Bengts Blogg

Bengt Malmgren, Läkare och katolik i Stockholm

Senaste kommentarer
(RSS-flöde)

 Följ mig på Twitter


  • RSS
  • Info om nytillkommet till:
    OK

Intressant som jag läst

Senaste poster

Länkar:

____________________

Sökord

Arkiv

---

  • Ungdom mognad och hjärnforskning
  • Ingen är profet i sitt hemland
  • Celibatet en provokation för den som inte tror
  • Theology of the Body and mature purity
  • ”Säkrare illegala aborter är en plikt” intervju med läkaren Staffan Bergström i Sans
  • Analys av abortdebatten i DN
  • Recension i UNT av Ulf Ekmans memoarbok
  • Abortdebatten: Ödesdigra felsägningar.
  • Profetisk eller populistisk kyrka?
  • Karin Boye och pride-festivalen
  • Benny Hinn och Livets ord – Är man så besatt av helanden?
  • Svenska kyrkan böjer sig för pride
  • Låt samtalet handla om vad kristen efterföljelse innebär
  • Katolska kyrkan: Dags för Canossa
  • Inter bara prästerliga skandaler
  • Samvete och sanning
  • Sluta förtryck homosexuella
  • Jesus - historiens största sanning
  • Vi är i början av en stor reningsprocess
  • Should I stay or should I go?
  • Livets ord: Meningen med föreningen (Henrik Berggren)
  • Konstfack: Ignorant eller bara arrogant?
  • Celibatet är inte del av katolska kyrkans lära
  • Det enda rätta är att kyrkans hierarki avgår
  • Abuse crisis is actually a hierarchy crisis
  • 12 Reasons the Cross Is Not a Violation of Freedom
  • Teokratins frestelse
  • Vem kan förstå Svenska kyrkan?
  • Benedict's ongoing battle against secularism
  • Hur förklarar man sexuella övergrepp utanför katolska kyrkan?
  • Vårt behov av syndabockar
  • Mer förföljelse än granskning
  • Hakelius om RFSU´s maktmonopol på sex.
  • Bra analys av Mattias Gardells dubbla retorik
  • Celibatet en provokation för den som inte tror
  • Gud ett moraliskt monster? Perspektiv på GT
  • Marcus Birro: Att älska är svårt

  • SIGNUM

    KATOLSKT MAGASIN

    DAGEN

    VÄRLDEN IDAG

    HEMMETS VÄN

    KYRKANS TIDNING


    Community

    Kristna mot mitten, centrerar på liturgin och att låta Andens eld brinna.

    Snart samlas Sveriges kristna från många olika samfund till Jesusmanifestationen i Stockholm. Intentionen är att samlas kring det som är gemensamt, vår tro på Guds kärlek manifesterad i Jesus Kristus. De flesta kristna tycker att det är som sig bör att vi drar oss mot mitten för att träffas där och inte bara glädjs åt vår gemenskap, utan framförallt att ger uttryck för det vi tror på och vittnar om är något gott för alla människor. Vi vill bidra till att bygga upp det svenska samhället på ett positivt sätt, övertygade om att Jesus och den kyrka han grundat utgör ett omistligt bidrag till samhällsgemenskapen. Under den stora bönevandringen i Stockholms city ber vi för olika sektorer i samhället:

    • Statschef, regeringschef, regering och riksdag.
    • Skola, utbildning och forskning.
    • De mest utsatta i samhället samt vården och omsorgen.
    • Bank och affärslivet - om vis förvaltning av bank och affärslivet.
    • Uttrycken för skönhet och kreativitet i kulturlivet. Att vittnesbördet om Jesus allt mer skall hitta sin bästa uttrycksform i kulturlivet.
    • Barnens trygghet och familjens sammanhållning.

