Kristna mot mitten, centrerar p� liturgin och att l�ta Andens eld brinna.

Snart samlas Sveriges kristna fr�n m�nga olika samfund till Jesusmanifestationen i Stockholm. Intentionen �r att samlas kring det som �r gemensamt, v�r tro p� Guds k�rlek manifesterad i Jesus Kristus. De flesta kristna tycker att�det �r som sig b�r att vi drar oss mot mitten f�r att tr�ffas d�r och inte bara gl�djs �t v�r gemenskap, utan framf�rallt att ger uttryck f�r�det vi tror p�och vittnar om �r n�got gott f�r alla m�nniskor.�Vi vill bidra till att bygga upp det svenska samh�llet p� ett positivt s�tt, �vertygade om att Jesus och den kyrka han grundat�utg�r ett omistligt bidrag till samh�llsgemenskapen. Under den stora b�nevandringen i Stockholms city ber vi f�r olika sektorer i samh�llet:

Statschef, regeringschef, regering och riksdag.
Skola, utbildning och forskning.
De mest utsatta i samh�llet samt v�rden och omsorgen.
Bank och aff�rslivet - om vis f�rvaltning av bank och aff�rslivet.
Uttrycken f�r sk�nhet och kreativitet i kulturlivet. Att vittnesb�rdet om Jesus allt mer skall hitta sin b�sta uttrycksform i kulturlivet.
Barnens trygghet och familjens sammanh�llning.

Vi lever i en sekul�r stat, men i ett pluarlistiskt samh�lle d�r olika religioner och livs�sk�dningar till�ts utg�ra positiva bidrag till samh�llsgemenskapen. Trots m�nga olikheter i detaljer upplever �nd� de flesta kristna att det finns mer som f�renar oss �n som skiljer oss �t, men inte alla �r positiva till att samlas p� detta ut�triktade manifesterande s�tt som Jesusmanifestationen inneb�r. Det finns alltid kritiker som menar, att hur inkluderande man �n vill vara, s� blir alltid en konkret ut�triktad manifestation ocks� exkluderande genom att vissa aspekter av det gemensamma prioriteras p� bekostnad av andra.

S� m�ste det kanske f� vara i v�r av m�nsklig brist pr�glade gemenskap. Ekumenik har diskuterats mycket under det senaste halv�ret. Det talas om Svenska kyrkans kris, Frikyrkans kris, Katolska kyrkans kris... Att bygga upp och att bygga enhet �r inte s� l�tt. Vi skulle t.o.m. s�ga om�jligt i egen m�nsklig kraft, vi �r beroende av en kraft som �r st�rre �n vi sj�lva.

Ocks� de som �r utanf�r kristendomen blir oroliga och angel�gna att kritisera d� kristna blir mera aktiva och tenderar att enas. Och n�r offentliga personer som har utrymme i medias kolumner blir alltf�r frispr�kiga med att vittna om kristen tro leder det ofta till kritik, ofta onyanserad och osaklig kritik.�Jag t�nker t.ex. p� Macus Birro som fick en skopa av Elin Grelsson Almestad i G�teborgsposten f�r n�gra dagar sedan. Marcus svarade bra�idag. Eller ledarskribenter och v�nsterliberaler som drar de flesta kristna �ver en kam och�kallar dem "h�gerkristna", en skara d�r s�kert ocks� jag definieras in. Med denna onyanserade osakliga kritik kan man snart k�nna sig stolt �ver att kallas h�gerkristen. "Hellre nattvardsh�ger �n r�dvinsv�nster" f�r att travestera ett ganska roligt reportage i Aftonbladet nyligen.

