Bengts Blogg

Bengt Malmgren, Läkare och katolik i Stockholm

Senaste kommentarer
(RSS-flöde)

 Följ mig på Twitter


  • RSS
  • Info om nytillkommet till:
    OK

Intressant som jag läst

Senaste poster

Länkar:

____________________

Sökord

Arkiv

---

  • Ungdom mognad och hjärnforskning
  • Ingen är profet i sitt hemland
  • Celibatet en provokation för den som inte tror
  • Theology of the Body and mature purity
  • ”Säkrare illegala aborter är en plikt” intervju med läkaren Staffan Bergström i Sans
  • Analys av abortdebatten i DN
  • Recension i UNT av Ulf Ekmans memoarbok
  • Abortdebatten: Ödesdigra felsägningar.
  • Profetisk eller populistisk kyrka?
  • Karin Boye och pride-festivalen
  • Benny Hinn och Livets ord – Är man så besatt av helanden?
  • Svenska kyrkan böjer sig för pride
  • Låt samtalet handla om vad kristen efterföljelse innebär
  • Katolska kyrkan: Dags för Canossa
  • Inter bara prästerliga skandaler
  • Samvete och sanning
  • Sluta förtryck homosexuella
  • Jesus - historiens största sanning
  • Vi är i början av en stor reningsprocess
  • Should I stay or should I go?
  • Livets ord: Meningen med föreningen (Henrik Berggren)
  • Konstfack: Ignorant eller bara arrogant?
  • Celibatet är inte del av katolska kyrkans lära
  • Det enda rätta är att kyrkans hierarki avgår
  • Abuse crisis is actually a hierarchy crisis
  • 12 Reasons the Cross Is Not a Violation of Freedom
  • Teokratins frestelse
  • Vem kan förstå Svenska kyrkan?
  • Benedict's ongoing battle against secularism
  • Hur förklarar man sexuella övergrepp utanför katolska kyrkan?
  • Vårt behov av syndabockar
  • Mer förföljelse än granskning
  • Hakelius om RFSU´s maktmonopol på sex.
  • Bra analys av Mattias Gardells dubbla retorik
  • Celibatet en provokation för den som inte tror
  • Gud ett moraliskt monster? Perspektiv på GT
  • Marcus Birro: Att älska är svårt

  • SIGNUM

    KATOLSKT MAGASIN

    DAGEN

    VÄRLDEN IDAG

    HEMMETS VÄN

    KYRKANS TIDNING


    Community

    Nu får det vara nog med våld, bråk och trakasserier!

    Julefrid? Nej, inte i Födelsekyrkan i Betlehem. Man skäms verkligen när man ser armeniska och ortodoxa präster puckla på varandra och bråka om varandras revir i Födelsekyrkan i Betlehem så att polisen måste komma och avstyra det hela som visas i nedanstående film-reportage.

    Särskilt regionen Israel tycks vara en eldfängd härd, som om det vilar en förbannelse över denna plats. Jag talar nu om den geografiska platsen, inte att ett visst folkslag eller människor tillhörande en viss religion står för våldet. I detta fall är det kristna präster som verkligen borde stå för fred, ödmjukhet och människokärlek som här demonstrerar den absoluta motsatsen till vad de borde vittna om.

    Sedan har vi alla missiler som skickas in i Israel från Gazaremsan som gör livet svårt för den israeliska civilbefolkningen och motattackerna från Israel som åsamkar enormt lidande för civilbefolkningen i Gaza, detta flyktingläger som borde vara tömt och uppordnat för länge sedan om alla aktörer i konflikten hade tagit sitt ansvar och mobiliserat förhandlingsvilja och haft omsorg om civilbefolkningens bästa.