    Vi lever i en sekulär stat, men i ett pluarlistiskt samhälle där olika religioner och livsåskådningar tillåts utgöra positiva bidrag till samhällsgemenskapen. Trots många olikheter i detaljer upplever ändå de flesta kristna att det finns mer som förenar oss än som skiljer oss åt, men inte alla är positiva till att samlas på detta utåtriktade manifesterande sätt som Jesusmanifestationen innebär. Det finns alltid kritiker som menar, att hur inkluderande man än vill vara, så blir alltid en konkret utåtriktad manifestation också exkluderande genom att vissa aspekter av det gemensamma prioriteras på bekostnad av andra.

    Så måste det kanske få vara i vår av mänsklig brist präglade gemenskap. Ekumenik har diskuterats mycket under det senaste halvåret. Det talas om Svenska kyrkans kris, Frikyrkans kris, Katolska kyrkans kris... Att bygga upp och att bygga enhet är inte så lätt. Vi skulle t.o.m. säga omöjligt i egen mänsklig kraft, vi är beroende av en kraft som är större än vi själva.

    Också de som är utanför kristendomen blir oroliga och angelägna att kritisera då kristna blir mera aktiva och tenderar att enas. Och när offentliga personer som har utrymme i medias kolumner blir alltför frispråkiga med att vittna om kristen tro leder det ofta till kritik, ofta onyanserad och osaklig kritik. Jag tänker t.ex. på Macus Birro som fick en skopa av Elin Grelsson Almestad i Göteborgsposten för några dagar sedan. Marcus svarade bra idag. Eller ledarskribenter och vänsterliberaler som drar de flesta kristna över en kam och kallar dem "högerkristna", en skara där säkert också jag definieras in. Med denna onyanserade osakliga kritik kan man snart känna sig stolt över att kallas högerkristen. "Hellre nattvardshöger än rödvinsvänster" för att travestera ett ganska roligt reportage i Aftonbladet nyligen.

    Kanske är det i de många små gemenskaperna som finns inom alla samfund där Andens eld tillåts brinna som hoppet för framtiden ligger, snarare än i organiserade av människor planerade försök till strukturell ekumenik. (Jag säger inte att det senare är oviktigt, men kanske är det i det förstnämnda som den verkliga kraften till förändring finns). Vi behöver den helige Andes eld. Björn Fjärstedt skriver en viktig artikel i Dagen idag där han betonar de små andliga eldhärdarnas betydelse:

    "Det är inte de strategiska besluten, en strukturutredning eller sammanslagningar av frikyrkor, som är tecken på liv i svensk kristenhet. Det är de många små glödpunkterna som ger hopp, S:ta Clara kyrka, Oasrörelsen, klostren inte minst, katolska och svenskkyrkliga, nya kommuniteter och platser för retreat. Värmande glödhögar var för sig, som tillsammans ger ledljus. Församlingar och trosgemenskaper som håller sig till "apostlarnas undervisning, gemenskapen i Kristus, brödsbrytelsen och bönerna", som Apostlagärningarna berättar om."

    Det får mig att tänka på Valborgsmässoafton. På kvällen var jag vid vår lokala brasa på Enskedefältet. Innan hade man anordnat ett fackeltåg med massor av facklor som sedan var och en fick slänga in i kasen. Massor med små eldhärdar brann runt hela kasen, och till slut förvandlades det till en enda stor sammanhängade eld. En fin bild för Andens ekumenik.

     

     

     



    Comments

    Gert Gelotte said:

    Bengt,

    hur ser du på att projektet ”religion hjärta hbt” inte är välkommet som utställare vid Jesusmanifestationen?

    Gert Gelotte

    # maj 4, 2012 2:29

    Anneli Magnusson said:

    Bengt,

    I stället för att "pinga" mitt inlägg, länkar jag.

    Anneli

    katolskareformvanner.blogspot.se/.../religionsfrihet-kraver-tolerans-och.html

    # maj 4, 2012 6:52

    Bengt Malmgren said:

    Gert!

    Självklart är alla välkomna till JM, hbt-personer ingen undantag. Däremot har det varit ledningsgruppens bedömning att man skall hålla en mycket låg profil när det gäller att driva specifika frågor. Därför har man sagt nej till vissa utställare.