Kanske �r det i de m�nga sm� gemenskaperna som finns inom alla samfund d�r Andens eld till�ts brinna som hoppet f�r framtiden ligger, snarare �n i organiserade av m�nniskor planerade f�rs�k till strukturell ekumenik. (Jag s�ger inte att det senare �r oviktigt, men kanske �r det i det f�rstn�mnda som den verkliga kraften till f�r�ndring finns). Vi beh�ver den helige Andes eld. Bj�rn Fj�rstedt skriver en viktig artikel i Dagen idag d�r han betonar de sm� andliga eldh�rdarnas betydelse:

"Det �r inte de strategiska besluten, en strukturutredning eller sammanslagningar av frikyrkor, som �r tecken p� liv i svensk kristenhet. Det �r de m�nga sm� gl�dpunkterna som ger hopp, S:ta Clara kyrka, Oasr�relsen, klostren inte minst, katolska och svenskkyrkliga, nya kommuniteter och platser f�r retreat. V�rmande gl�dh�gar var f�r sig, som tillsammans ger ledljus. F�rsamlingar och trosgemenskaper som h�ller sig till "apostlarnas undervisning, gemenskapen i Kristus, br�dsbrytelsen och b�nerna", som Apostlag�rningarna ber�ttar om."

Det f�r mig att t�nka p� Valborgsm�ssoafton. P� kv�llen var jag vid v�r lokala brasa p� Enskedef�ltet. Innan hade man anordnat ett fackelt�g med massor av facklor som sedan var och en fick sl�nga in i kasen. Massor med sm� eldh�rdar brann runt hela kasen, och till slut f�rvandlades det till en enda stor sammanh�ngade eld. En fin bild f�r Andens ekumenik.

�

Posted: 2012-5-3 14:10 by Bengt Malmgren | with 26 comment(s)

Sorterad under: ekumenik, Den Helige Ande, Jesusmanifestationen

Comments

Gert Gelotte said:

Bengt,

hur ser du p� att projektet �religion hj�rta hbt� inte �r v�lkommet som utst�llare vid Jesusmanifestationen?

Gert Gelotte

# maj 4, 2012 2:29

Anneli Magnusson said:

Bengt,

I st�llet f�r att "pinga" mitt inl�gg, l�nkar jag.

Anneli

katolskareformvanner.blogspot.se/.../religionsfrihet-kraver-tolerans-och.html

# maj 4, 2012 6:52

Bengt Malmgren said:

Gert!

Sj�lvklart �r alla v�lkomna till JM, hbt-personer ingen undantag. D�remot har det varit ledningsgruppens bed�mning att man skall h�lla en mycket l�g profil n�r det g�ller att driva specifika fr�gor. D�rf�r har man sagt nej till vissa utst�llare.

# maj 4, 2012 9:28

Gert Gelotte said:

Bengt,

varf�r skall man h�lla en mycket l�g profil n�r det g�ller att driva homosexuellas likaber�ttigande - f�r det �r v�l det som avses med "specifika fr�gor"?

Borde inte en Jesusmanifestation, s�rskilt en Jesusmanifestation, st� f�r alla m�nniskors lika v�rde och inte l�ta homofoba grupper best�mma vilka som f�r delta fullt ut och vilka som till�ts n�rvara bara om de h�ller tyst med vilka de �r?

Vad anser du sj�lv i denna fr�ga? Vilka konsekvenser drar du? Jag fr�gar dig eftersom du spelar en mycket framtr�dande roll i manifestationen.

Gert Gelotte

# maj 4, 2012 11:09

Irene Nordgren said:

Bengt

Blir �ter besviken p� dig.

"driva specifika fr�gor" ??!!

Jag upprepar vad jag sagt p� KV blogg.

Jesusmanifestationen klarade ej lackmustestet att leva upp till en manifestation f�r Jesus. Det hela blir enbart en ORDIN�R manifestation f�r en viss samh�llsuppfattning som dock inte har n�got specifikt med Jesus att g�ra.

I alla fall inte med den Jesus som jag bek�nner mig till.

I v�r tid och kultur finns inte l�ngre n�gra samarier eller tullindrivare som de r�ttroende kan se ned p� eller �tminstone distansera sig ifr�n.

I v�r tid heter dom HBT folket.

Och ingen kristen skulle dr�mma om att s�ga att han/hon ser ned p� vissa specifika m�nniskor.

Absolut inte utan man s�ger att man "h�ller l�g profil" "inte vill driva specifika fr�gor" och VIPS s� har man sluppit att SKYLTA med den specifika �komman HBT.

