschef p&amp;aring; Kvartersakuten Essingen? D&amp;aring; finns en j&amp;auml;vsituation som &amp;auml;r problematisk. Har upphandlingen g&amp;aring;tt till enligt de regler som r&amp;aring;der inom Landstinget?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tittar man vidare p&amp;aring; handelsbolagets webb ser man att det ocks&amp;aring; gjort hemsidan &amp;aring;t &lt;a target="_blank" href="http://www.nordicriskgroup.com/"&gt;Nordic Risk Group&lt;/a&gt;&amp;nbsp;som best&amp;aring;r av en grupp&amp;nbsp;allm&amp;auml;nl&amp;auml;kare och forskare som vill utveckla prim&amp;auml;rv&amp;aring;rd och familjemedicin&amp;nbsp;i de nordiska l&amp;auml;nderna.&amp;nbsp; Karl-Patrik Jonsson &amp;auml;r med i gruppen och d&amp;auml;r ing&amp;aring;r ocks&amp;aring; G&amp;ouml;ran Sj&amp;ouml;nell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ifr&amp;aring;gas&amp;auml;tter inte att dessa privata initiativ kan vara mycket bra och bidra till utvecklingen av en bra sjukv&amp;aring;rd, men&amp;nbsp;denna historia s&amp;auml;tter hela fr&amp;aring;gest&amp;auml;llningen med konkurrens p&amp;aring; lika villkor p&amp;aring; sin spets. Med sammanblandning av allm&amp;auml;nt och privat d&amp;auml;r det finns personunion mellan privata bolag och landstingsdrivna verksamheter&amp;nbsp;finns risken f&amp;ouml;r en osund konkurrenssituation d&amp;auml;r personal inom den offentliga v&amp;aring;rden l&amp;auml;tt kan k&amp;auml;nna att de kommer i strykklass och missgynnas. Denna k&amp;auml;nsla blir inte mindre av att retoriken till f&amp;ouml;rm&amp;aring;n f&amp;ouml;r privatisering&amp;nbsp;&amp;auml;r mycket stark fr&amp;aring;n den politiska majoriteten med &lt;a target="_blank" href="http://www.newsmill.se/artikel/2009/09/07/reinfeldt-svensk-sjukvard-ar-ett-lotteri"&gt;sjukv&amp;aring;rdslandstingsr&amp;aring;det Filippa Reinfeldt&lt;/a&gt; i spetsen (m&amp;aring;nga i nya moderaterna talar om att &lt;a target="_blank" href="http://paullindquist.blogspot.com/2008/01/lgg-ner-landstinget.html"&gt;l&amp;auml;gga ner landstinget&lt;/a&gt;). G&amp;auml;rna privata initiativ, men konkurens p&amp;aring; lika villkor s&amp;aring; att privat och offentligt kan samarbeta utifr&amp;aring;n klara avtal utan luddiga sammanblandningar av lojaliteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a target="_blank" href="http://www.nyhetskanalen.se/1.823456/2009/01/25/lakare_varnar_for_reinfeldts_vardval"&gt;&lt;span style="font-size:xx-small;"&gt;Nyhetskanalen.se&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;img src="http://katolsktfonster.se/forum/aggbug.aspx?PostID=29926" width="1" height="1"&gt;</content><author><name>Bengt Malmgren</name><uri>http://katolsktfonster.se/forum/members/Bengt-Malmgren/default.aspx</uri></author><category term="sjukv&amp;#229;rd" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/sjukv_26002300_229_3B00_rd/default.aspx" /><category term="stockholms l&amp;#228;ns landsting" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/stockholms+l_26002300_228_3B00_ns+landsting/default.aspx" /><category term="privatisering" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/privatisering/default.aspx" /><category term="dom&amp;#228;nnamn" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/dom_26002300_228_3B00_nnamn/default.aspx" /><category term="filippa reinfeldt" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/filippa+reinfeldt/default.aspx" /></entry><entry><title>Gelottes och Kjöllers systemfel</title><link rel="alternate" type="text/html" href="/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/03/09/gelottes-och-kj-246-llers-systemfel.aspx" /><id>/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/03/09/gelottes-och-kj-246-llers-systemfel.aspx</id><published>2010-03-09T06:41:00Z</published><updated>2010-03-09T06:41:00Z</updated><content type="html">&lt;p&gt;Hanne Kj&amp;ouml;ller upprepar i&amp;nbsp;ett ledarstick&amp;nbsp;i g&amp;aring;rdagens DN det som GP&amp;acute;s&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;a target="_blank" href="http://www.kyrkanstidning.se/ledare_och_debatt/debatt/lamna_oss_inte_i_sticket!_0_9315.news.aspx"&gt;Gert Gelotte&lt;/a&gt; sagt m&amp;aring;nga g&amp;aring;nger: Att det faktum att det f&amp;ouml;rekommer sexuella &amp;ouml;vergrepp och&amp;nbsp;oegentligheter&amp;nbsp;inom Katolska kyrkan beror p&amp;aring; ett systemfel. Samma tanke upprepas ofta p&amp;aring; &lt;a target="_blank" href="http://www.katolskvision.se/blog/2010/03/06/hans-kung-versus-robert-zollitsch-ordforande-i-tyska-biskopskonferensen/"&gt;Katolsk&amp;nbsp;visions&lt;/a&gt;&amp;nbsp;blogg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;Hanne Kj&amp;ouml;ller skriver detta aprop&amp;aring; att en av p&amp;aring;vens anst&amp;auml;llda visat sig vara inblandad i en &lt;a target="_blank" href="http://www.dn.se/nyheter/varlden/prostitutionsskandal-i-vatikanstaten-1.1056157"&gt;prostitutionsh&amp;auml;rva med homosexuella m&amp;auml;n&lt;/a&gt;. Kj&amp;ouml;ller menar att det bara finns tre uteslutande f&amp;ouml;rklaringar: 1) Det &amp;auml;r en medieanka. 2) Det &amp;auml;r n&amp;aring;got fel p&amp;aring; manliga katoliker. 3) Det&amp;nbsp;finns ett systemfel inom kyrkan. Eftersom hon utesluter de tv&amp;aring; f&amp;ouml;rsta alternativen menar hon att det m&amp;aring;ste vara alternativ tre som g&amp;auml;ller. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle kunna k&amp;ouml;pa resonemanget om man kunde visa p&amp;aring; att denna typ av beteende &amp;auml;r proportionellt mycket st&amp;ouml;rre inom Katolska kyrkan &amp;auml;n i andra delar av samh&amp;auml;llet. Men det har ingen &amp;ouml;vertygande visat. Tv&amp;auml;rtom tyder allt tyv&amp;auml;rr p&amp;aring; att problemet &amp;auml;r minst lika mycket f&amp;ouml;rekommande i samh&amp;auml;llet i stort. men det &amp;auml;r ingen som talar om systemfel inom polisen n&amp;auml;r en polischef beg&amp;aring;r liknande brott eller att det &amp;auml;r systemfel inom FN&amp;acute;s fredsbevarande trupper n&amp;auml;r de i stor utstr&amp;auml;ckning utnyttjar lokalbefolkningen sexuellt, eller att det &amp;auml;r ett systemfel att samh&amp;auml;llet &amp;auml;r inr&amp;auml;ttat s&amp;aring; att f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar uppfostrar sina barn n&amp;auml;r det beg&amp;aring;s &amp;ouml;vergrepp inom familjen. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Systemfelet&amp;quot; ligger nog i den m&amp;auml;nskliga naturen som &amp;auml;r fallen. M&amp;auml;nniskor beg&amp;aring;r dessa brott oberoende av i vilket sammanhang man befinner sig. Inte desto mindre &amp;auml;r det naturligt att det uppm&amp;auml;rksammas extra mycket n&amp;auml;r det sker inom kyrkan, eftersom kyrkan st&amp;aring;r f&amp;ouml;r en h&amp;ouml;g moral och predikar m&amp;auml;nniskans fr&amp;auml;lsning och att vi &amp;auml;r kallade att str&amp;auml;va efter helgelse i v&amp;aring;ra liv och att vi&amp;nbsp;f&amp;aring;r kraft genom den Helige Ande att besegra v&amp;aring;ra oordnade b&amp;ouml;jelser. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r borde man se mindre av denna typ av problem inom kyrkan &amp;auml;n i samh&amp;auml;llet i &amp;ouml;vrigt. Systemfelet &amp;auml;r v&amp;auml;l i s&amp;aring; fall att det g&amp;aring;tt slentrian i det kristna livet och att&amp;nbsp;den personliga omv&amp;auml;ndelsen och livet i den Helige Ande inte f&amp;ouml;rkunnas tillr&amp;auml;ckligt mycket och att det finns en acceptans av&amp;nbsp;att&amp;nbsp;n&amp;ouml;ja sig med att leva ett kristet liv p&amp;aring; ytan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/sexuella+_26002300_246_3B00_vergrepp/default.aspx"&gt;L&amp;auml;s mina tidigare blogginl&amp;auml;gg om sexuella &amp;ouml;vergrepp i Katolska kyrkan&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;img src="http://katolsktfonster.se/forum/aggbug.aspx?PostID=29863" width="1" height="1"&gt;</content><author><name>Bengt Malmgren</name><uri>http://katolsktfonster.se/forum/members/Bengt-Malmgren/default.aspx</uri></author><category term="Den Helige Ande" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/Den+Helige+Ande/default.aspx" /><category term="sexuella &amp;#246;vergrepp" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/sexuella+_26002300_246_3B00_vergrepp/default.aspx" /><category term="Katolska kyrkan" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/Katolska+kyrkan/default.aspx" /><category term="Katolsk vision" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/Katolsk+vision/default.aspx" /><category term="sexualetik" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/sexualetik/default.aspx" /><category term="gert gelotte" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/gert+gelotte/default.aspx" /></entry><entry><title>Reepaludebatten väckarklocka</title><link rel="alternate" type="text/html" href="/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/03/08/reepaludebatten-v-228-ckarklocka.aspx" /><id>/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/03/08/reepaludebatten-v-228-ckarklocka.aspx</id><published>2010-03-08T17:47:00Z</published><updated>2010-03-08T17:47:00Z</updated><content type="html">&lt;p&gt;&lt;a href="http://katolsktfonster.se/forum/cfs-file.ashx/__key/CommunityServer.Blogs.Components.WeblogFiles/bengts_5F00_blogg/2313.reepalu.jpg"&gt;&lt;img height="88" width="119" src="http://katolsktfonster.se/forum/resized-image.ashx/__size/550x0/__key/CommunityServer.Blogs.Components.WeblogFiles/bengts_5F00_blogg/2313.reepalu.jpg" border="0" style="margin:4px;float:left;border:0px;" alt="" /&gt;&lt;/a&gt;Ilmar Reepalu &amp;auml;r inte antisemit i sj&amp;auml;l och hj&amp;auml;rta, och hans bedr&amp;ouml;velse &amp;ouml;ver den situation som uppst&amp;aring;tt d&amp;auml;r han anklagas f&amp;ouml;r s&amp;aring;dana saker k&amp;auml;nns &amp;auml;kta. Men n&amp;auml;r han sammankopplar f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljelser av judar i Malm&amp;ouml; med krigshandlingar i Gaza (&amp;quot;israelisk ockupationspolitik&amp;quot;) &amp;auml;r det &amp;auml;nd&amp;aring; ett uttryck f&amp;ouml;r en av rasismens grundelement. Reepalu &amp;auml;r en av landets tyngre politiker och borde veta b&amp;auml;ttre hur man v&amp;auml;ger sina ord, menar Anders Gerdmar, docent i teologi vid Uppsala universitet och forskar om antisemitism. &lt;em&gt;Reepaludebatten &amp;auml;r viktig som larmklocka. Snarare &amp;auml;n att vara en enstaka fad&amp;auml;s kan den vara toppen p&amp;aring; ett isberg i ett Sverige d&amp;auml;r fr&amp;auml;mlingsfientlighet &amp;auml;r p&amp;aring; v&amp;auml;g in i finrummet och d&amp;auml;r antisemitism blivit vardagsmat i media&lt;/em&gt;, skriver han i en &lt;a target="_blank" href="http://www.newsmill.se/artikel/2010/03/07/uppsaladocent-inr-tta-en-nationell-handlingsplan-mot-antisemitism"&gt;artikel p&amp;aring; Newsmill&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gerdmar &lt;a target="_blank" href="http://www2.unt.se/avd/1,1826,MC=5-AV_ID=1023335,00.html"&gt;intervjuas ocks&amp;aring; i Upsala Nya Tidning&lt;/a&gt; ang&amp;aring;ende pr&amp;auml;sters sympatier f&amp;ouml;r nazismen under andra v&amp;auml;rldskriget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a target="_blank" href="http://www.andersgerdmar.com/"&gt;&lt;img height="85" width="95" src="http://katolsktfonster.se/forum/cfs-filesystemfile.ashx/__key/CommunityServer.Blogs.Components.WeblogFiles/bengts_5F00_blogg/4760.gerdmar.jpg" border="0" style="max-width:550px;" alt="" /&gt;Anders Gerdmars hemsida.&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;img src="http://katolsktfonster.se/forum/aggbug.aspx?PostID=29823" width="1" height="1"&gt;</content><author><name>Bengt Malmgren</name><uri>http://katolsktfonster.se/forum/members/Bengt-Malmgren/default.aspx</uri></author><category term="Judarna" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/Judarna/default.aspx" /><category term="Svenska kyrkan" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/Svenska+kyrkan/default.aspx" /><category term="nazism" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/nazism/default.aspx" /><category term="antisemitism" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/antisemitism/default.aspx" /><category term="malm&amp;#246;" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/malm_26002300_246_3B00_/default.aspx" /><category term="ilmar reepalu" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/ilmar+reepalu/default.aspx" /></entry><entry><title>Raljant Sturmark kommenterar debatten på Humanistbloggen.