Isidor Forum
Forum för dialog kring katolsk tro och katolska kyrkan. Ägs av Isidor nätverk och data
Kristen identitet, sekularisering och benägenheten till religionssammanblandning.
Bengts Blogg

Syndication

News

Archives

I samband med gudstjänsten vid Riksmötets öppnande har frågan om synkretism (religionssammanblandning) debatterats. Vissa politiker från SD och KD har offentligt tyckt i frågan, och på bloggen Kristen opinion har frågan berörts på ett teologiskt plan. Genom att i liturgin,  i ord och handling manifestera att skilda religioners tro egentligen är en firar man inte längre en kristen gudstjänst.  Prästerna Annika Borg och Christer Hugo menar att det är ett uttryck för sekularisering. I en debattartikel i Kyrkans tidning har de båda av liknande skäl problematiserat den gemensamma värdegrunden för samarbetsprojektet med församlingscenter muslimer - Katolska kyrkan - Svenska kyrkan i Fisksätra.

Alla är överens om att synkretism inte är något att eftersträva, och domprost Åke Bonnier känner sig närmast påhoppad och värjer sig mot kritiken genom att ställa en motfråga: Är då inte kärleken störst?  Någonstans här uppfattar jag att kärnfrågan ligger: Skall man kunna samtala om vad som ligger i synkretism måste man också kunna tala om vad som är den kristna trons identitet och grund, men redan här blir det svårt, för att tala om den kristna trons exklusivitet blir provocerande och uppfattas som att man tar avstånd från de andra.  "Hur blev det en kristen dygd att se evangeliet som en kränkning mot andra?", frågar sig Borg och Hugo i debattartikeln i Kyrkans tidning. Jag tror att här måste samtalet fortsätta. Kan man inte samtala om detta på ett lugnt och sakligt sätt inom kyrkan är det stor risk att människor utanför kyrkan uppfattar det som att kristna är motståndare till samförstånd och söker konflikt, vilket inte är sant.

Påven Johannes Paulus II inbjöd de stora världsreligionerna till ett möte i Assisi 1986 och vid 25-årsjubileet av detta möte den 27 oktober 2011 har påve Benedikt XVI inbjudit till ett nytt sådant möte. Genom dessa möten har skett en reflektion över hur man möts över religionsgränserna utan att det blir religionssammanblandning. För det är klart att man skall mötas och samtala och lära känna varandra och göra vad man kan för att bidra till fred och samförstånd i världen. Religionerna har mycket att komma med och ett ansvar på detta område. Det innebär också att man ber under dessa möten, men man ber inte gemensamt utan var för sig. Katolska kyrkan har. under lång tid haft goda kontakter och möten med både judar och muslimer. Här har man hittat former för möten inom ramen för religionsfriheten utifrån att man är olika religioner, men hör samman som människor på samma planet som inom ramen för religionsfriheten gemensamt vill ta ansvar för fred och samförstånd. Men inte heller inom Katolska kyrkan har detta varit okomplicerat, utan givit upphov till diskussion.


Posted 2011-9-21 18:35 by Bengt Malmgren
...
Ansv. utgivare: Bengt Malmgren