"Vanliga" kristna beh�ver inte ens att m�rka om det mot f�rmodan skulle dyka upp n�gon med �komman i allt vimlet. �komman syns ju inte utanp� s� det finns ingen anledning att vidta mer �tg�rder �n n�den kr�ver dvs avst� att �ppet ST�LLA UT �komman till

allm�nt besk�dande.

// Ir�ne

# maj 4, 2012 11:34

Anneli Magnusson said:

Bengt,

Jag kan förstå att ledningsgruppen för Jesusmainfestationen vill fokusera på det som är vår gemensamma tro oavsett vilket samfund vi tillhör.

Som jag ser det är det bra att komma bort från de moralfrågor som tyvärr ofta i omgivningens ögon blir synonymt med kristendomen.

Samtidigt kan jag, som jag skriver på min blogg, tycka att det är viktigt att lite extra bejaka de grupper som är utsatta t.ex. kristna homosexuella.

Det vore intressant att veta hur ni resonerar när det gäller utställare? "Ja till livet" borde t.ex. vara portade eftersom de kan avskräcka den stora grupp av kristna som är positiva till preventivmedel.

Anneli

# maj 5, 2012 8:26

Irene Nordgren said:

Sorgligt Bengt att v�ra v�gar g�r is�r n�r det g�ller Jesusmanifestationen och att du som katolik l�nar dig till detta.

www.katolskvision.se/blog

// Ir�ne

# maj 5, 2012 10:31

Bengt Malmgren said:

Gert!

Din fr�ga var jag sj�lv st�r �r sj�lvklart ber�ttigad utifr�n mitt engagemang i Jesusmanifestationen. Jag skall svara dig.

Nej, man skall inte h�lla en l�g profil n�r det g�ller alla m�nniskors inkl hbt-personers likaber�ttigande, och Jesusmanifestationen st�r fullt ut f�r detta.

Ett arrangemang av Jesusmanifestationens storlek, f�rra �ret kom �ver 10.000 personer till Kungstr�dg�rden, d�r m�nniskor fr�n hela kristenheten samlas, kan man inte ha som ambition att l�sa alla fr�gor som delar kristenheten, utan man m�ste fokusera helt p� det centrala, v�r gemensamma tro p� Jesus Kristus. Under sj�lva m�tesdagen skall inget ta fokus fr�n detta, det �r ett generellt beslut som tagits. Det handlar inte om att enskilda utst�llare v�rderas. Det handlar inte om att utesluta n�gra.

Att driva andra fr�gor �r vanskligt, hur man g�r kan det komma att misstolkas. N�r det g�ller hbt vet vi att det �r en laddad fr�ga som inte bara handlar om alla m�nniskors likaber�ttigande, utan ocks� om fr�gor som t.ex. �ktenskapets st�llning i kyrkan. Debatten blir ofta polariserad p� ett s�tt som inte alltid gagnar hbt-personernas sak.

Det �r ett �mt�ligt och viktigt samtal att f�ra, men inte under sj�lva Jesusmanifestationsdagen, utan passar b�ttre i andra fora.

N�r det g�ller min egen inst�llning vill jag f�rst s�ga att jag skrivit en hel del tidigare h�r p� bloggen om hbt-fr�gor, den som vill kan anv�nda s�kfunktionen (hbt).

Katolska kyrkans sociall�ra �r en bra grund som fastsl�r alla m�nniskors lika v�rde och likaber�ttigande. Den grunden st�r jag p� och vill bek�mpa all or�ttf�rdig diskriminering.

Sexualiteten �r en central del i m�nniskans v�sen, som lika mycket kan missbrukas och f�rslava henne som den kan bidra till uppbyggnad och livsfullkomning d� den brukas i ett sammanhang integrerat med hennes person.