</title><link rel="alternate" type="text/html" href="/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/03/07/raljant-sturmark-kommenterar-debatten-p-229-humanistbloggen.aspx" /><id>/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/03/07/raljant-sturmark-kommenterar-debatten-p-229-humanistbloggen.aspx</id><published>2010-03-07T12:58:00Z</published><updated>2010-03-07T12:58:00Z</updated><content type="html">&lt;p&gt;Christer Sturmark kommenterar nu &lt;a target="_blank" href="http://humanistbloggen.blogspot.com/2010/03/kristendomen-alf-svensson-och-en.html"&gt;p&amp;aring; Humanistbloggen&lt;/a&gt;&amp;nbsp;alla reaktioner p&amp;aring; Humanisternas&amp;nbsp;debattinl&amp;auml;gg om kristendomen i SvD. Det har ju varit flera svarsinl&amp;auml;gg p&amp;aring; SvD&amp;acute;s Br&amp;auml;nnpunkt, i Dagen har &lt;a target="_blank" href="http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=204701"&gt;Stefan Gustavsson, Anders Gerdmar,&amp;nbsp;Eva Johansson &amp;nbsp;och&amp;nbsp;Mikael Oscarsson&amp;nbsp;skrivit en artikel&lt;/a&gt;, och i radions &lt;a target="_blank" href="http://www.sr.se/sida/default.aspx?ProgramID=416"&gt;M&amp;auml;nniskor och tro&lt;/a&gt; har det varit en debatt mellan Alf Svensson och Christer Sturmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sturmark skriver att humanistkvartetten kommer att komma med ett svarsinl&amp;auml;gg i SvD, men p&amp;aring; Humanistbloggen&amp;nbsp;kommenterar&amp;nbsp;han knappt&amp;nbsp;sakinneh&amp;aring;llet i det som sagts, utan n&amp;ouml;jer sig med det som vi i skolans filosofiundervisning fick l&amp;auml;ra oss hette &amp;quot;&lt;em&gt;argumentum ad hominem&lt;/em&gt;&amp;quot;, d.v.s att man argumenterar genom att inrikta sig p&amp;aring; m&amp;auml;nniskan som framf&amp;ouml;r argumenten (f&amp;ouml;rl&amp;ouml;jliga, misst&amp;auml;nkligg&amp;ouml;ra etc.) ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att argumentera utifr&amp;aring;n saken (&amp;quot;&lt;em&gt;argumentum ad rem&lt;/em&gt;&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S&amp;aring;ledes beskrivs hela debatten som &lt;em&gt;surrealistisk&lt;/em&gt;. Flera av kontrahenterna beskrivs som &amp;quot;&lt;em&gt;de frireligi&amp;ouml;sa&lt;/em&gt;&amp;quot;, som om det inte beh&amp;ouml;vdes n&amp;aring;gon ytterligare argumentation, men om det inte skulle r&amp;auml;cka kallar man f&amp;ouml;r s&amp;auml;kerhets skull &lt;a target="_blank" href="http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/farligt-forminska-kristendomens-roll_4377931.svd"&gt;Claphaminstitutet&lt;/a&gt; &amp;quot;&lt;em&gt;kreationisternas tankesmedja&lt;/em&gt;&amp;quot; f&amp;ouml;r att hoppas att det nyckelordet skall aktivera avsedda negativa&amp;nbsp;associationsbanor hos l&amp;auml;sarna. Ytterligare argumentation beh&amp;ouml;vs inte. Alf Svensson avf&amp;auml;rdas ocks&amp;aring;: Han &amp;quot;&lt;em&gt;fick inte m&amp;aring;nga r&amp;auml;tt p&amp;aring; provet&lt;/em&gt;&amp;quot; men debatten var enligt Sturmark &amp;quot;&lt;em&gt;underh&amp;aring;lland&lt;/em&gt;e&amp;quot; och &amp;quot;&lt;em&gt;Alf Svensson var i sitt esse&lt;/em&gt;&amp;quot;. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag lyssnade p&amp;aring; radiodebatten, jag tyckte den var bra och belysande, Alf Svensson var engagerad vilket inte &amp;auml;r s&amp;aring; konstigt n&amp;auml;r han pratar om det som &amp;auml;r en av hans hj&amp;auml;rtefr&amp;aring;gor.&amp;nbsp;Alf refererade till &lt;a target="_blank" href="http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=204598"&gt;Leszek Kolakowski&lt;/a&gt; som liksom &lt;a target="_blank" href="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2009/06/20/habermas-visar-v-228-gen-till-en-integration-av-religionen-i-det-moderna-samh-228-llet.aspx"&gt;J&amp;uuml;rgen Habermas&lt;/a&gt; tillh&amp;ouml;r de icke-kristna&amp;nbsp;filosofer som insett kristendomens stora betydelse f&amp;auml;r v&amp;auml;sterlandet. &lt;/p&gt;
&lt;p style="padding-left:30px;"&gt;&lt;img height="132" width="107" src="http://katolsktfonster.se/forum/cfs-filesystemfile.ashx/__key/CommunityServer.Blogs.Components.WeblogFiles/bengts_5F00_blogg/habermas.jpg" border="0" style="margin:4px;max-width:550px;border:0px;" alt="" /&gt;&amp;nbsp; &lt;a href="http://katolsktfonster.se/forum/cfs-file.ashx/__key/CommunityServer.Blogs.Components.WeblogFiles/bengts_5F00_blogg/0647.leszek_2D00_kolakowski.jpg"&gt;&lt;img src="http://katolsktfonster.se/forum/resized-image.ashx/__size/550x0/__key/CommunityServer.Blogs.Components.WeblogFiles/bengts_5F00_blogg/0647.leszek_2D00_kolakowski.jpg" border="0" style="border:0;margin:4px;" alt="" /&gt;&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alf kunde dock knipit ytterligare n&amp;aring;gra po&amp;auml;ng och kontrat n&amp;auml;r Sturmark talade om att kristendom &amp;auml;r&amp;nbsp;mot j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet mellan k&amp;ouml;nen och f&amp;ouml;r&amp;nbsp;diskriminering av homosexuella. Det st&amp;auml;mmer inte alls. Kristendomen st&amp;aring;r f&amp;ouml;r alla m&amp;auml;nniskors lika och oers&amp;auml;ttliga v&amp;auml;rde, och det &amp;auml;r inte trots&amp;nbsp;utan p&amp;aring; grund av detta som principerna f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna kunnat utvecklas s&amp;aring;&amp;nbsp;bra&amp;nbsp;i v&amp;auml;sterlandet. Sturmark &amp;auml;r ute p&amp;aring; mycket tunn is n&amp;auml;r han nedv&amp;auml;rderar kristendomens roll i detta. Sedan finns det ocks&amp;aring; en samh&amp;auml;llskritik i det att kristendomen f&amp;ouml;rsvarar r&amp;auml;tten till liv &amp;auml;ven f&amp;ouml;r de of&amp;ouml;dda och familjen som grundsten i samh&amp;auml;llet och k&amp;ouml;nskomplementariteten mellan man och kvinna. Men det &amp;auml;r en annan diskussion och inte liktydigt med diskriminering, vilket kyrkans kritiker g&amp;auml;rna vill ha det till eftersom man d&amp;aring; f&amp;aring;r en l&amp;auml;ttk&amp;ouml;pt po&amp;auml;ng i sin argumentation.&lt;/p&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;img src="http://katolsktfonster.se/forum/aggbug.aspx?PostID=29766" width="1" height="1"&gt;</content><author><name>Bengt Malmgren</name><uri>http://katolsktfonster.se/forum/members/Bengt-Malmgren/default.aspx</uri></author><category term="humanisterna" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/humanisterna/default.aspx" /><category term="kristendom" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/kristendom/default.aspx" /><category term="religion" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/religion/default.aspx" /><category term="christer sturmark" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/christer+sturmark/default.aspx" /><category term="skola" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/skola/default.aspx" /></entry><entry><title>Gud eller Gardell?</title><link rel="alternate" type="text/html" href="/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/03/05/gud-eller-gardell.aspx" /><id>/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/03/05/gud-eller-gardell.aspx</id><published>2010-03-05T20:34:00Z</published><updated>2010-03-05T20:34:00Z</updated><content type="html">&lt;p&gt;Om TV tänkte sig att programserien &lt;a target="_blank" href="http://svt.se/2.122391/ah_herregud"&gt;Åh Herregud&lt;/a&gt; skulle bli en informativ serie om kristen tro, så kan man säga att det var en helt fel att satsa på Jonas Gardell. Gardell är underhållande och bra på att exponera sig själv och sina egna tankar, men den kristna tron känner man knappast igen i det han förkunnar. Den gamla tanten i början var ju rolig, men sedan går det överstyr. Desinformation och manipulativt sammansatta klipp gör att tittaren får en helt felaktig bild. Ulf Ekman t.ex. förekom i programmet i ett sekundsnabbt citat helt ryckt ur sitt sammanhang. Ulf &lt;a target="_blank" href="http://ulfekman.nu/2010/03/05/du-ar-alskad-av-himmelens-gud/"&gt;skriver på sin blogg&lt;/a&gt;:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:#ff0000;"&gt;&lt;em&gt;Att Gud skulle vara maktgalen och hata och förbanna är så  fel och något Gardell verkligen fått om bakfoten. När han beskriver Gud som knepig, schizofren och halvpsykopat ser det nästan ut som om Jonas  njuter. Vad han gör är att han som riksgycklare nu också blir rikshädare. En sorglig lott.&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:#ff0000;"&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Ulf fortsätter:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Gud älskar oss och därför sände han Jesus till oss.  Poängen är att Jesus kom för att frälsa oss syndare, just därför att vi har behov av att både få förlåtelse för och bli av med synden i våra liv. Gud vill alltså förvandla oss och göra oss till något vi inte automatiskt är från början, nämligen Guds barn och Kristi avbilder. Detta är något som jag inte kan se att Gardell egentligen vill tala om. Hans beskrivningar blir därför högst summariska, selektiva och djupt felaktiga i sin slutsatser... &lt;/span&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Förutom ett  förvirrat och faktiskt ganska tråkigt program så är det alltså ett rakt igenom falskt budskap han försöker förmedla till svenska folket. Hans lära framstår som en modern variant av libertinsk gnosticism.&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;a href="http://katolsktfonster.se/forum/cfs-file.ashx/__key/CommunityServer.Blogs.Components.WeblogFiles/bengts_5F00_blogg/7144.petersplatsgardell.jpg"&gt;&lt;img src="http://katolsktfonster.se/forum/resized-image.ashx/__size/550x0/__key/CommunityServer.Blogs.Components.WeblogFiles/bengts_5F00_blogg/7144.petersplatsgardell.jpg" border="0" style="border:0;float:right;margin:4px;" alt="" /&gt;&lt;/a&gt;Bitte Assarmo har förhandstittat på de första avsnitten och recenserade TV-serien i &lt;a target="_blank" href="http://www.varldenidag.se"&gt;Världen idag&lt;/a&gt; i måndags. Efter att ha tagit del av Gardells bok om Jesus samt första delen i programserien är jag ganska ense med Bitte i hennes omdöme. "&lt;em&gt;Egotrippar är aldrig särskilt intressanta. Och inte blir de mer fängslande när de kombineras med en arrogant och självrättfärdig ton&lt;/em&gt;", skriver hon. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Fördomar mot den kristenhet som inte delar Jonas egen uppfattning lyser igenom i hela programmet. De som tolkar bibeln på annat sätt än Jonas framställs som oupplysta, närmast människofientliga. Benedikt XVI, katolska präster fladdrar förbi i TV-rutan med uttryckslösa ansikten...&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Bitte framhåller också, vilket jag instämmer i, att det finns ljusglimtar i programmet, som den kärleksfulla barndomsskildringen och berättelsen om moderns innerliga tro, kärlek och tillit. Du duger som du är, Gud älskar dig, var moderns budskap. Det är smärtsamt att se Jonas inte kunnat bevara den bilden av Gud i sitt vuxna liv. Jonas är ju inte ensam om att bli desillusionerad och överge sin barndoms tro. Hur kommer det sig att somliga i Kyrkan möter en kärleksfull Gud, medan andra reagerar som Jonas? &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Varför når inte evangeliet fram till människorna i högre utsträckning? Kyrkan kan givetvis inte bara skylla på att människorna stänger sig för budskapet, det kan väl vara en del av svaret, men det kan Kyrkan inte göra något åt. Vad hon däremot kan göra något åt är att granska sina egna metoder för evangelisation och att möta dagens människor. Evangelium betyder glädjebudskap, det är budskapet om Guds kärlek till alla människor. Som änglakören sjöng i julnatten: &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:#ff0000;"&gt;&lt;span style="font-size:small;"&gt;&lt;strong&gt;Ära vare Gud i höjden &lt;br /&gt;och frid på jorden,&lt;br /&gt;till människor hans välbehag&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt; (Luk 2:14)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:#ff0000;"&gt;&lt;a href="http://katolsktfonster.se/forum/cfs-file.ashx/__key/CommunityServer.Blogs.Components.WeblogFiles/bengts_5F00_blogg/3554.sky.jpg"&gt;&lt;img src="http://katolsktfonster.se/forum/resized-image.ashx/__size/550x0/__key/CommunityServer.Blogs.Components.WeblogFiles/bengts_5F00_blogg/3554.sky.jpg" border="0" alt="" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Frågan om evangelisationen har framstått som tvetydig för Katolska kyrkan, som å ena sidan kan framstå som en sovande jätte, självtillräcklig, bara bekymrande sig om sig själv, inte bekymrad om att nå ut, å andra sidan som mycket medveten om att hennes djupaste identitet är att nå ut med budskapet som är riktat till alla människor. Det var föremålet för övervägandena i Paulus VI´s encyklika Om Evangeliets förkunnelse i dagens värld (&lt;a target="_blank" href="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2008/09/27/ny-evangelisation-ny-ekumenik.aspx"&gt;Evangelii Nuntiandi&lt;/a&gt;), och det har varit föremål för överläggningarna under &lt;a target="_blank" href="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/tags/andra+vatikankonciliet/default.aspx"&gt;Andra Vatikankonciliet&lt;/a&gt; och i många senare påvliga dokument. Starkt förknippat med denna fråga är ekumeniken, då man är medveten om att evangelisationen aldrig kan bli fullständigt trovärdig i en kyrka som är splittrad.  