    # maj 4, 2012 9:28

    Gert Gelotte said:

    Bengt,

    varför skall man hålla en mycket låg profil när det gäller att driva homosexuellas likaberättigande - för det är väl det som avses med "specifika frågor"?

    Borde inte en Jesusmanifestation, särskilt en Jesusmanifestation, stå för alla människors lika värde och inte låta homofoba grupper bestämma vilka som får delta fullt ut och vilka som tillåts närvara bara om de håller tyst med vilka de är?

    Vad anser du själv i denna fråga? Vilka konsekvenser drar du? Jag frågar dig eftersom du spelar en mycket framträdande roll i manifestationen.

    Gert Gelotte

    # maj 4, 2012 11:09

    Irene Nordgren said:

    Bengt

    Blir åter besviken på dig.

    "driva specifika frågor" ??!!

    Jag upprepar vad jag sagt på KV blogg.

    Jesusmanifestationen klarade ej lackmustestet att leva upp till en manifestation för Jesus. Det hela blir enbart en ORDINÄR manifestation för en viss samhällsuppfattning som dock inte har något specifikt med Jesus att göra.

    I alla fall inte med den Jesus som jag bekänner mig till.

    I vår tid och kultur finns inte längre några samarier  eller tullindrivare som de rättroende kan se ned på eller åtminstone distansera sig ifrån.

    I vår tid heter dom HBT folket.

    Och ingen kristen skulle drömma om att säga att han/hon ser ned på vissa specifika människor.

    Absolut inte  utan man säger att man "håller låg profil" "inte vill driva specifika frågor" och VIPS så har man sluppit att SKYLTA med den specifika  åkomman HBT.

    "Vanliga" kristna behöver inte ens att märka om det mot förmodan skulle dyka upp någon med åkomman i allt vimlet.  Åkomman syns ju inte utanpå så det finns ingen anledning att vidta mer åtgärder än nöden kräver dvs avstå att öppet STÄLLA UT åkomman till

    allmänt beskådande.

    // Irène

    # maj 4, 2012 11:34

    Anneli Magnusson said:

    Bengt,

    Jag kan förstå att ledningsgruppen för Jesusmainfestationen vill fokusera på det som är vår gemensamma tro oavsett vilket samfund vi tillhör.

    Som jag ser det är det bra att komma bort från de moralfrågor som tyvärr ofta i omgivningens ögon blir synonymt med kristendomen.

    Samtidigt kan jag, som jag skriver på min blogg, tycka att det är viktigt att lite extra bejaka de grupper som är utsatta t.ex. kristna homosexuella.

    Det vore intressant att veta hur ni resonerar när det gäller utställare? "Ja till livet" borde t.ex. vara portade eftersom de kan avskräcka den stora grupp av kristna som är positiva till preventivmedel.

    Anneli

    # maj 5, 2012 8:26

    Irene Nordgren said:

    Sorgligt Bengt att våra vägar går isär när det gäller Jesusmanifestationen och att du som katolik lånar dig till detta.

    www.katolskvision.se/blog

    // Irène

    # maj 5, 2012 10:31

    Bengt Malmgren said:

    Gert!

    Din fråga var jag själv står är självklart berättigad utifrån mitt engagemang i Jesusmanifestationen. Jag skall svara dig.

    Nej, man skall inte hålla en låg profil när det gäller alla människors inkl hbt-personers likaberättigande, och Jesusmanifestationen står fullt ut för detta.

    Ett arrangemang av Jesusmanifestationens storlek, förra året kom över 10.000 personer till Kungsträdgården, där människor från hela kristenheten samlas, kan man inte ha som ambition att lösa alla frågor som delar kristenheten, utan man måste fokusera helt på det centrala, vår gemensamma tro på Jesus Kristus. Under själva mötesdagen skall inget ta fokus från detta, det är ett generellt beslut som tagits. Det handlar inte om att enskilda utställare värderas. Det handlar inte om att utesluta några.