Det �r min uppfattning att Katolska kyrkans teologi, m�nniskosyn och morall�ra som ber�r detta omr�de �r i grunden human, livsbejakande och till hj�lp f�r m�nniskans uppr�ttelse p� det sexuella omr�det. Samtidigt kan den uppfattas som otidsenlig eftersom den inneh�ller element som integration av kropp och ande, trohet, kyskhet och synd samt st�ndpunkten att allt som �r m�jligt och g�rs utan att ut�va tv�ng p� n�gon annan inte n�dv�ndigtvis �r bra och uppbyggligt varken f�r den andre eller f�r dig sj�lv och ledande till uppbyggelse, verklig frig�relse och helgelse.

Det �r ett perspektiv som jag tror delas ocks� av m�nga homosexuella som inte k�nner sig hemma i den typ av �versexualisering som pr�glar v�rt samh�lle inkl delar av gay-kulturen. Sexualitetens integrering i personen �r i grunden ett positivt budskap f�r alla som blivit skadade och utnyttjade p� detta omr�de och alla som sj�lva p� olika s�tt fastnat i sexmissbruk.

Tyv�rr har kyrkan varit d�lig p� att kommunicera denna humana syn p� sexualiteten, fr�mst f�r att det som synts ut�t varit mera en upps�ttning regler och f�rbud �n det som det skulle vara: F�rmedlande av en livsh�llning som leder till uppr�ttelse. Polariteten mellan � ena sidan kyrkans moraliserande kontrollerande inst�llning till sexualiteten, och � andra sidan den moderna v�rldens frigjorda till�tande inst�llning �r konstruerad.

Utvecklingen under senare �r har framh�vt de positiva livsbejakande uppr�ttande dimensionerna. Kroppens teologi som utlades av Johannes Paulus II, och inte minst p�ve Benedikts f�rsta encyklika Gud �r k�rleken �r exempel p� detta. Jag tycker denna positiva syn, som mera betonar en grundl�ggande livsh�llning och integrering av sexualiteten i m�nniskans person och m�jlighet till utveckling och uppr�ttelse �n att f�rd�ma vissa beteenden som synd �r det som b�r utvecklas och lyftas fram.

Att f�rd�ma vissa beteenden som synd utan att det s�tts in i hela detta sammanhang blir problematiskt och dysfunktionellt. Kristendomen l�r att vi �r alla syndare och i behov av omv�ndelse, utveckling och uppr�ttelse p� alla omr�den i v�ra liv. H�r �r vi alla lika, homo- som hetero i att hitta r�tt i v�ra liv.

Homofobi handlar kanske om att det �r l�ttare att hitta andra grupper att fokusera sina egna problem p� �n att ta itu med sina egna. Katolska kyrkan har ju verkligen f�tt l�ra sig en l�xa p� detta omr�de genom pedofili-skandalerna som varit i fokus de sista �rtiondena. H�r beh�vs �dmjukhet och sj�lvrannsakning, och det �r en process Katolska kyrkan l�ngtifr�n �r f�rdig med.

Samtidigt finns hos Katolska kyrkan liksom i grundl�ggande kristen tro en djup f�rst�else f�r m�nniskans svaghet och fallenhet och en medvetenhet om att uppr�ttelsen inte beror p� v�r egen f�rtr�fflighet, utan p� den f�rl�telse som finns i Jesus Kristus och m�jligheten att resa sig, utvecklas och h�mta kraft ur en k�lla som �r st�rre �n vi sj�lva. Detta pr�glar sj�lav�rden.

# maj 5, 2012 11:01

Bengt Malmgren said:

Ir�ne!

Min f�rhoppning �r att en frukt av Jesusmanifestationen ocks� skall vara sj�lvrannsakan och utveckling och uppbrott fr�n den typen av m�nster du beskriver (att man f�rsvarar "en viss samh�llsuppfattning").

Det �r i den andan jag menar att vi som kristna i Sverige samlas till Jesusmanifestationen, inte f�r att vi �r b�ttre �n andra, utan f�r att vittna om ett ljus och en kraftk�lla som �r st�rre �n oss sj�lva.

Gud bevara oss, kristna fr�n alla samfund, att f�rminska namnet Jesus till att r�ttf�rdiga v�ra egna preferenser och id�er p� bekostnad av andra m�nniskor som Gud �lskar lika mycket!