Detta innebär en process av försoning och att erkänna tidigare misstag.1995 uppmanade påven Johannes Paulus II alla kristna till att gå in i en sådan försoniingsprocess, och att ekumeniken har högsta prioritet för Katolska kyrkan (Rundskrivelsen &lt;a target="_blank" href="http://www.vatican.va/holy_father/john_paul_ii/encyclicals/documents/hf_jp-ii_enc_25051995_ut-unum-sint_en.html"&gt;&lt;span style="color:#006ff7;"&gt;Ut unum sint&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;). &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;Den nya öppenheten för den Helige Ande hör också hemma i sammanhanget Det finns en medvetenhet om att &lt;a target="_blank" href="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2006/06/14/sprid-en-pingstens-kultur-i-kyrkan-och-v-228-rlden.aspx"&gt;Kyrkan behöver pingstens Ande&lt;/a&gt; för att genomföra sitt uppdrag. Många törstar efter Gudsgemenskap men kyrkans förkunnelse tycks inte nå fram.Bara en personlig pingst i de många troendes liv kan ge kraft och trovärdighet åt evangelisationen och på nytt vända människornas hjärtan mot Gud. Om kyrkan öppnar sig för Anden och genomför det program som stakats ut i Evangelii Nuntiandi, Ut unum sint, de stora dokumenten från Andra Vatikankonciliet och andra postkonciliära dokument, så kommer den sovande jätten att resa sig, och Kyrkan kan bli en levande kraft i världen att förmedla Guds kärlek till alla människor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:#000000;"&gt;&lt;span style="font-size:xx-small;"&gt;Uppdaterad 2010-03-06 8:55&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;img src="http://katolsktfonster.se/forum/aggbug.aspx?PostID=29706" width="1" height="1"&gt;</content><author><name>Bengt Malmgren</name><uri>http://katolsktfonster.se/forum/members/Bengt-Malmgren/default.aspx</uri></author><category term="evangelisation" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/evangelisation/default.aspx" /><category term="ulf ekman" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/ulf+ekman/default.aspx" /><category term="kristendom" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/kristendom/default.aspx" /><category term="Andra Vatikankonciliet" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/Andra+Vatikankonciliet/default.aspx" /><category term="gud" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/gud/default.aspx" /><category term="jonas gardell" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/jonas+gardell/default.aspx" /></entry><entry><title>Kommentar till kristendomsdebatten i SvD</title><link rel="alternate" type="text/html" href="/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/03/05/kommentar-till-kristendomsdebatten-i-svd.aspx" /><id>/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/03/05/kommentar-till-kristendomsdebatten-i-svd.aspx</id><published>2010-03-05T09:49:00Z</published><updated>2010-03-05T09:49:00Z</updated><content type="html">&lt;p&gt;Idag har jag och n&amp;aring;gra fler v&amp;auml;nner (&amp;quot;fellows&amp;quot;) i &lt;a target="_blank" href="http://claphaminstitutet.se/"&gt;Claphaminstitutet&lt;/a&gt; en &lt;a target="_blank" href="http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/farligt-forminska-kristendomens-roll_4377931.svd"&gt;artikel p&amp;aring; Br&amp;auml;nnpunkt i Svd&lt;/a&gt; i den p&amp;aring;g&amp;aring;ende kristendomsdebatten som &lt;a target="_blank" href="http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/myt-att-kristendomen-byggt-sverige_4344755.svd"&gt;startades av n&amp;aring;gra i f&amp;ouml;rbundet Humanisterna&lt;/a&gt;. D&amp;auml;refter har det varit en livlig debatt med flera svarsinl&amp;auml;gg, m&amp;aring;nga kommentarer och blogginl&amp;auml;gg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker det &amp;auml;r bra att Humanisterna p&amp;aring; detta s&amp;auml;tt aktualiserar &amp;auml;mnet Gud och kristendomen. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; bra att TV satsar p&amp;aring; &amp;auml;mnet genom Jonas Gardells serie som just startat. Jag tror att kristendomen och Kyrkan gagnas av en s&amp;aring;dan publicitet, vare sig &amp;auml;mnet tas upp ur positiv eller negativ synvinkel. Det &amp;ouml;kar&amp;nbsp; intresset f&amp;ouml;r Kyrkan, och kristna f&amp;aring;r komma till tals och korrigera de v&amp;auml;rsta missf&amp;ouml;rst&amp;aring;nden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristendomen har l&amp;auml;nge varit ett r&amp;ouml;tt skynke f&amp;ouml;r det v&amp;auml;nster- och liberalorienterade Europa, vilket gjort att man blivit blind f&amp;ouml;r dess positiva betydelse. Det &amp;auml;r ett arv fr&amp;aring;n de franska revolution&amp;auml;rerna som&amp;nbsp;f&amp;ouml;raktade och f&amp;ouml;rl&amp;ouml;jligade religionen. I Europa (i motsats till USA)&amp;nbsp;&amp;auml;r det inte intellektuellt f&amp;ouml;rsvarbart att tro p&amp;aring; Gud om man samtidigt &amp;auml;r f&amp;ouml;r utveckling och frihet. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r blir Jan Bj&amp;ouml;rklund och Fredrik Reinfeldt v&amp;auml;ldigt h&amp;aring;rt ansatta, &amp;auml;ven n&amp;auml;r&amp;nbsp;de bara p&amp;aring; ett mycket modest s&amp;auml;tt f&amp;ouml;rsvarar kristendomens plats i skolans religionsundervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men kanske n&amp;aring;got h&amp;aring;ller p&amp;aring; att h&amp;auml;nda? Det har sagts tidigare, och den nuvarande debatten mots&amp;auml;ger inte detta: L&amp;aring;ngtifr&amp;aring;n att vara d&amp;ouml;d &amp;auml;r Gud &amp;auml;r mer &amp;auml;n n&amp;aring;gonsin levande och p&amp;aring; int&amp;aring;g&amp;nbsp;i v&amp;aring;rt samh&amp;auml;lle igen. Humanisterna mots&amp;auml;ger egentligen sig sj&amp;auml;lva n&amp;auml;r de nedv&amp;auml;rderar kristendomen och samtidigt mobiliserar s&amp;aring; mycket kraft f&amp;ouml;r att motarbeta den. I st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r all denna historierevisionistiska propaganda, vore det inte b&amp;auml;ttre att i lugn och ro bidra till ett lugnt samtal byggt p&amp;aring; kunskap och f&amp;ouml;rnuft. Kanske det &amp;auml;r som sr Madeleine Fredell OP sade vid &lt;a target="_blank" href="http://www.justitiaetpax.se/viewNavMenu.do?menuID=10"&gt;ett f&amp;ouml;redrag i Oslo nyligen&lt;/a&gt;, att &amp;quot;&lt;em&gt;det &amp;auml;r&amp;nbsp;snarare ateismen som visar p&amp;aring; krampaktiga d&amp;ouml;dsryckningar och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r g&amp;ouml;r h&amp;auml;ftiga angrepp p&amp;aring; framf&amp;ouml;r allt kristen tro?&lt;/em&gt;&amp;quot; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det &amp;auml;r&amp;nbsp;upp till oss kristna att ta detta som en utmaning. Det handlar inte alls om att f&amp;ouml;rsk&amp;ouml;na&amp;nbsp;och f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka d&amp;ouml;lja missf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden som funnits&amp;nbsp;inom kristendomen. I debatten har med r&amp;auml;tta framf&amp;ouml;rt olika missf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden i tider d&amp;aring; Kyrkan haft makten. Det finns mycket m&amp;ouml;rker i kristendomens historia, men det finns det ocks&amp;aring; i andra religioner och &amp;aring;sk&amp;aring;dningar som &amp;auml;nd&amp;aring; kan tillerk&amp;auml;nnas ett positivt inflytande. Ingenting i det m&amp;auml;nskliga samh&amp;auml;llet &amp;auml;r antingen svart eller vitt. Det m&amp;ouml;rka f&amp;aring;r inte f&amp;ouml;rtigas utan m&amp;aring;ste f&amp;ouml;r trov&amp;auml;rdighetens skull lyftas fram&amp;nbsp; och g&amp;ouml;ras upp med. Jag har skrivit &amp;aring;tskilligt om detta &lt;a target="_blank" href="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/Att+g_26002300_246_3B00_ra+bot+f_26002300_246_3B00_r+historiens+synder/default.aspx"&gt;p&amp;aring; denna blogg tidigare&lt;/a&gt;. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan detta &amp;auml;r sagt kommer man inte ifr&amp;aring;n att det &amp;auml;nd&amp;aring; &amp;auml;r&amp;nbsp;Europas filosofiska och teologiska t&amp;auml;nkande som givit upphov till de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och att det har sina r&amp;ouml;tter i det judisk-kristna arvet och den m&amp;auml;nniskosyn som emmanerar d&amp;auml;rifr&amp;aring;n i f&amp;ouml;rening med grekiskt-romerskt t&amp;auml;nkande kring naturr&amp;auml;tten. Ett grundl&amp;auml;ggande begrepp i kristendomen &amp;auml;r &lt;em&gt;synden&lt;/em&gt;, vilket inneb&amp;auml;r en insikt om att m&amp;auml;nniskan &amp;auml;r fallen och felbar, vilket &amp;auml;r grunden till all sj&amp;auml;lvkritik. Man kan inte underskatta den betydelse detta har haft f&amp;ouml;r vetenskapens framv&amp;auml;xt i v&amp;auml;sterlandet, vilket ju h&amp;auml;nger samman med att man f&amp;aring;r ifr&amp;aring;gas&amp;auml;tta, vilket underl&amp;auml;ttat ompr&amp;ouml;vning och att ta in ny kunskap. Att kyrkan &amp;auml;r eller har varit vetenskapsfientlig &amp;auml;r en myt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kristna&amp;nbsp;har mycket att bidra med&amp;nbsp;n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller en fortsatt&amp;nbsp;positiv andlig utveckling i Europa. D&amp;aring;&amp;nbsp;&amp;auml;r det viktigt att vi i dialogen med kulturen och samh&amp;auml;llet inte skiljer ut oss som en grupp som &amp;auml;r emot, utan kan bejaka m&amp;aring;ngfalden, bejaka att saker &amp;auml;r komplexa och m&amp;aring;ngfacetterade och l&amp;auml;mna bakom oss det f&amp;ouml;renklade och l&amp;auml;ttk&amp;ouml;pta. Kom ih&amp;aring;g att&amp;nbsp;initiativtagarna bakom Europagemenskapen&amp;nbsp;alla var&amp;nbsp;praktiserande katoliker: Robert Schuman, Konrad Adenauer, Alcide de Gasperi... Id&amp;eacute;n bakom Europagemenskapen var&amp;nbsp;en sekul&amp;auml;r stat men&amp;nbsp;men byggd p&amp;aring; kristna v&amp;auml;rderingar. Men det handlade absolut inte om n&amp;aring;gon klerikalism, utan en organisation byggd p&amp;aring; v&amp;auml;nskap, dialog och&amp;nbsp;en full&amp;ouml;dig humanism.&amp;nbsp;Den katolska sociall&amp;auml;ran innefattar ocks&amp;aring; id&amp;eacute;n om en s&amp;aring;dan&amp;nbsp; humanism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi m&amp;aring;ste komma runt den &lt;a target="_blank" href="http://camillagrepe.blogspot.com/2010/03/stackars-jan-bjorklund.html"&gt;dumdryga tuppf&amp;auml;ktningen&lt;/a&gt; mellan kristendomsfientliga ateister och kristna som definierar sig utifr&amp;aring;n en slags motidentitet till det sekul&amp;auml;ra samh&amp;auml;llet och hitta v&amp;auml;gen till en sann fruktb&amp;auml;rande dialog. Europeisk forskartradition och katolsk teologi borde ses som resurser i detta.&amp;nbsp; Men n&amp;auml;r jag talar om att definiera sig utifr&amp;aring;n en motidentitet&amp;nbsp; t&amp;auml;nker jag inte&amp;nbsp;bara&amp;nbsp;h&amp;ouml;gerkristna evangelikala i USA,&amp;nbsp;ocks&amp;aring; Katolska kyrkan m&amp;aring;ste hitta ett smidigare s&amp;auml;tt att umg&amp;aring;s med det moderna samh&amp;auml;llet och inte fastna i&amp;nbsp;en oreflekterad f&amp;ouml;rsvarsposition,&amp;nbsp;och g&amp;ouml;ra sig av med de v&amp;auml;rsta avarterna av det antimodernistiska arvet. Jag&amp;nbsp;menar&amp;nbsp;absolut inte att Katolska kyrkan skall &amp;ouml;verge eller &amp;auml;ndra sin tro, det hela &amp;auml;r en fr&amp;aring;ga om attityd och social kompetens i att umg&amp;aring;s med en icke-troende omgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag &amp;aring;terv&amp;auml;nder till &lt;a target="_blank" href="http://www.justitiaetpax.se/download.do?ug=Administrator&amp;amp;f=Vatikanen+och+Europas+andliga+fundament.pdf"&gt;sr Madeleines&amp;nbsp;f&amp;ouml;redrag i Oslo&lt;/a&gt;. Hon lyfter fram&amp;nbsp;Katolska kyrkans&amp;nbsp;resurser:&lt;/p&gt;