    Jag tror att majoriteten av civilbefolkningen i både Israel och bland palestinierna på Gaza-remsan och Västbanken vill ha fred. Tyvärr verkar inte Hamas vilja ha fred, och inte heller de ultraortodoxa judarna som enl uppgifter består av nästan 10% av den israeliska befolkningen. De ultraortodoxa judarna inte bara försvårar fredsprocessen genom att vara de absolut mest militanta bosättarna, de retar även gallfebern på de övriga israeliterna genom att bli alltmer militanta i civilsamhället där de tar lagen i egna händer, vill införa könssegregering och det förekommer trakasserier av dem som inte vill underordna sig. Detta är ju helt i paritet med islamska sharia-lagar. Som framgår nedan var det senast en 8-årig flicka som blev trakasserad, helt horribelt. Bra att civilbefolkningen reagerar som framgår av nedanstående video-reportage:

    När jag var barn sade min mamma ofta, att eftersom vi bråkar med varandra i det lilla härhemma, så blir det stora krig ute i världen. Jag uppfattade det inte så att det fanns ett direkt orsakssamband mellan att jag varit olydig och det blev ett krig någonstans, men källan till konflikten är densamma i små som i stora sammanhang.

    Jag önskar att åtminstone vi kristna kunde vara fredsstiftare och vara en del av lösningen istället för en del av problemet. Det är vi många gånger, men andra gånger inte alls. Vi har sett scener i TV från parlament i olika länder där det urartat i slagsmål. Först kan man inte låta bli att skratta åt det farsartade i att präster slåss med varandra och strider om revir inne i själva Födelsekyrkan i Betlehem, men det är faktiskt inte roligt alls. Det är allvarligt, det är hemskt. Jag vill gråta.

    Dagen Dessa mina minsta bröder Katolsk vision



    Comments

    Thommie-Maria Holsth said:

    Jag har ingen egen erfarenhet av Födelsekyrkan men jag har fått höra och läsa hiskeliga historier om hur man vaktar sina revir, sin del av kyrkan. Detta vaktande går även till handgripligheter och rent löjlig milimeterrättvisa som strider så fundamentalt mot vad det är man slår vakt om s.a.s. Det är inte värdigt att vara en del av detta och vår himelske skapare skulle säkert ha förståelse om tex. vår katolska kyrka drog sig ur fullständigt och lät de andra visa hur lite de klarar i praktiken att leva efter Guds maning. Så dessa ytterlighetsfanatiker från Hamas, Hebreer etc. borde isoleras från all form av gemenskap och samarbete då de drar löje, hat och förakt över Kristus ord och gärning och de miljontals människor världen över som är sant kristna! Jag är knappast den som skall säga vad Vatikanen borde göra men här rör det sig om onda krafter, folk som vill ont och ondska skall vi bekämpa. Jesus var tydlig på den punkten.

    # december 28, 2011 10:41

    Helene-Dominique said:

    Att prästerna bråkar i Födelsekyrkan visar bara på vilken mänsklighet vår Herre valde att inkarneras i. Vi är inte bättre än så, ingen av oss, oavsett vilken kyrkan vi tillhör. På de heligaste av platser kan inte de kristna hålla sams. Det visar hur mycket vi behöver omvändelse och frälsning. Ändå - Kyrkan ÄR helig och människan på väg mot gudomliggörelsen.

    # december 29, 2011 10:23

    Anneli Magnusson said:

    Tyvärr tror jag att "vi" dvs Katolska kyrkans ledning är beredd att lämna en millimeter i Födelsekyrkan, eftersom "någon annan" då skulle få den.

    Visst är det sorgligt med detta omogna beteende från präster, men ärligt talat så ha i alla fall de katolska prästerna ställt till med värre saker...

    Anneli

    # december 29, 2011 12:46

    Mill said:

    Anneli - du missade väl ett "inte" före "är beredd". Ty annars skulle det ju innebära att du sade något som kunde tolkas positivt om din egen kyrka - ett trendbrott i så fall!

    Ursäkta en privat fråga: Vad har du gjort för att hjälpa prästerna? För att hela? Hur mycket av din tid lägger du på att be för prästerna?

    # december 29, 2011 4:18

    Carl B said:

    För egen del finner jag det tämligen roande och uppmuntrande. Det finns fortfarande människor av kött och blod. T o m kristna av kött och blod. Ett är säkert: inkarnationen är inget för puritaner. Jag skäms heller inte över att vara man.