    Att driva andra frågor är vanskligt, hur man gör kan det komma att misstolkas. När det gäller hbt vet vi att det är en laddad fråga som inte bara handlar om alla människors likaberättigande, utan också om frågor som t.ex. äktenskapets ställning i kyrkan. Debatten blir ofta polariserad på ett sätt som inte alltid gagnar hbt-personernas sak.

    Det är ett ömtåligt och viktigt samtal att föra, men inte under själva Jesusmanifestationsdagen, utan passar bättre i andra fora.

    När det gäller min egen inställning vill jag först säga att jag skrivit en hel del tidigare här på bloggen om hbt-frågor, den som vill kan använda sökfunktionen (hbt).

    Katolska kyrkans sociallära är en bra grund som fastslår alla människors lika värde och likaberättigande. Den grunden står jag på och vill bekämpa all orättfärdig diskriminering.

    Sexualiteten är en central del i människans väsen, som lika mycket kan missbrukas och förslava henne som den kan bidra till uppbyggnad och livsfullkomning då den brukas i ett sammanhang integrerat med hennes person.

    Det är min uppfattning att Katolska kyrkans teologi, människosyn och morallära som berör detta område är i grunden human, livsbejakande och till hjälp för människans upprättelse på det sexuella området. Samtidigt kan den uppfattas som otidsenlig eftersom den innehåller element som integration av kropp och ande, trohet, kyskhet och synd samt ståndpunkten att allt som är möjligt och görs utan att utöva tvång på någon annan inte nödvändigtvis är bra och uppbyggligt varken för den andre eller för dig själv och ledande till uppbyggelse, verklig frigörelse och helgelse.

    Det är ett perspektiv som jag tror delas också av många homosexuella som inte känner sig hemma i den typ av översexualisering som präglar vårt samhälle inkl delar av gay-kulturen. Sexualitetens integrering i personen är i grunden ett positivt budskap för alla som blivit skadade och utnyttjade på detta område och alla som själva på olika sätt fastnat i sexmissbruk.

    Tyvärr har kyrkan varit dålig på att kommunicera denna humana syn på sexualiteten, främst för att det som synts utåt varit mera en uppsättning regler och förbud än det som det skulle vara: Förmedlande av en livshållning som leder till upprättelse. Polariteten mellan å ena sidan kyrkans  moraliserande kontrollerande inställning till sexualiteten, och å andra sidan den moderna världens frigjorda tillåtande inställning är konstruerad.

    Utvecklingen under senare år har framhävt de positiva livsbejakande upprättande dimensionerna. Kroppens teologi som utlades av Johannes Paulus II, och inte minst påve Benedikts första encyklika Gud är kärleken är exempel på detta. Jag tycker denna positiva syn, som mera betonar en grundläggande livshållning och integrering av sexualiteten i människans person och möjlighet till utveckling och upprättelse än att fördöma vissa beteenden som synd är det som bör utvecklas och lyftas fram.

    Att fördöma vissa beteenden som synd utan att det sätts in i hela detta sammanhang blir problematiskt och dysfunktionellt. Kristendomen lär att vi är alla syndare och i behov av omvändelse, utveckling och upprättelse på alla områden i våra liv. Här är vi alla lika, homo- som hetero i att hitta rätt i våra liv.

    Homofobi handlar kanske om att det är lättare att hitta andra grupper att fokusera sina egna problem på än att ta itu med sina egna. Katolska kyrkan har ju verkligen fått lära sig en läxa på detta område genom pedofili-skandalerna som varit i fokus de sista årtiondena. Här behövs ödmjukhet och  självrannsakning, och det är en process Katolska kyrkan långtifrån är färdig med.

    Samtidigt finns hos Katolska kyrkan liksom i grundläggande kristen tro en djup förståelse för människans svaghet och fallenhet och en medvetenhet om att upprättelsen inte beror på vår egen förträfflighet, utan på den förlåtelse som finns i Jesus Kristus och möjligheten att resa sig, utvecklas och hämta kraft ur en källa som är större än vi själva. Detta präglar själavården.