&lt;p style="padding-left:30px;"&gt;&lt;em&gt;&amp;quot;Katolska kyrkan har filosofiska och teologiska redskap f&amp;ouml;r dialog med f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare av andra kristna traditioner liksom av andra religioner och med sekul&amp;auml;ra politiker. De m&amp;aring;ste lyftas fram som viktiga instrument f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsoning och f&amp;ouml;r ett &amp;ouml;ppet f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt i ett alltmer tilltagande pluralistiskt samh&amp;auml;lle...&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="padding-left:30px;"&gt;&lt;em&gt;Genom sina filosofer, teologer och det aktiva lekfolket har katolska kyrkan n&amp;aring;got v&amp;auml;sentligt att erbjuda det interkulturella och interreligi&amp;ouml;sa samh&amp;auml;llsbygget i Europa idag. Men det kan inte nog understrykas att det m&amp;aring;ste ske i dialog med b&amp;aring;de meningsfr&amp;auml;nder och meningsmotst&amp;aring;ndare. Vi m&amp;aring;ste i s&amp;aring;dana sammanhang upptr&amp;auml;da p&amp;aring; ett sj&amp;auml;lvklart s&amp;auml;tt och aldrig defensivt eller utifr&amp;aring;n en motidentitet till de r&amp;aring;dande v&amp;auml;rderingarna. Vi m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; bejaka en m&amp;aring;ngfald av tankar och tolkningar inom v&amp;aring;r egen kyrka f&amp;ouml;r att trov&amp;auml;rdigt kunna kalla oss katolska. F&amp;ouml;rst d&amp;aring; kan vi verkligen bli del av ett andligt fundament i Europa.&amp;quot;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se ocks&amp;aring; Dagen: &lt;a target="_blank" href="http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=204701"&gt;Anders Gerdmar, Stefan Gustavsson, Eva Johansson, Mikael Oscarsson: M&amp;aring;ngkultur kr&amp;auml;ver respekt f&amp;ouml;r religion&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulf Ekman tar ocks&amp;aring;&amp;nbsp;upp &amp;auml;mnet i sin nya TV-serie &lt;a target="_blank" href="http://tv.livetsord.se/?ID=3040"&gt;KV&amp;Auml;LL MED ULF EKMAN&amp;nbsp;(avsnitt 2)&lt;/a&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:xx-small;"&gt;Uppdaterad 2010-03-07 08:55&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;img src="http://katolsktfonster.se/forum/aggbug.aspx?PostID=29669" width="1" height="1"&gt;</content><author><name>Bengt Malmgren</name><uri>http://katolsktfonster.se/forum/members/Bengt-Malmgren/default.aspx</uri></author><category term="humanisterna" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/humanisterna/default.aspx" /><category term="Katolska kyrkan" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/Katolska+kyrkan/default.aspx" /><category term="kristendom" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/kristendom/default.aspx" /><category term="religion" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/religion/default.aspx" /><category term="Claphaminstitutet" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/Claphaminstitutet/default.aspx" /><category term="katolska kyrkans sociall&amp;#228;ra" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/katolska+kyrkans+sociall_26002300_228_3B00_ra/default.aspx" /><category term="europa" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/europa/default.aspx" /><category term="eu" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/eu/default.aspx" /><category term="skola" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/skola/default.aspx" /></entry><entry><title>Europas andliga arv och Katolska kyrkans möjliga roll i dess framtid.</title><link rel="alternate" type="text/html" href="/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/03/03/europas-andliga-arv-och-katolska-kyrkans-m-246-jliga-roll-i-dess-framtid.aspx" /><id>/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/03/03/europas-andliga-arv-och-katolska-kyrkans-m-246-jliga-roll-i-dess-framtid.aspx</id><published>2010-03-03T18:51:00Z</published><updated>2010-03-03T18:51:00Z</updated><content type="html">&lt;p&gt;D&amp;aring;&amp;nbsp;jag l&amp;auml;nkade till &lt;a target="_blank" href="http://www.justitiaetpax.se/"&gt;Justitia et Pax&lt;/a&gt; i samband med en nyhetsnotis om Katolska kyrkans uppmaning till Carl Bildt att Sverige skall&amp;nbsp;ratificera FN-konventionen mot klustervapen hittade jag en mycket intressant f&amp;ouml;rel&amp;auml;sning av Sr Madeleine Fredell OP om &lt;em&gt;Vatikanen och Europas andliga fundament&lt;/em&gt;. F&amp;ouml;rel&amp;auml;sningen h&amp;ouml;lls p&amp;aring;&amp;nbsp;Katolsk Akademi i Oslo den13 februari i &amp;aring;r. Den &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta relevans f&amp;ouml;r den nu &lt;a target="_blank" href="http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/humanisterna-avslojar-en-skrammande-okunskap_4363095.svd"&gt;p&amp;aring;g&amp;aring;ende debatten med Humanisterna&lt;/a&gt; ang&amp;aring;ende kristendomens betydelse f&amp;ouml;r Europas utveckling och dess&amp;nbsp;plats i skolans religionsundervisning.&amp;nbsp;Jag vill g&amp;auml;rna uppm&amp;auml;rksamma mina l&amp;auml;sare p&amp;aring; den och&amp;nbsp;&amp;aring;terger h&amp;auml;r&amp;nbsp;n&amp;aring;gra v&amp;auml;l valda citat:&lt;/p&gt;
&lt;p style="padding-left:30px;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Det finns idag all anledning att reflektera &amp;ouml;ver hur v&amp;aring;r mentala Europakarta ser ut...&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="padding-left:30px;"&gt;&lt;em&gt;&amp;Auml;ven om inte de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna enbart har sin hemvist i Europa s&amp;aring; &amp;auml;r det &amp;auml;nd&amp;aring; v&amp;aring;r kontinents filosofiska och teologiska t&amp;auml;nkande som givit upphov till dem. H&amp;auml;r finns otvivelaktigt n&amp;aring;got som vi kan lyfta fram som en gemensam ikon f&amp;ouml;r Europa om &amp;auml;n med r&amp;ouml;tter i den judiskt-semitiska traditionen. Det torde st&amp;aring; klart att det &amp;auml;r det judisk-kristna arvet, fr&amp;auml;mst m&amp;auml;nniskosynen, som st&amp;aring;tt bakom formuleringarna av de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna som vi k&amp;auml;nner dem idag. H&amp;auml;r &amp;aring;terfinner vi ocks&amp;aring; antikens t&amp;auml;nkande kring naturr&amp;auml;tten och d&amp;auml;rmed binder vi samman det judisk-kristna arvet med den antika grekisk-romerska kulturen...&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="padding-left:30px;"&gt;&lt;em&gt;De franska revolution&amp;auml;rerna f&amp;ouml;raktade och f&amp;ouml;rl&amp;ouml;jligade religionen medan de amerikanska &amp;aring;tskiljde staten fr&amp;aring;n religionen, fr&amp;auml;mst f&amp;ouml;r att skydda den senare. I Europa hamnade de etablerade kyrkorna p&amp;aring; statens sida, inte s&amp;auml;llan i en motsatsst&amp;auml;llning till demokrati och frihet, medan de religi&amp;ouml;sa r&amp;ouml;relserna i USA b&amp;aring;de anammade demokrati och en liberal marknadsekonomi. I Europa var det inte intellektuellt f&amp;ouml;rsvarbart att tro p&amp;aring; Gud om man samtidigt ville utveckling och frihet...&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="padding-left:30px;"&gt;&lt;em&gt;Evangelikal och fundamentalistisk kristendom tycks trivas f&amp;ouml;rtr&amp;auml;ffligt tillsammans med demokrati, teknologi och liberal ekonomi. Kanske &amp;auml;r det snarare ateismen som visar p&amp;aring; krampaktiga d&amp;ouml;dsryckningar och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r g&amp;ouml;r h&amp;auml;ftiga angrepp p&amp;aring; framf&amp;ouml;r allt kristen tro? Och den verklige f&amp;ouml;rloraren i det hela tycks vara det m&amp;auml;nskliga f&amp;ouml;rnuftet. H&amp;auml;r skulle b&amp;aring;de europeisk forskartradition och katolsk teologi kunna skapa intellektuell och andlig reda. Olyckligtvis fastnar katolska kyrkan alltf&amp;ouml;r ofta i en oreflekterad f&amp;ouml;rsvarsposition f&amp;ouml;r en stelnad l&amp;auml;ra liksom i fr&amp;aring;gor om sexualitet. Den allt &amp;ouml;verskuggande fr&amp;aring;gan borde vara vad som &amp;auml;r en mogen kristen tro i det tjugof&amp;ouml;rsta &amp;aring;rhundradet...&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="padding-left:30px;"&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Idag &amp;auml;r det vanliga m&amp;auml;nniskors ifr&amp;aring;gas&amp;auml;ttande av relevansen i kyrkliga uttalanden och en medvetenhet om alla m&amp;auml;nniskors v&amp;auml;rdighet och respekt f&amp;ouml;r deras tros&amp;ouml;vertygelser och de teologiska konsekvenserna av detta som g&amp;ouml;r att kyrkans hierarki f&amp;ouml;rlorar makt och kontroll...&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="padding-left:30px;"&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Om inte katolska kyrkan g&amp;ouml;r upp med sitt anti-modernistiska arv utifr&amp;aring;n det hon sj&amp;auml;lv framlagt under Andra Vatikankonciliet kommer relationen mellan de politiska och kyrkliga instanserna i Europa att h&amp;auml;rdna &amp;auml;nnu mer&lt;/strong&gt;. Ett s&amp;aring;dant f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt spelar bara i h&amp;auml;nderna p&amp;aring; fundamentalistiska r&amp;ouml;relser, kristna s&amp;aring;v&amp;auml;l som av annan kul&amp;ouml;r.&amp;nbsp; Katolska kyrkan har filosofiska och teologiska redskap f&amp;ouml;r dialog med f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare av andra kristna traditioner liksom av andra religioner och med sekul&amp;auml;ra politiker. De m&amp;aring;ste lyftas fram som viktiga instrument f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsoning och f&amp;ouml;r ett &amp;ouml;ppet f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt i ett alltmer tilltagande pluralistiskt samh&amp;auml;lle. men allra f&amp;ouml;rst m&amp;aring;ste dessa redskap anv&amp;auml;ndas in&amp;aring;t i kyrkan d&amp;auml;r det m&amp;aring;ste f&amp;aring; finnas en &amp;ouml;ppen teologiskt debatt i syfte att n&amp;aring; fram till en i ordets &amp;auml;kta bem&amp;auml;rkelse katolsk dogmutveckling...&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="padding-left:30px;"&gt;&lt;em&gt;Robert Schuman var aktivt praktiserande katolik... De andra grundarna av Kol- och st&amp;aring;lunionen, Konrad Adenauer fr&amp;aring;n Tyskland och Alcide de Gasperi fr&amp;aring;n Italien var ocks&amp;aring; praktiserande katoliker...&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="padding-left:30px;"&gt;&lt;em&gt;Man ville ha en sekul&amp;auml;r stat men som byggde p&amp;aring; kristna v&amp;auml;rderingar. N&amp;auml;r det till exempel g&amp;auml;llde v&amp;auml;rldsekonomin s&amp;aring; talade Maritain om en &amp;rdquo;organisering av v&amp;auml;rldssamfundet efter r&amp;auml;ttvisans och v&amp;auml;nskapens principer&amp;rdquo;. Politik och tro h&amp;ouml;rde helt ihop f&amp;ouml;r Maritain. Men det handlade definitivt inte om klerikalism, konfessionalism eller en teokrati. Han &amp;aring;syftar d&amp;auml;remot en effektiv &amp;rdquo;politisk v&amp;auml;nskap&amp;rdquo; (une fraternit&amp;eacute; politique). Maritains bok Humanisme int&amp;eacute;grale (En full&amp;ouml;dig humanism) har lagt grunden f&amp;ouml;r en respektfull och fruktb&amp;auml;rande dialog mellan katolska kyrkan och politiska institutioner.&lt;strong&gt; Id&amp;eacute;n om en full&amp;ouml;dig humanism finns ocks&amp;aring; integrerad i den katolska sociall&amp;auml;ran...&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="padding-left:30px;"&gt;&lt;em&gt;Europeiska Unionen &amp;auml;r p&amp;aring; v&amp;auml;g mot solidaritet och fred. Man kan kalla det f&amp;ouml;r en byggarbetsplats. Robert Schumans vision ligger fortfarande i framtiden och vi varken kan eller ska avkr&amp;auml;va politiker och tj&amp;auml;nstem&amp;auml;n inom EU en f&amp;auml;rdigutstakad plan...&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="padding-left:30px;"&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Genom sina filosofer, teologer och det aktiva lekfolket har katolska kyrkan n&amp;aring;got v&amp;auml;sentligt att erbjuda det interkulturella och interreligi&amp;ouml;sa samh&amp;auml;llsbygget i Europa idag&lt;/strong&gt;. Men det kan inte nog understrykas att det m&amp;aring;ste ske i dialog med b&amp;aring;de meningsfr&amp;auml;nder och meningsmotst&amp;aring;ndare. Vi m&amp;aring;ste i s&amp;aring;dana sammanhang upptr&amp;auml;da p&amp;aring; ett sj&amp;auml;lvklart s&amp;auml;tt och aldrig defensivt eller utifr&amp;aring;n en motidentitet till de r&amp;aring;dande v&amp;auml;rderingarna. Vi m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; bejaka en m&amp;aring;ngfald av tankar och tolkningar inom v&amp;aring;r egen kyrka f&amp;ouml;r att trov&amp;auml;rdigt kunna kalla oss katolska. F&amp;ouml;rst d&amp;aring; kan vi verkligen bli del av ett andligt fundament i Europa.&lt;/em&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sr Madeleine avslutar med att reflektera &amp;ouml;ver fr&amp;aring;gan huruvuda det finns&amp;nbsp;ett europeiskt andligt f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt:&lt;/p&gt;