Hbt-gruppen �r en utsatt grupp p� m�nga s�tt, d�ri har du r�tt. Vi beh�ver alla medvetandeg�ra v�ra egna dolda f�rdomar och diskriminerande beteendem�nster som vi kanske inte ens �r medvetna om. Men det �r inte bara en utsatt grupp, det �r ocks� en grupp som har starka organisationer och som har politisk medvind. Det �r bra, vi har kommit l�ngt i Sverige, och jag tror inte alla hbt-personer tycker om att klassas som utsatta och f�rem�l f�r "oss andras" v�lvillighet. De �r helt enkelt samh�llsmedborgare p� samma villkor som alla.

Att driva fr�gan f�r l�ngt om att t�vla vem som �r mest hbt-v�nlig och mest god och direkt tolka andras motst�nd mot de egna st�ndpunkterna som uttryck f�r homofobi och bigotteri (vilket jag ibland tycker finns en tendens till p� Katolsk Vision-bloggen) kan l�tt sl� �ver i sin motsats. H�r finns plats f�r sj�lvkritik. Samtidigt vill jag s�ga att jag uppskattar din ih�rdiga kamp som whistle-blower och att inte kompromissa.

Det �r inte v�r egen �nskan att vara god som skall st� i centrum, snarare v�r bredvillighet att erk�nna v�ra brister och att det finns ett f�rb�ttringsutrymmer att satsa p�.

Det kan s�kert finnas ett uns av sanning i din tolkning av Jesusmanifestationen, och de som beh�ver h�ra det m� ta �t sig. Jag �r inte den som f�rsvarar Jesusmanifestationens folk som f�rtr�ffliga och utan brist. Inte heller jag sj�lv, inte heller Katolska kyrkan �r f�rtr�fflig och utan brist.

Men jag menar �nd� att din tolkning �r missvisande och ensidig. Min motivering till att sj�lv engagera mig och vara med �r att om vi kristna tillsammans fokuserar p� Jesus och �rligt �r �ppna f�r Andens ledning, s� leder det till f�r�ndring ocks� av oss sj�lva. Min f�rhoppning �r att ocks� jag, utifr�n min katolska horisont skall kunna bidra positivt. Jag avsk�rmar mig inte utan delar solidariskt styrkor och svagheter med mina medkristna.

# maj 5, 2012 11:05

Gert Gelotte said:

Bengt,

tack för ditt utförliga svar. Jag tror mig förstå din vånda. Du har, menar jag, rätt i att man ibland måste fokusera på det väsentliga och bortse från det perifera för att människor skall kunna komma närmare varandra.

Men är inte alla människors lika värde det mest väsentliga av allt väsentligt? Och hur kan man i ett kristet sammanhang säga till hbt-personer att ni får gärna komma bara ni inte syns och hörs?

Ledningsgruppen gjorde sitt val "för att alla kristna grupperingar skall kunna delta". Men resultatet av detta blir blir att man åtminstone måste tolerera att hbt-människor diskrimineras för att kunna delta. De som inte tolererar detta har ni valt bort.

Gert Gelotte

# maj 5, 2012 12:21

Bengt Malmgren said:

Anneli!

Jag l�ste inl�gget p� din blogg. Du har r�tt att det �r viktigt att extra bejaka grupper som �r utsatta, och det �r olyckligt om felaktiga signaler s�nds s� att hbt-personer k�nner sig ifr�gasatta. Det �r alls inte meningen.

N�r det g�ller Ja till livet, s� �r v�l det �nd� i kristet sammanhang en okontroversiell fr�ga. Det handlar ju om att principiellt v�rna livet, inte att med lagstiftning f�rbjuda aborter.

# maj 5, 2012 12:35

Bengt Malmgren said:

Gert!

Du har en po�ng i det du s�ger, jag kan inte avf�rda det. Samtidigt �r l�get som det �r, och en kedja �r inte starkare �n en svagaste av sina l�nkar.