    # maj 5, 2012 11:01

    Bengt Malmgren said:

    Irène!

    Min förhoppning är att en frukt av Jesusmanifestationen också skall vara självrannsakan och utveckling och uppbrott från den typen av mönster du beskriver (att man försvarar "en viss samhällsuppfattning").

    Det är i den andan jag menar att vi som kristna i Sverige samlas till Jesusmanifestationen, inte för att vi är bättre än andra, utan för att vittna om ett ljus och en kraftkälla som är större än oss själva.

    Gud bevara oss, kristna från alla samfund, att förminska namnet Jesus till att rättfärdiga våra egna preferenser och idéer på bekostnad av andra människor som Gud älskar lika mycket!

    Hbt-gruppen är en utsatt grupp på många sätt, däri har du rätt. Vi behöver alla medvetandegöra våra egna dolda fördomar och diskriminerande beteendemönster som vi kanske inte ens är medvetna om. Men det är inte bara en utsatt grupp, det är också en grupp som har starka organisationer och som har politisk medvind. Det är bra, vi har kommit långt i Sverige, och jag tror inte alla hbt-personer tycker om att klassas som utsatta och föremål för "oss andras" välvillighet. De är helt enkelt samhällsmedborgare på samma villkor som alla.

    Att driva frågan för långt om att tävla vem som är mest hbt-vänlig och mest god och direkt tolka andras motstånd mot de egna ståndpunkterna som uttryck för homofobi och bigotteri (vilket jag ibland tycker finns en tendens till på Katolsk Vision-bloggen) kan lätt slå över i sin motsats. Här finns plats för självkritik. Samtidigt vill jag säga att jag uppskattar din ihärdiga kamp som whistle-blower och att inte kompromissa.

    Det är inte vår egen önskan att vara god som skall stå i centrum, snarare vår bredvillighet att erkänna våra brister och att det finns ett förbättringsutrymmer att satsa på.

    Det kan säkert finnas ett uns av sanning i din tolkning av Jesusmanifestationen, och de som behöver höra det må ta åt sig. Jag är inte den som försvarar Jesusmanifestationens folk som förträffliga och utan brist. Inte heller jag själv, inte heller Katolska kyrkan är förträfflig och utan brist.

    Men jag menar ändå att din tolkning är missvisande och ensidig. Min motivering till att själv engagera mig och vara med är att om vi kristna tillsammans fokuserar på Jesus och ärligt är öppna för Andens ledning, så leder det till förändring också av oss själva. Min förhoppning är att också jag, utifrån min katolska horisont skall kunna bidra positivt. Jag avskärmar mig inte utan delar solidariskt styrkor och svagheter med mina medkristna.

    # maj 5, 2012 11:05

    Gert Gelotte said:

    Bengt,

    tack för ditt utförliga svar. Jag tror mig förstå din vånda. Du har, menar jag, rätt i att man ibland måste fokusera på det väsentliga och bortse från det perifera för att människor skall kunna komma närmare varandra.

    Men är inte alla människors lika värde det mest väsentliga av allt väsentligt? Och hur kan man i ett kristet sammanhang säga till hbt-personer att ni får gärna komma bara ni inte syns och hörs?

    Ledningsgruppen gjorde sitt val "för att alla kristna grupperingar skall kunna delta". Men resultatet av detta blir blir att man åtminstone måste tolerera att hbt-människor diskrimineras för att kunna delta. De som inte tolererar detta har ni valt bort.

    Gert Gelotte

    # maj 5, 2012 12:21

    Bengt Malmgren said:

    Anneli!

    Jag läste inlägget på din blogg. Du har rätt att det är viktigt att extra bejaka grupper som är utsatta, och det är olyckligt om felaktiga signaler sänds så att hbt-personer känner sig ifrågasatta. Det är alls inte meningen.

    När det gäller Ja till livet, så är väl det ändå i kristet sammanhang en okontroversiell fråga. Det handlar ju om att principiellt värna livet, inte att med lagstiftning förbjuda aborter.