&lt;p style="padding-left:30px;"&gt;&lt;em&gt;...Vi m&amp;aring;ste &amp;aring;terer&amp;ouml;vra smaken f&amp;ouml;r och l&amp;auml;ngtan efter det som &amp;auml;r komplext och m&amp;aring;ngfacetterat och l&amp;auml;mna bakom oss det f&amp;ouml;renklade och l&amp;auml;ttk&amp;ouml;pta. Tariq Ramadan m&amp;aring; vara ifr&amp;aring;gasatt, men n&amp;aring;gon annan v&amp;auml;g till fred &amp;auml;n att m&amp;ouml;ta den andre p&amp;aring; djupet l&amp;auml;r vi inte erbjudas. Det &amp;auml;r f&amp;ouml;rst n&amp;auml;r jag m&amp;ouml;ter den andre, vem han eller hon &amp;auml;n &amp;auml;r, som min egen &amp;ouml;vertygelse och tro kan renas och mogna. Sj&amp;auml;lvf&amp;ouml;rst&amp;aring;elsen av min tro g&amp;aring;r med n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndighet genom den andre. Och sj&amp;auml;lvf&amp;ouml;rst&amp;aring;elsen av min europeiska identitet g&amp;aring;r &amp;auml;ven den med n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndighet genom den andre.&lt;/em&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a target="_blank" href="http://www.justitiaetpax.se/download.do?ug=Administrator&amp;amp;f=Vatikanen+och+Europas+andliga+fundament.pdf"&gt;Hela f&amp;ouml;rel&amp;auml;sningen finns h&amp;auml;r.&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a target="_blank" href="http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/kristendomens-paverkan-i-sverige-har-varit-stor_4355209.svd"&gt;SvD&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;a target="_blank" href="http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/humanisterna-har-ratt-men-anda-fel_4357677.svd"&gt;SvD&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;a target="_blank" href="http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/dagens-religionsundervisning-ar-inte-konfessionell_4374253.svd"&gt;SvD&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;a target="_blank" href="http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/farligt-forminska-kristendomens-roll_4377931.svd"&gt;SvD&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;img src="http://katolsktfonster.se/forum/aggbug.aspx?PostID=29547" width="1" height="1"&gt;</content><author><name>Bengt Malmgren</name><uri>http://katolsktfonster.se/forum/members/Bengt-Malmgren/default.aspx</uri></author><category term="Katolska kyrkan" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/Katolska+kyrkan/default.aspx" /><category term="Katolska kyrkan i Sverige" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/Katolska+kyrkan+i+Sverige/default.aspx" /><category term="Kyrkan i samh&amp;#228;llet" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/Kyrkan+i+samh_26002300_228_3B00_llet/default.aspx" /><category term="europa" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/europa/default.aspx" /><category term="eu" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/eu/default.aspx" /><category term="historia" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/historia/default.aspx" /><category term="justitia et pax" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/justitia+et+pax/default.aspx" /></entry><entry><title>Ideologiskt käbbel eller vetenskaplig diskussion?</title><link rel="alternate" type="text/html" href="/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/03/01/ideologiskt-k-228-bbel-eller-vetenskaplig-diskussion.aspx" /><id>/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/03/01/ideologiskt-k-228-bbel-eller-vetenskaplig-diskussion.aspx</id><published>2010-03-01T06:28:00Z</published><updated>2010-03-01T06:28:00Z</updated><content type="html">&lt;p&gt;Naturligtvis har både &lt;a target="_blank" href="http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=202949"&gt;skolminister Jan Björklund&lt;/a&gt; och &lt;a target="_blank" href="http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=204234"&gt;statsminister Fredrik Reinfeldt&lt;/a&gt; rätt när det säger det självklara att Kristendomen har betytt mycket för västerlandet, att det är en del av vår historia som självklart förtjänar en framskjuten plats i skolundervisningen, det är inget som behöver diskuteras i regeringen. Det betyder inte att det inte skall finnas någon undervisning om andra religioner, inte heller att det positiva som andra religioner och kulturer har bidragit med i utvecklingen av den västerländska kulturen nedvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men Christer Sturmark gillar inte att höra sådant. På nytt &lt;a target="_blank" href="http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/myt-att-kristendomen-byggt-sverige_4344755.svd"&gt;ger han och medförfattare uttryck för sin tunna osakliga analys&lt;/a&gt; av kristendomen och västerlandets historia: Kristendomen har absolut inte betytt något mera väsentligt i vår historia annat än att förse oss med vissa traditioner och seder. När det gäller sådana saker som etik och vetenskap är det en myt att kristendomen haft någon betydelse, skriver man. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är rent trams. Det är Christer Sturmark, P C jersild et al som ägnar sig åt mytbildning. Sturmark och humanisterna har inget som helst vetenskapligt underlag för det de säger, och deras motiv synes helt och hållet ideologiskt och inte sakligt. Klart är att om man vill rensa ut kristendomen ur vårt samhälle och rycka upp den med rötterna, så vill man också äga den historiska berättelsen, därför försöker man nu skapa myter som inte är ett dugg mera sanna än de myter förintelseförnekarna försöker skapa om Andra världskriget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristendomen har betytt oerhört mycket både för vetenskapen och utvecklingen av den etik och moral som ligger till grund för respekten för alla människors lika värde, demokrati och frihet. Däremot är det en myt att Kyrkan är eller har varit emot vetenskapen eller att förnuft och vetenskap står i motsatsförhållande till kristen tro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lyssna till följande intressanta &lt;a target="_blank" href="http://www.youtube.com/watch?v=Qf69vdIYdVU&amp;feature=player_embedded"&gt;inlägg av kardinal Schönborn&lt;/a&gt; om argumentation utifrån förnuft eller känsla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;object width="425" height="344"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/Qf69vdIYdVU&amp;color1=0xb1b1b1&amp;color2=0xcfcfcf&amp;hl=sv_SE&amp;feature=player_embedded&amp;fs=1"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowScriptAccess" value="always"&gt;&lt;/param&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/Qf69vdIYdVU&amp;color1=0xb1b1b1&amp;color2=0xcfcfcf&amp;hl=sv_SE&amp;feature=player_embedded&amp;fs=1" type="application/x-shockwave-flash" allowfullscreen="true" allowScriptAccess="always" width="425" height="344"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a target="_blank" href="http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=204227"&gt;Dagen&lt;/a&gt; &lt;a target="_blank" href="http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=202783"&gt;Dagen&lt;/a&gt;  &lt;a target="_blank" href="http://akebonnier.blogspot.com/2010/02/oppet-brev-till-humanisterna.html"&gt;Åke Bonnier: Öppet brev till Humanisterna&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a target="_blank" href="http://katolsktfonster.se/forum/tags/tro+och+f_26002300_246_3B00_rnuft/default.aspx"&gt;Mera om tro och förnuft på denna blogg&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;img src="http://katolsktfonster.se/forum/aggbug.aspx?PostID=29369" width="1" height="1"&gt;</content><author><name>Bengt Malmgren</name><uri>http://katolsktfonster.se/forum/members/Bengt-Malmgren/default.aspx</uri></author><category term="Kyrka i motvind" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/Kyrka+i+motvind/default.aspx" /><category term="humanisterna" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/humanisterna/default.aspx" /><category term="tro och f&amp;#246;rnuft" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/tro+och+f_26002300_246_3B00_rnuft/default.aspx" /><category term="Kyrkan i samh&amp;#228;llet" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/Kyrkan+i+samh_26002300_228_3B00_llet/default.aspx" /><category term="christer sturmark" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/christer+sturmark/default.aspx" /><category term="religionskritik" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/religionskritik/default.aspx" /><category term="p c jersild" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/p+c+jersild/default.aspx" /><category term="religi&amp;#246;s analfabetism" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/religi_26002300_246_3B00_s+analfabetism/default.aspx" /></entry><entry><title>Givande TV-debatt om kristendomens ställning i skolans religionsundervisning</title><link rel="alternate" type="text/html" href="/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/02/24/givande-tv-debatt-om-kristendomens-st-228-llning-i-skolans-religionsundervisning.aspx" /><id>/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/02/24/givande-tv-debatt-om-kristendomens-st-228-llning-i-skolans-religionsundervisning.aspx</id><published>2010-02-24T06:45:00Z</published><updated>2010-02-24T06:45:00Z</updated><content type="html">&lt;p&gt;Det var en mycket givande debatt om kristendomens st&amp;auml;llning i skolans religionsundervisning p&amp;aring; &lt;a target="_blank" href="http://svtplay.se/t/103450/debatt"&gt;Debatt i Svt&lt;/a&gt; ig&amp;aring;r. Debatten fortsatte efter programmet med &lt;a target="_blank" href="http://svt.se/2.111976"&gt;eftersnack&lt;/a&gt;. &lt;em&gt;Dilsa Demirbag Stens&lt;/em&gt; enda argument som hon upprepade g&amp;aring;ng p&amp;aring; g&amp;aring;ng var att&amp;nbsp;kristna var kr&amp;auml;nkta f&amp;ouml;r att en viss formulering strukits i l&amp;auml;roplanen vilket blev mindre och mindre trov&amp;auml;rdigt f&amp;ouml;r varje g&amp;aring;ng hon upprepade det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att alla f&amp;ouml;retr&amp;auml;darna f&amp;ouml;r Kyrkan gjorde en lysande insats i att lugnt och sakligt belysa &amp;auml;mnet: &lt;em&gt;&lt;a target="_blank" href="http://www.annikaborg.se/"&gt;Annika Borg&lt;/a&gt;&lt;/em&gt;, pr&amp;auml;st i Svenska Kyrkan, &lt;em&gt;&lt;a target="_blank" href="http://ulfekman.nu/2010/02/24/mellan-tv-och-tv/"&gt;Ulf Ekman&lt;/a&gt;&lt;/em&gt;, pastor i Livets Ord och &lt;em&gt;Gert Gelotte&lt;/em&gt;, katolik och &lt;a target="_blank" href="http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.317105-gert-gelotte-manipulera-inte-med-fakta"&gt;ledarskribent p&amp;aring; G&amp;ouml;teborgsposten&lt;/a&gt;. Eftersom dessa personer representerar olika delar av kristendomen d&amp;auml;r man i den inomkyrkliga debatten representerar&amp;nbsp; vitt skilda st&amp;aring;ndpunkter, s&amp;aring; var det desto roligare att se dem enade kring samma sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annika Borg som undervisar konfirmander konstaterade att konfirmanderna har otroligt d&amp;aring;liga kunskaper i kristendom, s&amp;aring; redan i dagens l&amp;auml;ge &amp;auml;r skolan mycket d&amp;aring;lig p&amp;aring; att f&amp;ouml;rmedla grundl&amp;auml;ggande kunskaper. &amp;nbsp;Borg hade en po&amp;auml;ng i att hon fr&amp;aring;gade sig om det inte&amp;nbsp;finns en ideologi bakom&amp;nbsp;str&amp;auml;van att nedtona kristendomen som har med postmodernism och synen p&amp;aring; m&amp;aring;ngfald att g&amp;ouml;ra, och att man i&amp;nbsp;s&amp;aring; fall borde vara tydlig med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dilsa Demirbag Sten menade att kristendomen fortfarande kommer att vara prioriterad i l&amp;auml;roplanen, s&amp;aring; vad br&amp;aring;kar man om? &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gert Gelottest&amp;auml;llde &amp;nbsp;fr&amp;aring;gan, att om man inte har f&amp;ouml;r avsikt att &amp;auml;ndra p&amp;aring; n&amp;aring;got, varf&amp;ouml;r &amp;auml;ndrar man d&amp;aring; p&amp;aring; texten &amp;ouml;ver huvud taget?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a target="_blank" href="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/02/22/underjordisk-kyrka-som-i-kina-eller-det-antika-rom.aspx"&gt;Tidigare blogginl&amp;auml;gg i &amp;auml;mnet&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;img src="http://katolsktfonster.se/forum/aggbug.aspx?PostID=29122" width="1" height="1"&gt;</content><author><name>Bengt Malmgren</name><uri>http://katolsktfonster.se/forum/members/Bengt-Malmgren/default.aspx</uri></author><category term="ulf ekman" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/ulf+ekman/default.aspx" /><category term="kristendom" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/kristendom/default.aspx" /><category term="religion" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/religion/default.aspx" /><category term="tro och f&amp;#246;rnuft" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/tro+och+f_26002300_246_3B00_rnuft/default.aspx" /><category term="Kyrkan i samh&amp;#228;llet" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/Kyrkan+i+samh_26002300_228_3B00_llet/default.aspx" /><category term="sekularisering" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/sekularisering/default.aspx" /><category term="religionskritik" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/religionskritik/default.aspx" /><category term="skola" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/skola/default.aspx" /><category term="religionsundervisning" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/religionsundervisning/default.aspx" /></entry><entry><title>Underjordisk kyrka i Sverige som i Kina eller det antika Rom?