Men jag �r �vertygad om att det finns inget alternativ �n fortsatt samverkan och att ekumenik + fokusering p� det v�sentliga hj�lper oss ocks� att komma vidare ocks� med detta.

M� detta samtal ocks� verka i den riktningen. Det som h�nder kring Jesusmanifestationen inkl yttre kritik ser jag som en del i skeendet. Eftersom, som jag sade, alla gemenskaper och initiativ har sina begr�nsningar �r det viktigt att inte ha n�gra anspr�k p� fullkomlighet i de projekt man engagerar sig, utan vara �ppna f�r kritik och sj�lvrannsakan och se det som just en del i ett skeende som -f�rhoppningsvis - samverkar till det b�sta.

# maj 5, 2012 12:58

Gert Gelotte said:

Bengt,

jag hoppas du har rätt och att ni nästa år kommer fram till ett bättre beslut. Organisationer, som människor, lär av livet - särskilt misslyckandena.

Gert

# maj 5, 2012 1:07

Anneli Magnusson said:

Bengt,

Det blir lite korsdiskussion här, eftersom vi också diskuterar på KV:s blogg. Som sagt jag förstår det goda uppsåtet att samla alla kristna.

Men ni måste försöka göra det på ett sätt som verkligen gör att alla känner sig välkomna och inkluderade!

Om jag vore ni skulle jag skippa de här utställningarna. Ny generation t.ex. ligger farligt nära ensekt och deras verksamhet i skolorna känns mycket olustig.

POSK är en politisk grupp inom Svenska kyrkan och inte heller lämplig utifrån er målsättning. Fler utställare har jag inte hunnit kolla upp, men redan dessa två gör att jag inte kan ställa upp på arrangemanget.

Ni får jobba vidare på utformningen utifrån att alla kristna ska kunna vara med.

Anneli

# maj 5, 2012 1:45

Irene Nordgren said:

Bengt

Jag tycker mig l�sa tidens tecken som att polariseringen snarare �kar �n minskar genom Jesusmanifestationen.

Till kristna som upph�jer sina f�rdomar till att ben�mnas "klassisk kristendom" h�r v�r egen p�ve och v�r egen biskop Anders.

Att dessa d� lierar sig med kyrkof�retr�dare och kristna grupperingar som delar samma f�rdomar �r inget som gynnar ekumenik i ordets r�tta bem�rkelse - v�rldsvid eller det som r�r den bebodda v�rlden.

// Ir�ne

# maj 5, 2012 1:48

Anneli Magnusson said:

Bengt.

Gert har skrivit om Jesusmanifestationen i GP och lyfter fram det kanske mest problematiska med den, att en organisation som s�ger sig vilja motverka segregation och medverka till integration, medvetet st�nger ute hbt-personer fr�n utst�llningen.

www.gp.se/.../1.935297-gert-gelotte-fegt-och-skamligt

Anneli

# maj 5, 2012 7:07

Bengt Malmgren said:

Kommentar till Gert Gelottes inlägg i GP:

Först hänvisar jag till min och Gerts dialog ovan som jag tycker belyser ämnet nyanserat. Utifrån det är jag förvånad över hans indignerade utgjutelse i GP.

Hans anklagelser om feghet och skamlighet faller på sin egen orimlighet och bygger på helt felaktiga fakta.

Jesusmanifestationen säger sig inte bara vilja motverka segregation, det är grundläggande att man inklusivt vill samla alla kristna kring vår gemensamma tro på Jesus Kristus.

Inga hbt-personer stängs ute. Det är en självklarhet att alla människor är likvärdiga och alla som vill och delar det gemensamma engagemanget för Jesus är välkomna. Inga andra grupper presenteras med plakat, därför inte heller hbt-gruppen. Inför Jesus är vi alla lika.

Hur det begränsade antalet utställningsbord fördelas år från år beror på många aspekter. Dock har det inget som helst att göra med en vilja att diskriminera vissa personer.