    # maj 5, 2012 12:35

    Bengt Malmgren said:

    Gert!

    Du har en poäng i det du säger, jag kan inte avfärda det. Samtidigt är läget som det är, och en kedja är inte starkare än en svagaste av sina länkar.

    Men jag är övertygad om att det finns inget alternativ än fortsatt samverkan och att ekumenik + fokusering på det väsentliga hjälper oss också att komma vidare också med detta.

    Må detta samtal också verka i den riktningen. Det som händer kring Jesusmanifestationen inkl yttre kritik ser jag som en del i skeendet. Eftersom, som jag sade, alla gemenskaper och initiativ har sina begränsningar är det viktigt att inte ha några anspråk på fullkomlighet i de projekt man engagerar sig, utan vara öppna för kritik och självrannsakan och se det som just en del i ett skeende som  -förhoppningsvis - samverkar till det bästa.

    # maj 5, 2012 12:58

    Gert Gelotte said:

    Bengt,

    jag hoppas du har rätt och att ni nästa år kommer fram till ett bättre beslut. Organisationer, som människor, lär av livet - särskilt misslyckandena.

    Gert

    # maj 5, 2012 1:07

    Anneli Magnusson said:

    Bengt,

    Det blir lite korsdiskussion här, eftersom vi också diskuterar på KV:s blogg. Som sagt jag förstår det goda uppsåtet att samla alla kristna.

    Men ni måste försöka göra det på ett sätt som verkligen gör att alla känner sig välkomna och inkluderade!

    Om jag vore ni skulle jag skippa de här utställningarna. Ny generation t.ex. ligger farligt nära ensekt och deras verksamhet i skolorna känns mycket olustig.

    POSK är en politisk grupp inom Svenska kyrkan och inte heller lämplig utifrån er målsättning. Fler utställare har jag inte hunnit kolla upp, men redan dessa två gör att jag inte kan ställa upp på arrangemanget.

    Ni får jobba vidare på utformningen utifrån att alla kristna ska kunna vara med.

    Anneli

    # maj 5, 2012 1:45

    Irene Nordgren said:

    Bengt

    Jag tycker mig läsa tidens tecken som att polariseringen snarare ökar än minskar genom Jesusmanifestationen.

    Till kristna som upphöjer sina fördomar till att benämnas "klassisk kristendom" hör vår egen påve och vår egen biskop Anders.

    Att dessa då lierar sig med kyrkoföreträdare och kristna grupperingar som delar samma fördomar är inget som gynnar ekumenik i ordets rätta bemärkelse - världsvid eller  det som rör den bebodda världen.

    // Irène

    # maj 5, 2012 1:48

    Anneli Magnusson said:

    Bengt.

    Gert har skrivit om Jesusmanifestationen i GP och lyfter fram det kanske mest problematiska med den, att en organisation som säger sig vilja motverka segregation och medverka till integration, medvetet stänger ute hbt-personer från utställningen.

    www.gp.se/.../1.935297-gert-gelotte-fegt-och-skamligt

    Anneli

    # maj 5, 2012 7:07

    Bengt Malmgren said:

    Kommentar till Gert Gelottes inlägg i GP:

    Först hänvisar jag till min och Gerts dialog ovan som jag tycker belyser ämnet nyanserat. Utifrån det är jag förvånad över hans indignerade utgjutelse i GP.

    Hans anklagelser om feghet och skamlighet faller på sin egen orimlighet och bygger på helt felaktiga fakta.

    Jesusmanifestationen säger sig inte bara vilja motverka segregation, det är grundläggande att man inklusivt vill samla alla kristna kring vår gemensamma tro på Jesus Kristus.

    Inga hbt-personer stängs ute. Det är en självklarhet att alla människor är likvärdiga och alla som vill och delar det gemensamma engagemanget för Jesus är välkomna. Inga andra grupper presenteras med plakat, därför inte heller hbt-gruppen. Inför Jesus är vi alla lika.