</title><link rel="alternate" type="text/html" href="/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/02/22/underjordisk-kyrka-som-i-kina-eller-det-antika-rom.aspx" /><id>/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/02/22/underjordisk-kyrka-som-i-kina-eller-det-antika-rom.aspx</id><published>2010-02-22T12:10:00Z</published><updated>2010-02-22T12:10:00Z</updated><content type="html">&lt;p&gt;Makten har alltid varit rädd för Kyrkan. Jesus svar på frågan om det var rätt att betala skatt till Kejsaren: "Ge Kejsaren det som tillhör Kejsaren och Gud det som tillhör Gud", kunde inte lugna de världsliga makthavarna. Inte heller hans konstaterande "Mitt rike är inte av denna världen" kunde hindra att kristendomen ansågs som ett hot mot den världsliga makten. Jesus måste dö, och kristna i antikens Rom förföljdes och mördades för för att de vägrade avsvära sig sin kristna tro. I Kina är det bara en statskontrollerad gren av Katolska kyrkan som är tillåten, medan en annan del av kyrkan tvingats under jorden. I vårt genomsekulariserade demokratiska samhälle återkommer denna rädsla paradoxalt nog, och kristendomen förföljs och skall rensas ut med alltmer polisiära metoder. En av den sekulära ideologins hantlangare är Skolverket som med stasi-liknande metoder söker att göra om skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a target="_blank" href="http://www.kallestrokirk.se"&gt;&lt;img height="241" width="378" src="http://katolsktfonster.se/forum/resized-image.ashx/__size/550x0/__key/CommunityServer.Blogs.Components.WeblogFiles/bengts_5F00_blogg/6724.rastandaktw.JPG" border="0" alt="" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:xx-small;"&gt;&lt;em&gt;(från Världen idag 2010-02-22)&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det senaste utspelet är att nitiska ämbetsmän säger att med den nya skollagen som är på gång, så blir det kanske inte tillåtet att t.ex. som kristna elever gjort tidigare samlas till rast-andakter. Skolavslutning i kyrkan blir självklart förbjudet, och även att Kyrkan går in som en resurs när det gäller krishantering blir också problematiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Just östtyska Stasis skolpolitik är för övrigt något som upphöjts till ideal av vissa skolpolitiker inom vänstern och vissa humanister i strävan att införa en ateistisk skola. Humanisternas tidigare ordförande Carl-Johan Kleberg hyllade det så mycket att han sagt sig vilja läsa vissa avsnitt ur &lt;a target="_blank" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Stellan_Arvidson"&gt;Stellan Arvidssons&lt;/a&gt; bok på sin begravning. Christer Sturmark går inte så långt och &lt;a target="_blank" href="http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&amp;task=view&amp;id=6699&amp;Itemid=98"&gt;säger förtjänstfullt nog&lt;/a&gt; att "&lt;em&gt;påbjuden ateism är alltid förfärligt, det som skedde i DDR är en skandal".&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sturmark är en av de personer från Humanisterna som ändå har en viss kulturkompetens och förståelse i dialogen med kristna. Därför blir debatter med honom ofta ganska intressanta. Men hur tolerant är det egentligen att resonera som han: "Det är självklart helt okej att du har din kristna tro för dig själv i din privata sfär, bara den inte påverkar samhället runt omkring dig". Lyssna bara på hur det låter om man vänder resonemanget mot Sturmark själv: "Det är självklart att du har rätt att se på ditt sätt på saken, bara det inte...." &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker Ruben Agnarsson sätter fingret på den springande punkten när han i &lt;a target="_blank" href="http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&amp;task=view&amp;id=6855&amp;Itemid=28"&gt;Världen idags ledare skriver&lt;/a&gt;: "&lt;strong&gt;&lt;em&gt;Humanismens stora dilemma är subjektiviteten och oförmågan att frigöra sig från det egna perspektivet&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;" Humanismen blir därför lätt egoism eftersom det enbart är jag som skall uttolka vad som är rätt och bra. Hur många envåldshärskare har inte resonerat på samma sätt och sagt att de tänker på folkets bästa och uttolkar folkviljan?.  I kommunistiska ideologin hade man ett namn för detta: Proletariatets diktatur. &lt;em&gt;Insikten om att vi utlämnade åt oss själva är fast i vår egen subjektivitet leder fram till förståelsen av att vi behöver korrektiv utanför oss själva&lt;/em&gt;, konstaterar Agnarsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Desto farligare för demokrati och mänskliga rättigheter blir denna utveckling när den går parallellt med en strävan att göra den unga generationen urarva kunskap om västerlandets idéhistoriska och religiösa arv. Redan idag är kunskapsnivån låg. På kyrkkaffet efter mässan i söndags talade jag med en gymnasielärare. Jag minns en bok som jag upplevde som en guldgruva under min egen gymnasietid: &lt;a target="_blank" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Tor_Ragnar_Gerholm"&gt;Tor Ragnar Gerholms&lt;/a&gt; &lt;strong&gt;Idé och Samhälle&lt;/strong&gt; som vi hade som bredvidläsningslitteratur. Han kände till den, men sade samtidigt att idag uppfattas den som allderles för tung och svårsmält för gymnasieeleverna, mera som högskolenivå. Han berättade också om en gymnasieelev som inte kände till namnet på kullen där Jesus dog på korset. Det säger något om bildningsnivån i dagens skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt pågår ett arbete med ny kursplan där man vill man slopa kristendomens särställning i religionsundervisningen. Följande sats i läroplanen föreslås slopad: &lt;/p&gt;
&lt;p style="padding-left:30px;"&gt;&lt;em&gt;”En förståelse av det svenska samhället och dess värderingar fördjupas genom kunskaper om de kristna traditioner som dominerat i Sverige. Sådan kunskap ger också möjlighet till förståelse av västerländsk konst, musik och litteratur ... Det svenska samhället är starkt influerat av kristendomen i värde- och normsystem, lagstiftning och rättssystem, kultur och traditioner. En viktig grund för denna förståelse är kunskaper om Bibeln och kyrkoåret. Psalmer, sånger, etiska principer och sedvänjor ger uttryck för kristen tro i olika tider.”&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte bara kristendomens särställning i Sverige raderas ut, också historieämnet stympas. Antiken avskaffas, och från årskurs sju går man inte längre bakåt i vårt gemensamma förflutna än till industrialismen. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ha kontoll över historieskrivningen och berättelserna om vår historia är också en viktig metod som maktens män begagnar sig av för att få kontroll över folket. "&lt;em&gt;De som vill censurera och filtrera historiska fakta av ideologiska skäl vill hålla befolkningen okritisk mot makten, för att sedan lättare kunna manipulera den&lt;/em&gt;", &lt;a target="_blank" href="http://signumbloggen.wordpress.com/2010/02/17/ar-det-nagot-sarskilt-med-kristendomen/"&gt;skriver Signumbloggen&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gert Gelotte tar upp ämnet på &lt;a target="_blank" href="http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.317105-gert-gelotte-manipulera-inte-med-fakta"&gt;ledarplats i Göteborgsposten&lt;/a&gt;: &lt;strong&gt;Vad håller Skolverket på med?&lt;/strong&gt; frågar han sig.&lt;strong&gt; Skolan skall varken ta ställning för eller emot kristendomen. Men att kristendomen präglat Sverige och västerlandet är ett faktum. Det borde Skolverket begripa,&lt;/strong&gt; skriver han: &lt;/p&gt;
&lt;p style="padding-left:30px;"&gt;&lt;em&gt;"...av det samlade förslaget till kursplan i religionskunskap är det svårt att dra någon annan slutsats än att Skolverket vill att grundskolan skall behandla alla de stora religionerna lika. Nästa steg på denna rättvisans väg måste bli en kursplan i geografi där alla floder behandlas lika. För inte är väl Hallands floder mer betydelsefulla än Ganges, Brahmaputra, Chang Jiang och Huang He?&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="padding-left:30px;"&gt;&lt;em&gt;Skämt åsido. Betydligt vidare och djupare kunskaper om kristendomen än om exempelvis hinduismen är avgörande för förståelsen av Sveriges och västerlandets religiösa, kulturella och etiska geografi. Det innebär inte att skolan skall ta ställning för eller emot kristendomen – eller någon annan religion. Det är stor skillnad på att bejaka en identitet och att propagera för en tro... Det står självklart var och en fritt att tycka vad som helst om kristendomens inflytande över Sverige, men den är ett faktum. Detta faktum skall Skolverket låta bli att manipulera."&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; Det är inte främst Kyrkan och kristendomen som förlorar på om denna kristendoms- och historiefinetliga utveckling fortgår. Kristendomen har alltid överlevt och även vitaliserats i tider av förföljelse. Jag ser framför mig hemliga samlingar på skolans raster, på arbetsplatser och andra ställen i samhället där tron vitaliseras som aldrig förr precis som i Roms katakomber. Men den stora förloraren på en sådan utveckling är det svenska samhället och i sista hand blir historielösheten och en sådan inhuman humanism och sekularism en fara för demokrati och mänskliga rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img height="74" width="163" src="http://katolsktfonster.se/forum/resized-image.ashx/__size/550x0/__key/CommunityServer.Blogs.Components.WeblogFiles/bengts_5F00_blogg/8078.debatt_5F00_religion_5F00_abf.jpg" border="0" style="margin:4px;float:left;border:0px;" alt="" /&gt;Missa förresten inte en debatt mellan Christer Sturmark och Ruben Agnarsson i ABF-huset Stockholm den 9 mars. &lt;a target="_blank" href="http://www.varldenidag.com/index.php?option=com_content&amp;task=view&amp;id=6857&amp;Itemid=32"&gt;Läs mera här.&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a target="_blank" href="http://www.varldenidag.com/index.php?option=com_content&amp;task=view&amp;id=6807&amp;Itemid=98"&gt;Världen idag&lt;/a&gt; &lt;a target="_blank" href="http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6621125.ab"&gt;Aftonbladet&lt;/a&gt; &lt;a target="_blank" href="http://www2.unt.se/artikelprint/1,5070,MC=2-AV_ID=1017514-SC_ID=28,00.html"&gt;UNT&lt;/a&gt; &lt;a target="_blank" href="http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3448259"&gt;Dagens eko&lt;/a&gt; &lt;a target="_blank" href="http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/kristendomen-bor-ha-en-sarstallning-i-undervisningen_4301991.svd"&gt;SvD&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;img src="http://katolsktfonster.se/forum/aggbug.aspx?PostID=28992" width="1" height="1"&gt;</content><author><name>Bengt Malmgren</name><uri>http://katolsktfonster.se/forum/members/Bengt-Malmgren/default.aspx</uri></author><category term="Kyrka i motvind" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/Kyrka+i+motvind/default.aspx" /><category term="kristendom" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/kristendom/default.aspx" /><category term="religion" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/religion/default.aspx" /><category term="historia" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/historia/default.aspx" /><category term="f&amp;#246;rf&amp;#246;ljelse av kristna" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/f_26002300_246_3B00_rf_26002300_246_3B00_ljelse+av+kristna/default.aspx" /><category term="skola" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/skola/default.aspx" /></entry><entry><title>Människohandel vår tids slaveri.</title><link rel="alternate" type="text/html" href="/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/02/22/m-228-nniskohandeln-v-229-r-tids-slaveri.aspx" /><id>/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/02/22/m-228-nniskohandeln-v-229-r-tids-slaveri.aspx</id><published>2010-02-22T08:16:00Z</published><updated>2010-02-22T08:16:00Z</updated><content type="html">&lt;p&gt;Minns ni filmen &lt;a target="_blank" href="http://www.bio.nu/film/?id=100381"&gt;Lilja forever&lt;/a&gt;? Den historia som ber&amp;auml;ttas d&amp;auml;r &amp;auml;r helt sann och en verklighet f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga barn och unga kvinnor som s&amp;auml;ljs som sexslavar. Ig&amp;aring;r ber&amp;auml;ttade &lt;a target="_blank" href="http://www.tv4.se/kalla_fakta"&gt;Kalla fakta&lt;/a&gt; om ett liknande fall med en ung kvinna som lockades till Danmark d&amp;auml;r hon hamnade i h&amp;auml;nderna p&amp;aring; samvetsl&amp;ouml;sa personer som l&amp;aring;ste in henne och tvingade henne till prostitution. Detta &amp;auml;r m&amp;auml;nniskorov och v&amp;aring;r tids slaveri. Tyv&amp;auml;rr &amp;auml;r lagarna tandl&amp;ouml;sa. N&amp;auml;r personen som Kalla fakta ber&amp;auml;ttade om lyckades rymma och anm&amp;auml;lde situat&amp;iacute;onen till polisen skickades hon genast hem till Thailand, och personen som h&amp;aring;llit henne f&amp;aring;ngen fick bara 6 m&amp;aring;naders f&amp;auml;ngelse f&amp;ouml;r koppleri och narkotikainnehav, det blev ingen dom f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskohandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s uppskattar att upp till fyra miljoner m&amp;auml;nniskor, fr&amp;auml;mst kvinnor och barn &amp;auml;r offer f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskohandel varje &amp;aring;r. 120 000 kvinnor och barn f&amp;ouml;rs &amp;aring;rligen in i EU f&amp;ouml;r sexuella &amp;auml;ndam&amp;aring;l. Enligt Rikspolisstyrelsen transporteras &amp;aring;rligen mellan 400&amp;ndash;600 kvinnor och d&amp;auml;rut&amp;ouml;ver ett ok&amp;auml;nt antal barn, till Sverige f&amp;ouml;r att utnyttjas sexuellt. Sverige utg&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l destinations- som transitland f&amp;ouml;r denna handel. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;Oftast &amp;auml;r det unga kvinnor fr&amp;aring;n fattiga milj&amp;ouml;er i fattiga l&amp;auml;nder som lockas till Europa med l&amp;ouml;ften om ett b&amp;auml;ttre liv och en ljusare framtid. Andra f&amp;ouml;rs hit under tv&amp;aring;ng. De rekryteras och smugglas av kriminella n&amp;auml;tverk. V&amp;auml;l p&amp;aring; plats blir m&amp;aring;nga av med sina pass och sina pengar. M&amp;aring;nga drogas och torteras f&amp;ouml;r att brytas ner s&amp;aring;v&amp;auml;l psykiskt som fysiskt. De hamnar ofta i en ekonomisk skuld till dem som f&amp;ouml;rde bort dem. Utan identitet, utan egen vilja och utan eget liv tvingas de finna sig i att s&amp;auml;ljas, om och om igen. N&amp;auml;r de anses vara f&amp;ouml;rbrukade dumpas de i b&amp;auml;sta fall i n&amp;aring;got land utan vare sig pass eller dokumentation, i v&amp;auml;rsta fall m&amp;ouml;rdas de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;M&amp;auml;nniskohandel f&amp;ouml;rekommer idag &amp;ouml;ver hela v&amp;auml;rlden, i s&amp;aring;v&amp;auml;l fatigare l&amp;auml;nder som rikare. Handeln med m&amp;auml;n kvinnor och barn &amp;auml;r ocks&amp;aring; kopplad till andra former av internationell organiserad brottslighet, som narkotika- och vapenhandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;Prostitution och m&amp;auml;nniskohandel f&amp;ouml;r sexuella &amp;auml;ndam&amp;aring;l &amp;auml;r ett allvarligt hinder f&amp;ouml;r social j&amp;auml;mlikhet och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet mellan k&amp;ouml;nen och f&amp;ouml;r de utsattas m&amp;ouml;jlighet att &amp;aring;tnjuta sina m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Att m&amp;auml;nniskor, ofta kvinnor och barn, rekryteras i syfte att utnyttjas p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt &amp;auml;r oacceptabelt. Ytterst &amp;auml;r det en fr&amp;aring;ga om att visa att Sverige verkligen &amp;auml;r ett land d&amp;auml;r kvinnors frihet och integritet respekteras. Enligt Folkh&amp;auml;lsoinstitutets unders&amp;ouml;kning fr&amp;aring;n slutet av 1990-talet har var &amp;aring;ttonde svensk man n&amp;aring;gon g&amp;aring;ng betalat f&amp;ouml;r sex. K&amp;ouml;parna kommer fr&amp;aring;n i stort sett alla skikt i samh&amp;auml;llet. Det &amp;auml;r ovanligt med kvinnliga sexk&amp;ouml;pare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;span class="brodtext"&gt;&lt;strong&gt;Var med och st&amp;ouml;d kampen mot handeln med m&amp;auml;nniskor. K&amp;ouml;p en tulpan eller arbeta som volont&amp;auml;r n&amp;auml;r det ekumeniska n&amp;auml;tverket mot trafficking arrangerar manifestation p&amp;aring; Medborgarplatsen 20 mars kl 12.00&amp;nbsp;mot m&amp;auml;nniskohandeln.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;div id="svid12_5f70f696125498bca9b80008632"&gt;
&lt;div id="Innehall"&gt;&lt;/div&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="rodxrubrik"&gt;Vill du arbeta som volont&amp;auml;r den 20 mars? &lt;/span&gt;&lt;span class="BODY"&gt;Vi beh&amp;ouml;ver volont&amp;auml;rer till Medborgarplatsen. Anm&amp;auml;l dig till Brittmari Karlsson som &amp;auml;r samordnare f&amp;ouml;r volont&amp;auml;rer. Anm&amp;auml;lan &lt;/span&gt;&lt;span class="BODY"&gt;senast 10 mars&lt;/span&gt;. &lt;a target="_blank" href="http://www.isidor.se/LinkClick.aspx?fileticket=G8t8KSsE_yc%3d&amp;amp;tabid=72"&gt;L&amp;auml;s mera h&amp;auml;r&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;img src="http://katolsktfonster.se/forum/aggbug.aspx?PostID=28994" width="1" height="1"&gt;</content><author><name>Bengt Malmgren</name><uri>http://katolsktfonster.se/forum/members/Bengt-Malmgren/default.aspx</uri></author><category term="trafficking" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/trafficking/default.aspx" /><category term="m&amp;#228;nniskohandel" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/m_26002300_228_3B00_nniskohandel/default.aspx" /><category term="ekumeniska n&amp;#228;tverket mot trafficking" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/ekumeniska+n_26002300_228_3B00_tverket+mot+trafficking/default.aspx" /></entry><entry><title>"...motverkar kvinnors rätt till abort och diskriminerar homosexuella..."</title><link rel="alternate" type="text/html" href="/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/02/20/quot-motverkar-kvinnors-r-228-tt-till-abort-och-diskriminerar-homosexuella-quot.aspx" /><id>/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/02/20/quot-motverkar-kvinnors-r-228-tt-till-abort-och-diskriminerar-homosexuella-quot.aspx</id><published>2010-02-20T11:31:00Z</published><updated>2010-02-20T11:31:00Z</updated><content type="html">&lt;p&gt;...detta upprepas som ett mantra om dem som offentligt vågar hävda det som alltid varit grundläggande kristna värden. &lt;a target="_blank" href="http://www.respektlivet.nu/web/livetsborjan.aspx"&gt;Att säga ja till livet, även det ofödda&lt;/a&gt; och se abort som en yttersta nödlösning är ingen extremistisk ståndpunkt, och att hävda att &lt;a target="_blank" href="http://www.katolskakyrkan.se/1/1.0.1.0/102/1/?item=art_art-s1/120"&gt;äktenskapet&lt;/a&gt; är mellan man och kvinna och tar sitt fokus på familjen och reproduktionen är också en ståndpunkt som omfattas av större delen av världens katoliker, (&lt;a target="_blank" href="http://www.katolskakyrkan.se/1/1.0.1.0/24/1/"&gt;över hundra tusen av dem finns i Sverige&lt;/a&gt;) och säkert av majoriteten aktivt kristna i andra samfund också. Att tänka så om äktenskapet är inte detsamma som att diskriminera homosexuella. &lt;a target="_blank" href="http://katolskobservator.blogspot.com/2010/02/pa-tal-om-sekter-sa-har-aftonbladet.html"&gt;Ändå stämplas sådana åsikter regelmässigt som extremistiska&lt;/a&gt; och människor som omfattar sådana tankar sägs stå utanför det moderna samhällets värdegrund och skall med rätta diskrimineras och hållas utanför sådana förmåner och rättigheter som gäller för andra medborgare. Alf Svensson nobbades som general för Postkodlotterier utifrån ett sådant resonemang, Jessica Schedvin, ordförande i Unga humanister upprepar mantrat i ett &lt;a target="_blank" href="http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/samhalle/article6643198.ab"&gt;inlägg i Aftonbladet&lt;/a&gt; apropå sekt-debatten som flammat upp igen där hon menar att den delen av mänskligheten som är förankrade i normala kristna värderingar (i detta fall Opus Dei-medlemmar) inte skall ha rätt att få statsbidrag till skolverksamhet på samma villkor som andra. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Siewert Öholm har ett mycket &lt;a target="_blank" href="http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/medier/article6631214.ab"&gt;vettigt inlägg i Aftonbladet&lt;/a&gt; där han frågar sig&lt;em&gt; vad som händer i ett samhälle och i relationer mellan både enskilda och grupper om fördomar och stigmatisering tillåts utgöra berättelsen om varandra. &lt;/em&gt;Mediebilden av muslimer i Sverige utgår ibland schablonmässigt från muslimen som en terrorist. Det är naturligtvis fel, skriver Öholm och anser det lika fel när i Aftonbladets berättelse Opus Dei stämplas som en farlig hjärntvättarsekt. "&lt;em&gt;I grunden avslöjar det här bara den rädsla som uppstår när vi vet för lite om varandra, våra livsval och motiv. Strikt religiösa företeelser, särskilt kristna, ser ut att förstärka rädslan&lt;/em&gt;", skriver Öholm och fortsätter:&lt;/p&gt;
&lt;p style="padding-left:30px;"&gt;&lt;em&gt;"Jag känner inte igen mig när bokstäverna blir för stora och bara skrämmer med den farliga sekten. Granska gärna men samhället blir inte varmare, öppnare eller mer tolerant om vi stämplar in alla som inte går till Domkyrkan, är med i LO-facket och mest handlar på Konsum som farliga sektmedlemmar."&lt;/em&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är paradoxalt med denna rädsla för det kristna då samtidigt allehanda andra grupper för mentala experiment, gurus, new age-filosofier etc betydligt mera okritiskt respekteras och rekommenderas. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I diskussionen om sekterism blandar man ofta ihop päron och äpplen. &lt;/p&gt;
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;Att diskutera om &lt;strong&gt;kristna värderingar&lt;/strong&gt; hör hemma i den nutida svenska samhällsgemenskapen är en  sak. Jag håller absolut inte med dem som påstår att det inte är så. Grundläggande värden som demokrati, och mänskliga rättigheter och alla människors lika värde &lt;a target="_blank" href="http://signumbloggen.wordpress.com/2010/02/17/ar-det-nagot-sarskilt-med-kristendomen/"&gt;bygger i själva verket till stor del på vår kristna bakgrund&lt;/a&gt; och &lt;a target="_blank" href="http://www.respektlivet.nu/web/manniskansvardighet.aspx"&gt;synen på människans värdighet&lt;/a&gt; såsom skapad av Gud.&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;ul&gt;
&lt;li&gt;Att tala om &lt;strong&gt;sektmentalitet&lt;/strong&gt; är en helt annan fråga.  I de flesta organisationer och grupper som bygger på tro eller idealism finns alltid en fara i att det blir ett för trångt eller instängt klimat och att ett grupptryck till förmån för att inte ifrågasätta utan "ställa upp" på gruppens värderingar och ideal uppstår. Vi talade om "Guds barnbarn", andra generationens frikyrkliga som ofta tog avstånd från tron på grund av upplevelsen av ett alltför instängt och ofritt klimat. Frestelsen att manipulera eller att bli för överentusiastisk så att en otillbörlig påverkan utövas på andra kan förekomma inte bara i religiösa grupper, utan också i olika ideologiska grupper och politiska partier. Det är en mognadsfråga att veta var gränsen går. Det är ett ledaransvar att vara uppmärksam på om man som grupp eller organisation hamnar där. Inte heller Humanisterna går fria från sådana faror. Här finns en konsensus som jag som kristen verkligen kan dela med humanister och som är brett förankrad i vårt samhälle att vi måste undvika faran för att hamna i sekterism. Däremot tycks en del vara vädigt snara till att skrika "sekterist" så snart man konfronteras med något man inte känner igen. Lugn, skulle jag vilja säga, låt oss granska och undersöka innan vi dömer. Samtidigt finns det paradoxala att det tycks finnas en allmän acceptans av   den indoktrinering till hejdlös konsumism som genom reklam i medierna ständigt öses över oss. [&lt;a target="_blank" href="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/pages/sekter-och-tankestyrning.aspx"&gt;Läs mera om sekter och tankestyrning här&lt;/a&gt;] &lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;img src="http://katolsktfonster.se/forum/aggbug.aspx?PostID=28943" width="1" height="1"&gt;</content><author><name>Bengt Malmgren</name><uri>http://katolsktfonster.se/forum/members/Bengt-Malmgren/default.aspx</uri></author><category term="Kyrka i motvind" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/Kyrka+i+motvind/default.aspx" /><category term="sekter" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/sekter/default.aspx" /><category term="sekterism" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/sekterism/default.aspx" /><category term="religion" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/religion/default.aspx" /><category term="Opus Dei" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/Opus+Dei/default.aspx" /><category term="Kyrkan i samh&amp;#228;llet" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/Kyrkan+i+samh_26002300_228_3B00_llet/default.aspx" /><category term="media" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/media/default.aspx" /></entry><entry><title>Henrik Berggrens kompakta misstro mot Vatikanen</title><link rel="alternate" type="text/html" href="/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/02/20/henrik-berggrens-kompakta-misstro-mot-vatikanen.aspx" /><id>/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/02/20/henrik-berggrens-kompakta-misstro-mot-vatikanen.aspx</id><published>2010-02-20T08:09:00Z</published><updated>2010-02-20T08:09:00Z</updated><content type="html">&lt;p&gt;Det är svårt att förstå Henrik Berggrens negativa inställning till att Vatikanen medverkar till att dokument från Andra Världskriget och Pius XII´s pontifikat tillgängliggörs på internet. I Dagens Nyheter kommenterar han publiceringen. Initiativet kommer i själva verket från en organisation med judisk anknytning, och Vatikanen har samtyckt. Att ställa dokumentation till förfogande på detta sätt och bidra till öppenhet och genomlysning måste väl kunna bejakas som något positivt av de flesta kan man tycka. Men som så ofta när Vatikanen har sitt finger med i spelet så kommer den kompakta misstron från journalistkåren fram. Berggren skriver:&lt;/p&gt;
&lt;p style="padding-left:30px;"&gt;&lt;em&gt;När väldigt ålderdomliga institutioner plötsligt blir entusiastiska för ny teknik kan man bli misstänksam... Problemet är dock att denne påve (Pius XII) var komprometterande passiv när det gäller Förintelsen. För att "tjäna den historiska sanningen" ska nu den katolska kyrkan lägga ut en rad dokument från andra världskriget på internet. Men dessa dokument har redan analyserats av en grupp judiska katolska historiker utan att någon enighet om Pius skuld har kunnat uppnås. (DN 2010-02-18)&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också i en artikel från Agence France Presse (AFP), hävdades att även om informationen som nu skall publiceras innehåller information som är relevant rörande Andra världskriget, så är den "inte relaterad" till Pius XII. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna typ av kommentarer visar att man inte har en aning om hur Vatikanen arbetar. Om vi jämför med idag, kan vi konstatera att ganska få dokument är undertecknade av påve Benedikt XVI själv, utan godkända av olika tjänstemän i Vatikanen. Så även om Pius XII inte signerat alla dokument själv, så är inte det liktydigt med att han inte skulle ha någon relation till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är organisationen &lt;a target="_blank" href="http://www.ptwf.org/"&gt;Pave the Way Foundation&lt;/a&gt; som i samarbete med Vatikanen snart kommer att publicera tolv volymer av dokument från Andra världskriget på internet.  Initiativet som Vatikanen svarat på kommer från Gary Krupp, själv jude och grundare av Pave the Way Foundation vars syfte är att främja interreligiös dialog och reducera konflikter. Ett huvudfokus för organisationen är att &lt;a target="_blank" href="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/02/03/pius-xii-rykte-p-229-v-228-g-att-fullst-228-ndigt-rehabiliteras.aspx"&gt;rehabilitera påven Pius XII från falska rykten kring hans pontifikat&lt;/a&gt;. &lt;/p&gt;