Sedan kan det förvisso vara sant att det finns homofobi att göra upp med bland kristna såväl som i samhället i stort. Men det är inte syftet med Jesusmanifestationen att fokusera på den typen av delfrågor denna dag, förutom att det givetvis kommer in som en aspekt i våra allmänna förböner för en god samhällsutveckling, för rättfärdighet, för de svaga och utsatta i samhället, för respekterande av alla människors lika värde, för förnyelse, enhet och tillväxt i tro hopp och kärlek för kristenheten i Sverige etc.

# maj 6, 2012 8:23

Anneli Magnusson said:

Bengt,

Både du och jag vet att om det är något Gert inte slarvar med så är det just fakta, så det är inget bra motargument.

Så vitt jag kan se har grupper med anknytning till Livets Ord ha fått många platser. Däribland Ny generation som arbetar med tveksamma arbetsmetoder. De borde ha valts bort.

POSK är som sagt uttalat politiska.

Det skulle också vara mycket intressant att få veta varför Centrumkyrkan/arabisktalande får ställa ut men inte KRISS och hbt-gruppen?

Inte för att jag har något emot den förstnämnda, tvärtom, utan för att visa att skälet med inga "delfrågor" inte stämmer med hur ni valt.

Anneli

# maj 6, 2012 8:57

Irene Nordgren said:

Bengt

Du brukar referera till Åke Bonnier men inte nu när hans uppfattning inte går hand i hand med din. Jesusmanifestationen bygger i grunden på SÄRSKILLNAD mellan olika kristna grupperingar.

Att kräva att det kristna HBT folket ska få delta på samma villkor som andra kristna innebär att frånta tex Frimodig kyrka halva dess IDENTITET OCH EXISTENSBERÄTTIGANDE. Den andra halvan identitet består av motstånd mot kvinnliga ämbetsbärare.

Därför skapar Jesusmanifestationen ökad spänning mellan olika kristna grupperingar i vårt land. Hur förklarar du svenska kyrkans passivitet ?

Som vanligt Bengt vill du sitta på 2 stolar samtidigt vilket du vet alltid blir halvdant.

// Irène

# maj 6, 2012 9:16

Bengt Malmgren said:

N�gra filmklipp fr�n Jesusmanifestationen 2011:

# maj 6, 2012 1:20

Nils said:

Jag tycker det är så sorgligt med Gert Gelottes måttstock på kristenheten i Sverige - senast i den aparta ledarskrivelsen i dagens GP.

GP har axlat manteln efter Tingsten & Hedenius -epoken på DN. Genom åren har ledar - & debattredaktion haft som signum att håna & häckla kristenheten på västkusten.

Men framförallt var det år & dagar sedan kristna företrädare kom till tals på debattsidorna i GP.

De har förtrutit ledarredaktionen att KD -politiker åtnjutit väljarstöd för sin kristna värdegrund & kryssröstats in i Riksdagen - bl.a Enochson & Utbult.

Det har även förtrutit GP att Smyrnaförsamlingen har en klassisk kristen värdegrund - då GP på ledarsida uppmanat smyrnamedlemmar med fet rubrik "Gå ur Smyrna".

Att Birro senast tilläts komma med genmäle mot den anda som även Gelotte påvisar är enbart ett utslag av att Birro redan har en medieplattform som inte GP rår på. Men att GP skulle orka bevaka Birros anförande i en fullsatt Smyrnakyrka för några veckor sedan föresvävade aldrig representanter för GP.

Sen att Gelotte erbjuds utrymme i Dagen med ytterligare en nischad inlaga med "katolsk" etikett förra veckan, ger inte egaliteten ett bättre ansikte.

Vems ärende går Gert Gelotte egentligen ?

Knappast söker han sig till en minsta gemensam värdegrund som Jesusmanifestationen utgör & knappast heller till vedertagen uttolkning av katolsk tro heller.

Beklämmande att hans åsikter ständigt ges med så stor medial plattform.

Milt kan man slutligen konstatera att det är beundransvärt att katolska kyrkan överser/inrymmer denna typ av smalt nischade åsikter, som sällan har evangelisk bärighet.