    # december 29, 2011 6:36

    Mill said:

    Slåss de med - sopkvastar? Ha, ha! En munk filmar med sin mobil...Munkgräl alltså! Sådant förekommer och har alltid förekommit. Heléne-Dominique har så rätt: Att vara kristen är inte detsamma som att vara inlagd i sprit. Även kristna är av kött och blod. Glöm inte, Bengt, att det är munkgräl som vaskat fram det subtila i vår lära, och nunnegräl med för den delen. Läs bara Teresa av Ávila och lilla Thérese också om hur de kämpade med sina medkristna, och därigenom utvecklades! Det är inte karatärsdaning att nollställa sig, utan att leva fullt ut, med allt vad livet innebär, till och med snöbollskrig, ja även sopkvastupplopp i Kristi födelsekyrka!

    # december 30, 2011 1:09

    Anneli Magnusson said:

    Mill,

    Helt rätt det ska in ett "inte"!

    Visst har det hela sina komiska poänger, men framförallt tydliggör det hur många, givetvis inte alla, kristna ledare prioriterar och värderar. Och det är inte de djupa, andliga dimensionerna på tron, utan revir och makt.

    Det är också intressant att se hur du, Carl B och Hèlène-Dominique försöker försvara slagsmålet. Jag tror till skillnad från er att det är väldigt viktigt att vi kristna tar avstånd från stolligheter som detta om vi ska kunna åndra omvärldens bild av oss!

    En nyevangelisation värd namnet måste börja med att kristna visar att de flesta av oss är helt normala och då kan man inte försvara fel och dumheter som begåtts av våra ledare.

    Anneli  

    # december 30, 2011 7:49

    Bengt Malmgren said:

    Helene-Dominique, Carl B och Mill! Tack för att ni för in lite andra perspektiv på detta. Man behöver ju inte försvara våldet och bråket, men det är en sant katolsk tanke att inte vara främmande för något mänskligt. Vi kan i varje fall inte vara rättfärdiga inför Gud och behöver förlåtelsen, Gud älskar oss och accepterar oss som vi är,  och han kan använda bråk och konflikt på ett konstruktivt sätt. Syskonbråk känner vi alla till, efter ett sådant bråk är man inte minde syskon för det utan accepterar varandra. Och att lägga sordin på alla upprörda känslor kan vara skadligt och göra oss till försagda hämmade människor, konflikterna kommer inte upp till ytan och kan lösas utan ruvar med sitt förlamande grepp därunder.

    Jag vill gärna anta er lite mera försonande syn på detta. Det vi kallar syskongräl eller munkgräl är något vi kan både se med avdramatiserande humor på och inse att det kan vara mycket mer utvecklande än att lägga sordin på sig själv. (Vilken människa är så helig att hon alltigenom av seren altruism avstår från våld och bevarar ett upphöjt lugn?).

    Men vi skall inte heller romantisera eller glorifiera bråket. Det kan vara ett sätt att härska och omöjliggöra konstruktiva samförståndslösningar. Så länge det stannar vid att slåss med kvastar må det vara hänt, men det finns värre och mera maligna konflikter där motparten och tredje man verkligen lider och människovärdet blir kränkt.

    Hur det är i Födelsekyrkan vet jag inte, man har ju länge hört talas om konflikter och bråk mellan de olika kyrkor som förvaltar den, denna händelse var bara toppen på isberget.

    Jag vill gärna tro att det förekommer en god ekumenisk anda och att prästerna och munkarna från de olika samfunden respekterar varandra som bröder i Herren och att det bara rörde sig om ett om ett oskyldigt syskongräl. Men hur det egentligen är vet jag inte. Och omoget var det.

    # december 30, 2011 8:36

    Krister Janzon said:

    Jag instämmer mest i det Helène-Dominique och Mill skriver.

    Sopkvastkontroversen må vara patetisk - jag såg den under mitt hitintills enda Jerusalembesök på 80-talet - men hellre "det lilla bråket" än aktiv förföljelse och aggresivt hat, som brännandet av kristna kyrkor i Egypten och Irak. Islamofobi finns förvisso överallt, men även en stark kristofobi, även i Sverige i debatten.

    Må vi hoppas att år 2012 kan bli ett bättre År att leva överallt. I ömsesidig respekt.

    # december 30, 2011 11:10