    Hur det begränsade antalet utställningsbord fördelas år från år beror på många aspekter. Dock har det inget som helst att göra med en vilja att diskriminera vissa personer.

    Sedan kan det förvisso vara sant att det finns homofobi att göra upp med bland kristna såväl som i samhället i stort. Men det är inte syftet med Jesusmanifestationen att fokusera på den typen av delfrågor denna dag, förutom att det givetvis kommer in som en aspekt i våra allmänna förböner för en god samhällsutveckling, för rättfärdighet, för de svaga och utsatta i samhället, för respekterande av alla människors lika värde, för förnyelse, enhet och tillväxt i tro hopp och kärlek för kristenheten i Sverige etc.

    # maj 6, 2012 8:23

    Anneli Magnusson said:

    Bengt,

    Både du och jag vet att om det är något Gert inte slarvar med så är det just fakta, så det är inget bra motargument.

    Så vitt jag kan se har grupper med anknytning till Livets Ord ha fått många platser. Däribland Ny generation som arbetar med tveksamma arbetsmetoder. De borde ha valts bort.

    POSK är som sagt uttalat politiska.

    Det skulle också vara mycket intressant att få veta varför Centrumkyrkan/arabisktalande får ställa ut men inte KRISS och hbt-gruppen?

    Inte för att jag har något emot den förstnämnda, tvärtom, utan för att visa att skälet med inga "delfrågor" inte stämmer med hur ni valt.

    Anneli

    # maj 6, 2012 8:57

    Irene Nordgren said:

    Bengt

    Du brukar referera till Åke Bonnier men inte nu när hans uppfattning inte går hand i hand med din. Jesusmanifestationen bygger i grunden på SÄRSKILLNAD  mellan olika kristna grupperingar.  

    Att kräva att det kristna  HBT folket ska få delta på samma villkor som andra kristna innebär att frånta tex Frimodig kyrka halva  dess IDENTITET OCH EXISTENSBERÄTTIGANDE. Den andra halvan identitet  består av motstånd mot kvinnliga ämbetsbärare.

    Därför skapar Jesusmanifestationen ökad spänning mellan olika kristna grupperingar i vårt land. Hur förklarar du svenska kyrkans passivitet ?

    Som vanligt Bengt vill du sitta på 2 stolar samtidigt vilket du vet alltid blir halvdant.

    // Irène

    # maj 6, 2012 9:16

    Bengt Malmgren said:

    Några filmklipp från Jesusmanifestationen 2011:

    # maj 6, 2012 1:20

    Nils said:

    Jag tycker det är så sorgligt med Gert Gelottes måttstock på kristenheten i Sverige - senast i den aparta ledarskrivelsen i dagens GP.

    GP har axlat manteln efter Tingsten & Hedenius -epoken på DN. Genom åren har ledar - & debattredaktion haft som signum att håna & häckla kristenheten på västkusten.

    Men framförallt var det år & dagar sedan kristna företrädare kom till tals på debattsidorna i GP.

    De har förtrutit ledarredaktionen att KD -politiker åtnjutit väljarstöd för sin kristna värdegrund & kryssröstats in i Riksdagen - bl.a Enochson & Utbult.

    Det har även förtrutit GP att Smyrnaförsamlingen har en klassisk kristen värdegrund - då GP på ledarsida uppmanat smyrnamedlemmar med fet rubrik "Gå ur Smyrna".

    Att Birro senast tilläts komma med genmäle mot den anda som även Gelotte påvisar är enbart ett utslag av att Birro redan har en medieplattform som inte GP rår på. Men att GP skulle orka bevaka Birros anförande i en fullsatt Smyrnakyrka för några veckor sedan föresvävade aldrig representanter för GP.

    Sen att Gelotte erbjuds utrymme i Dagen med ytterligare en nischad inlaga med "katolsk" etikett förra veckan, ger inte egaliteten ett bättre ansikte.

    Vems ärende går Gert Gelotte egentligen ?

    Knappast söker han sig till en minsta gemensam värdegrund som Jesusmanifestationen utgör & knappast heller till vedertagen uttolkning av katolsk tro heller.