# maj 6, 2012 2:34

Anneli Magnusson said:

Nils,

Du verkar onekligen rej�lt nischad sj�lv och dessutom synnerligen intolerant mot den som inte delar just din tolkning av den kristna tron.

Du talar om Katolska kyrkans �verseende med smalt nischade �sikter, dvs de som inte st�mmer med dina egna. Genom det visar du att du knappast h�r hemma p� Jesusmanifestationen. Den �r ju enligt ledningens uttalanden inkluderande och vill v�lkomna alla kristna.

Anneli

# maj 6, 2012 3:40

Nils said:

Anneli !

Jag �r v�l bevandrad i den svenska frikyrkligheten & har varit med sen Lewi Pehtrus dagar.

Tidigare var det vi v�ckelsekristna som ensamt bar demonstation f�r Jesus-r�relsen i Sverige.

Nu har vi hittat broderliga kontakter med varmt troende kristna i bek�nnelsekyrkor som skiljer sig markant fr�n v�ra egna traditioner.

Vi v�rnar dessa varma kontakter, men det finns tr�kigt nog pss. som skriften varnar f�r att "fr�n era egna led ska ledare upptr�da som talar vad f�rv�nt �r..."

Det �r denna typ av 5:e kolonnare som kristenheten i alla tider haft mer problem med �n sekul�ra m�nniskor som inte bek�nner sig som kristna.

Sedan �r det de facto s� att n�r GP-skribenter skriver p� n�san vad en f�rsamling om 3.000 medlemmar ska tycka & g�ra som frist�ende f�rsamling, s� �r det �siktsvindar som enbart existerat i totalit�ra stater d�r man manifesterar med att "religion �r opium f�r folket".

Det �r fad�sen som uppdagats med Gelottes skriverier, n�r t.o.m. DO var tvungen att s�tta ned foten till f�rm�n f�r Smyrnaf�rsamlingen.

Sen skriverierna h�r om �verrepresentation av evangelikaler & ifr�gas�ttande av Livets Ord m.fl.- Tja d� �r man inte speciellt bevandrad vilka kristna r�relser som ber�r och har traditionsenligt stor f�rankring bak�t i tiden i folkr�relseSverige s�v�l bland den yngre generationens bek�nnelsekristna i dagens Sverige.

Fr�ga vilka andelar dessa 10.000 som deltog f�reg�ende �r kom ifr�n & st�ttade upp manifestationen - och se f�rdelen med detta i opinionsSverige.

I st�llet f�r att lyssna till mistlurer som likt Gelotte l�ter alldeles f�r mycket i f�rh�llande till vem han representerar.

# maj 6, 2012 8:16

Anneli Magnusson said:

Nils,

Vad Gert Gelotte kritiserar �r att KRISS och en hbt-grupp inte f�r ha ett bord under Jesusmanifestationen.

Ska jag tolka det som att du tycker att god kristendom �r att diskrimniera homosexuella troende? �r det vad du menar med varma kontakter?

Sedan f�r du helt enkelt acceptera att man inte m�ste vara en kristenhetens 5-kolonnare bara f�r att man inte tycker som du.

Trots allt �r jag tacksam f�r att du skriver som du g�r, eftersom det ger en annan bild av Jesusmanifestationen �n den officiella. Kanske �r den ocks� mer r�ttvisande?

Anneli

# maj 6, 2012 9:28

Krister Janzon said:

Ingen ensam bild �r r�ttvisande.

Njut hellre av "Att vara eljest" p�

http://urplay.se/169268

Tack Nils f�r ditt uppm�lande av m�ngfald.

# maj 7, 2012 1:54

Bengt Malmgren said:

Vill bara uppmärksamma på ytterligare bloggreaktioner på Jesusmanifestationen-Kriss debatten:

Christer Hugo på Kristen opinion: Särintressen och inklusivitet - ett klargörande

Dag Sandahl: Helgarderat inför Jesusmanifestationen

# maj 9, 2012 2:49

Bengts Blogg

Intressant som jag läst

Senaste poster

L�nkar:

S�kord

Arkiv

---

Community