&lt;table align="left" cellpadding="4" border="0"&gt;
&lt;tbody&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://katolsktfonster.se/forum/cfs-file.ashx/__key/CommunityServer.Blogs.Components.WeblogFiles/bengts_5F00_blogg/1538.IrvingHochhuth.jpg"&gt;&lt;img src="http://katolsktfonster.se/forum/resized-image.ashx/__size/550x0/__key/CommunityServer.Blogs.Components.WeblogFiles/bengts_5F00_blogg/1538.IrvingHochhuth.jpg" border="0" alt="" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:xx-small;"&gt;Rolf Hochhuth (t.h.)&lt;br /&gt;tillsammans med David Irving&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; &lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;/tbody&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Dokumenten har varit helt ignorerade fram till nu, säger Gary Krupp. Han &lt;a target="_blank" href="http://www.catholicnewsagency.com/news/series_from_vatican_secret_archives_on_pius_xii_going_digital/?utm_source=feedburner&amp;utm_medium=feed&amp;utm_campaign=Feed%3A+catholicnewsagency%2Fdailynews-vatican+%28CNA+Daily+News+-+Vatican%29"&gt;berättar för CNA&lt;/a&gt; om bakgrunden till "den svarta legenden" om Pius XII som påstått Hitler-vänlig: Legenden bygger,  på en fiktiv historia: 1963 uppfördes pjäsen “&lt;a target="_blank" href="http://en.wikipedia.org/wiki/The_Deputy"&gt;The Deputy&lt;/a&gt;” av &lt;a target="_blank" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Rolf_Hochhuth"&gt;Rolf Hochhuth&lt;/a&gt; där påven Pius XII framställdes såsom helt ovillig att uttala sig mot Förintelsen. Rolf Hochhuth är en tysk författare som föddes 1931 och är bäst känd för den här nämnda pjäsen som var kontroversiell på sin tid. Även senare har han gjort sig känd som en kontroversiell person, såsom när han 2005 försvarade Förintelse-förnekaren David Irving.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att många ansåg att pjäsen gav en oriktig framställning av Pius XII, så blev den trots allt upprinnelsen till att hela grundinställningen till Pius XII förändrades. Påven Paulus VI försökte korrigera denna desinformation genom att tillsätta tre jesuiter som skulle fördjupa sig i studier av Pius XII:s pontifikat. De hade som uppgift att leta i arkiven och ta fram alla signifikanta dokument de kunde hitta. Så gjordes också, dokumenten togs fram, kopierades och publicerades 1981 i en serie på tolv böcker: "&lt;em&gt;&lt;a target="_blank" href="http://www.ewtn.com/library/ISSUES/RVBLTP12.HTM"&gt;Acts of the Holy See during the Second World War&lt;/a&gt;&lt;/em&gt;" &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter publiceringen har böckerna ignorerats närmast totalt av det internationella samfundet. Bara några hundra exemplar trycktes. Genom att nu digitalisera samlingen vill Gary Krupp att den skall bli spridd till en större publik via internet så att var och en kan läsa och komma fram till sina egna slutsatser. Krupp säger till CNA att volymerna kommer att publiceras på hans webbsite inom de närmaste veckorna. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggas kan att &lt;a target="_blank" href="http://www.catholicnewsagency.com/news/secret_archives_from_pius_xiis_time_to_be_organized_by_2015/?utm_source=feedburner&amp;utm_medium=feed&amp;utm_campaign=Feed%3A+catholicnewsagency%2Fdailynews-vatican+%28CNA+Daily+News+-+Vatican%29"&gt;Vatikanenens arkiv från 2014 kommer att tillgängliggöra hela sitt dokumentarkiv från Andra Världskriget&lt;/a&gt; för alla forskare som behöver tillgång till materialet. Anledningen till att det inte finns tillgängligt redan nu för allmänheten är att det återstår ett omfattande katalogiseringsarbete, det rör sig om många tusen dokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;a target="_blank" href="http://www.dn.se/nyheter/varlden/forintelsen-overskuggade-pavebesok-1.1028571"&gt;DN&lt;/a&gt;  &lt;a target="_blank" href="http://www.katolskakyrkan.se/1/1.0.1.0/102/1/?item=art_art-s1/234"&gt;Stockholms katolska stift&lt;/a&gt;  &lt;a target="_blank" href="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/02/13/dokument-om-pius-xii-och-andra-v-228-rldskriget-blir-tillg-228-ngliga-via-internet.aspx"&gt;Mer från Bengts blogg&lt;/a&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;img src="http://katolsktfonster.se/forum/aggbug.aspx?PostID=28934" width="1" height="1"&gt;</content><author><name>Bengt Malmgren</name><uri>http://katolsktfonster.se/forum/members/Bengt-Malmgren/default.aspx</uri></author><category term="andra v&amp;#228;rldskriget" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/andra+v_26002300_228_3B00_rldskriget/default.aspx" /><category term="media" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/media/default.aspx" /><category term="vatikanen" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/vatikanen/default.aspx" /><category term="f&amp;#246;rintelsen" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/f_26002300_246_3B00_rintelsen/default.aspx" /><category term="pius xii" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/pius+xii/default.aspx" /><category term="historia" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/historia/default.aspx" /></entry><entry><title>Svårläkta sår efter sexuella övergrepp i Irlands katolska kyrka.</title><link rel="alternate" type="text/html" href="/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/02/19/sv-229-rl-228-kta-s-229-r-efter-sexuella-246-vergrepp-i-irlands-katolska-kyrka.aspx" /><id>/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2010/02/19/sv-229-rl-228-kta-s-229-r-efter-sexuella-246-vergrepp-i-irlands-katolska-kyrka.aspx</id><published>2010-02-19T08:49:00Z</published><updated>2010-02-19T08:49:00Z</updated><content type="html">&lt;p&gt;&amp;quot;P&amp;aring;ven ber inte om urs&amp;auml;kt f&amp;ouml;r sex&amp;ouml;vergrepp&amp;quot; st&amp;aring;r det som rubrik i torsdagens Dagens Nyheter till artikeln som beskriver &lt;a target="_blank" href="http://www.signum.se/signum/template.php?page=news"&gt;p&amp;aring;vens m&amp;ouml;te med de irl&amp;auml;ndska biskoparna&lt;/a&gt;, det andra m&amp;ouml;tet i raden i en process f&amp;ouml;r att kunna hantera och l&amp;auml;ka s&amp;aring;ren efter den djupa kris som uppst&amp;aring;tt i och med m&amp;aring;ng&amp;aring;ria problem med sexuella &amp;ouml;vergrepp p&amp;aring; barn. En sannare och r&amp;auml;ttvisare&amp;nbsp;rubrik kunde ha varit &amp;quot;&lt;a target="_blank" href="http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=202902&amp;amp;utm_source=feedburner&amp;amp;utm_medium=feed&amp;amp;utm_campaign=feed%3a+dagense-nyheter+%28dagen.se+-+nyheter%29"&gt;P&amp;aring;ven f&amp;ouml;rd&amp;ouml;mer kraftigt sexuella &amp;ouml;vergrepp p&amp;aring; barn&lt;/a&gt;&amp;quot;, f&amp;ouml;r det &amp;auml;r vad p&amp;aring;ven har gjort. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en uttalad f&amp;ouml;rl&amp;aring;telse f&amp;ouml;r &amp;ouml;vergreppen m&amp;aring;ste ske, och f&amp;ouml;r de offantliga kr&amp;auml;nkningar och lidanden som offren utsatts f&amp;ouml;r, den&amp;nbsp;&amp;auml;r sj&amp;auml;lvklart,&amp;nbsp;s&amp;aring; menar ocks&amp;aring; p&amp;aring;ven och de&amp;nbsp;ansvariga biskoparna&amp;nbsp;i Irland.&amp;nbsp;En urs&amp;auml;kt har stort symboliskt v&amp;auml;rde f&amp;ouml;r offren, &lt;a target="_blank" href="http://akebonnier.blogspot.com/2010/02/tragik-i-kyrkorna.html"&gt;p&amp;aring;pekar &amp;Aring;ke Bonnier p&amp;aring; sin blogg&lt;/a&gt;. F&amp;ouml;rv&amp;auml;ntningarna &amp;auml;r&amp;nbsp;f&amp;ouml;rst&amp;aring;eligt nog&amp;nbsp;stora hos dem som utsatts f&amp;ouml;r &amp;ouml;vergreppen,&amp;nbsp; med det&amp;nbsp;var orealistiskt att ha f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntan p&amp;aring; att just detta m&amp;ouml;te skulle resultera i en s&amp;aring;dan offentlig urs&amp;auml;kt, helt enkelt f&amp;ouml;r att det inte stod p&amp;aring; agendan den dagen, och hur exakt en s&amp;aring;dan urs&amp;auml;kt skall utformas beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;rberedas noga. Det &amp;auml;r precis p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt Svenska regeringen resonerar i samband med att ge en offentlig urs&amp;auml;kt &amp;aring;t dem som blivit utsatt f&amp;ouml;r vanv&amp;aring;rd och &amp;ouml;vergrepp i svenska fosterhem och v&amp;aring;rdhem under 1900-talet. Efter att utredningen presenterades vill man f&amp;ouml;rbereda detta p&amp;aring; ett bra s&amp;auml;tt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img height="135" width="199" src="http://www.katolsktfonster.se/forum/resized-image.ashx/__size/550x0/__key/CommunityServer.Blogs.Components.WeblogFiles/nyheter/4530.biskmartin.jpg" border="0" style="max-width:550px;border:0;float:left;margin:4px;" alt="" /&gt;Och n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller hur&amp;nbsp;en s&amp;aring;dan offentlig urs&amp;auml;kt&amp;nbsp;skall f&amp;ouml;rberedas f&amp;ouml;r Irlands del, s&amp;aring; m&amp;aring;ste enligt den kyrkostruktur som finns i Katolska kyrkan huvudansvaret ligga hos &lt;a target="_blank" href="http://www.romereports.com/palio/modules.php?t=Pope-asks-Irish-bishops-for-honesty-and-courage-to-deal-with-sex-abuse-crisis&amp;amp;name=News&amp;amp;file=article&amp;amp;newlang=english&amp;amp;sid=1633"&gt;de lokala biskoparna&amp;nbsp;och den Irl&amp;auml;ndska biskopskonferensen&lt;/a&gt;. P&amp;aring;ven har givetvis ocks&amp;aring; ett ansvar, men han &amp;auml;r ju inte som en koncernchef, utan mera som en samordnare f&amp;ouml;r biskopskollegiet och m&amp;aring;ste st&amp;auml;mma av med de lokala biskoparna ang&amp;aring;ende hur det skall utformas. &lt;a target="_blank" href="http://www.katolsktfonster.se/forum/blogs/28876.aspx"&gt;&amp;Auml;rkebiskop Martin av Dublin&lt;/a&gt; som &amp;auml;r tillbaka i Irland efter&amp;nbsp;Romresan betonar att de irl&amp;auml;ndska biskoparna &amp;auml;r helt h&amp;auml;ngivna &amp;aring;t uppgiften att &amp;aring;teruppr&amp;auml;tta fullt offentligt f&amp;ouml;rtroende och att hela s&amp;aring;ren inom kyrkan - s&amp;auml;rskilt s&amp;aring;ren hos dem som fallit offer f&amp;ouml;r&amp;nbsp;sexmissbruket. Vi kan vara vissa om att en offentlig urs&amp;auml;kt kommer, och kanske &amp;auml;ven att fler med ledningsansvar inom Katolska kyrkan p&amp;aring; irland f&amp;aring;r avg&amp;aring;. Vi v&amp;auml;ntar ocks&amp;aring; p&amp;aring; det tidigare har aviserade&amp;nbsp;&lt;a target="_blank" href="http://www.zenit.org/rssenglish-27815"&gt;herdabrevet till Irlands katoliker&lt;/a&gt; som p&amp;aring;ven sagt han skall skriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a target="_blank" href="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/tags/irland/default.aspx"&gt;Mera om krisen p&amp;aring; Irland&lt;/a&gt;. &lt;a target="_blank" href="http://www.dn.se/nyheter/varlden/irlandsk-biskop-tar-sitt-ansvar-1.1019094"&gt;DN&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;a href="http://www.romereports.com/palio/modules.php?t=Pope-asks-Irish-bishops-for-honesty-and-courage-to-deal-with-sex-abuse-crisis&amp;amp;name=News&amp;amp;file=article&amp;amp;newlang=english&amp;amp;sid=1633"&gt;RomeReports&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="clear:both;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;img src="http://katolsktfonster.se/forum/aggbug.aspx?PostID=28880" width="1" height="1"&gt;</content><author><name>Bengt Malmgren</name><uri>http://katolsktfonster.se/forum/members/Bengt-Malmgren/default.aspx</uri></author><category term="Benedikt XVI" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/Benedikt+XVI/default.aspx" /><category term="sexuella &amp;#246;vergrepp" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/sexuella+_26002300_246_3B00_vergrepp/default.aspx" /><category term="Katolska kyrkan" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/Katolska+kyrkan/default.aspx" /><category term="pedofili" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/pedofili/default.aspx" /><category term="biskopar" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/biskopar/default.aspx" /><category term="p&amp;#229;ven" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/p_26002300_229_3B00_ven/default.aspx" /><category term="irland" scheme="http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/tags/irland/default.aspx" /></entry></feed>