    Beklämmande att hans åsikter ständigt ges med så stor medial plattform.

    Milt kan man slutligen konstatera att det är beundransvärt att katolska kyrkan överser/inrymmer denna typ av smalt nischade åsikter, som sällan har evangelisk bärighet.

    # maj 6, 2012 2:34

    Anneli Magnusson said:

    Nils,

    Du verkar onekligen rejält nischad själv och dessutom synnerligen intolerant mot den som inte delar just din tolkning av den kristna tron.

    Du talar om Katolska kyrkans överseende med smalt nischade åsikter, dvs de som inte stämmer med dina egna. Genom det visar du att du knappast hör hemma på Jesusmanifestationen. Den är ju enligt ledningens uttalanden inkluderande och vill välkomna alla kristna.

    Anneli

    # maj 6, 2012 3:40

    Nils said:

    Anneli !

    Jag är väl bevandrad i den svenska frikyrkligheten & har varit med sen Lewi Pehtrus dagar.

    Tidigare var det vi väckelsekristna som ensamt bar demonstation för Jesus-rörelsen i Sverige.

    Nu har vi hittat broderliga kontakter med varmt troende kristna i bekännelsekyrkor som skiljer sig markant från våra egna traditioner.

    Vi värnar dessa varma kontakter, men det finns tråkigt nog pss. som skriften varnar för att "från era egna led ska ledare uppträda som talar vad förvänt är..."

    Det är denna typ av 5:e kolonnare som kristenheten i alla tider haft mer problem med än sekulära människor som inte bekänner sig som kristna.

    Sedan är det de facto så att när GP-skribenter skriver på näsan vad en församling om 3.000 medlemmar ska tycka & göra som fristående församling, så är det åsiktsvindar som enbart existerat i totalitära stater där man manifesterar med att "religion är opium för folket".

    Det är fadäsen som uppdagats med Gelottes skriverier, när t.o.m. DO var tvungen att sätta ned foten till förmån för Smyrnaförsamlingen.

    Sen skriverierna här om överrepresentation av evangelikaler & ifrågasättande av Livets Ord m.fl.- Tja då är man inte speciellt bevandrad vilka kristna rörelser som berör och har traditionsenligt stor förankring bakåt i tiden i folkrörelseSverige såväl bland den yngre generationens bekännelsekristna i dagens Sverige.

    Fråga vilka andelar dessa 10.000 som deltog föregående år kom ifrån & stöttade upp manifestationen - och se fördelen med detta i opinionsSverige.

    I stället för att lyssna till mistlurer som likt Gelotte låter alldeles för mycket i förhållande till vem han representerar.

    # maj 6, 2012 8:16

    Anneli Magnusson said:

    Nils,

    Vad Gert Gelotte kritiserar är att KRISS och en hbt-grupp inte får ha ett bord under Jesusmanifestationen.  

    Ska jag tolka det som att du tycker att god kristendom är att diskrimniera homosexuella troende? Är det vad du menar med varma kontakter?

    Sedan får du helt enkelt acceptera att man inte måste vara en kristenhetens 5-kolonnare bara för att man inte tycker som du.

    Trots allt är jag tacksam för att du skriver som du gör, eftersom det ger en annan bild av Jesusmanifestationen än den officiella. Kanske är den också mer rättvisande?

    Anneli

    # maj 6, 2012 9:28

    Krister Janzon said:

    Ingen ensam bild är rättvisande.

    Njut hellre av "Att vara eljest" på

    http://urplay.se/169268

    Tack Nils för ditt uppmålande av mångfald.

    # maj 7, 2012 1:54

    Bengt Malmgren said:

    Vill bara uppmärksamma på ytterligare bloggreaktioner på Jesusmanifestationen-Kriss debatten:

    Christer Hugo på Kristen opinion: Särintressen och inklusivitet - ett klargörande

    Dag Sandahl: Helgarderat inför Jesusmanifestationen

    # maj 9, 2012 2:49