augusti 2011 - Posts
Nu får jag anledning att återkomma till YOUCAT - den nya ungdomskatekesen som gavs ut i samband med Världsungdomsdagen i Madrid där 2 miljoner ungdomar från hela världen samlades för att studera och fördjupa sig i den katolska tron, fira mässan och be tillsammans.
I samband med att jag kommenterade ett inlägg om Karismatisk förnyelse på Stefan Swärds blogg ställdes frågor till mig som katolik. Bengt W ställde tre enkla frågor:
1. Finns det frälsning utanför den Katolska kyrkan eller inte?
2. Är Kristi kropp, fullt ut, representerad av Svenska kyrkan som välsignar och uppmuntrar samkönade äktenskap?
3. Om din fru får AIDS? Får du använda kondom vid samlag. (Frågan är principiellt ställd.)
Detta är ett utmärkt tillfälle att känna YOUCAT på pulsen och se hur den kan hjälpa oss att resonera. Det korta svaret på frågorna 1-3 skulle kunna vara "ja", "nej", resp. "det beror på omständigheterna", men så korta svar är ganska meningslösa om man inte förstår bakgrunden till dem. Alla människor utgår från sin personliga livssituation och livstolkning då man tillämpar tron i sina liv. Katolsk katekes utgår från en helhetsförståelse av Gud, människan och tron på frälsningen genom Jesus Kristus, utifrån den drar man slutsatser. Enskilda detaljerade moraliska påbud är meningslösa om de inte är förankrade i personens egen livstolkning och förståelse av tron.
Därför måste grundtanken med katekesundervisning vara att fördjupa förståelsen för trons grund, inte korvstoppning med detaljerade moraliska påbud, vilket blir helt förfelat. Katekesen måste hela tiden tillämpas och anpassas för varje tidsepok och varje speciell kulturell kontext. Samma uttryck kan förstås på många olika sätt beroende på mottagarens förutsättningar. Detta är en svårighet som vi måste ha i minnet när vi läser den katolska världskatekesen (KKK) som gavs ut 1997 under Johannes Paulus II´s pontifikat efter ett omfattande förankringsarbete hos världens biskopar.
Om man läser katekesen alltför dogmatiskt och fundamentalistiskt finns det risk att man fastnar i detaljerna istället för att tillägna sig helheten. Det synes mig vara ett vanligt förhållningssätt att människor läser texter, t.ex. påvliga encyklikor på liknande fundamentalistiskt sätt. Man är inte intresserad av helheten, utan vill snabbt komma fram till slutsatsen - vad är det nu som gäller? Så togs t.ex. encyklikan Humanae vitae emot. Det enda intressanta, vilket återspeglades i världspressens rubriker var en enda sak: "The pope bans the pill". Detta var en mycket perifer detalj i denna en text som innehåller en mycket bra grundläggande utläggning av katolsk syn på äktenskap och sexualitetens integration i ett fullödigt andligt liv.
Samma svårighet märker man att politiker ofta har att förklara bakgrunden till sina ställningstaganden då journalister kräver omedelbara svar på detaljfrågor, men där man anar att förförståelsen av svaret implicerar en helt annan tolkning än den politikern lägger i det hela, varför man gärna vill förklara grunderna lite bättre än att bara ge ett enkelt ja- eller nej-svar.
YouCat utgår från KKK och säger egentligen inget annat än KKK, men utgår mer från att förklara helhetsperspektivet och bakgrunden än att ge preciserade detaljsvar, utan lämnar den delen till var och en. På så sätt är YouCat ett bra redskap att använda då man kommunicerar med dagens ungdomar. Det är en ungdomskatekes, men är utmärkt att använda i alla sammanhang, också för vuxna.
Jag tänkte utgå från YouCat när jag nu skall kommentera Bengt Wikströms frågor:
1. Finns det frälsning utanför den Katolska kyrkan eller inte?
Låt oss gå direkt och se vad katekesen säger:
(199:) För alla som har tagit emot evangeliet och som har hört att Jesus är "vägen, sanningen och livet" (Joh 14:6), är dopet den enda vägen till Gud och frälsningen. Men det är också sant att Kristus dog för hela mänskligheten. Alla de människor som aldrig fått tillfälle att höra talas om Jesus och tron, men som ändå uppriktigt söker Gud och lever efter sitt samvete, kommer därför också att finna frälsning...
(136:) Kyrkan respekterar allting som är sant och gott i andra religioner. Hon respekterar och verkar för religionsfrihet som en mänsklig rättighet. Men hon vet att Jesus Kristus är hela mänsklighetens ende återlösare. Han ensam är "vägen, sanningen och livet" (Joh 14:6)... Kyrkan lär att alla människor som utan egen förskyllan inte känner Kristus och hans Kyrka kan nå evig frälsning, om de bara uppriktigt söker Gud och följer sitt samvetes röst. Men, den som har erkänt att Jesus Kristus är "vägen, sanningen och livet" men ändå inte vill följa honom, kan inte finna frälsning på andra vägar. Det är detta som avses med uttrycket Extra ecclesiam nulla salus (ingen frälsning utanför Kyrkan).
2. Är Kristi kropp, fullt ut, representerad av Svenska kyrkan?
Katolsk betyder universell, allomfattande. Katolska kyrkan tror att Kristus grundade och ville en enda universell kyrka. Kyrkan är en gemenskap av alla troende, hon liknas vid en kropp med många lemmar, kyrkan liknas vid "Kristi kropp". Katolska kyrkan menar att alla döpta, inte bara katoliker tillhör denna kyrka, men man tror att Katolska kyrkan är den som har bevarat frälsningens fullhet. Vi går till YOUCAT:
(129:) Liksom det bara finns en Kristus kan det bara finnas en enda Kristi kropp... Han är huvudet, Kyrkan är kroppen... Jesus byggde sin Kyrka på apostlarnas grund. Denna grund håller henne uppe ännu idag. Apostlarnas tro fördes vidare från generation till generation under ledarskap av påven, Petrusämbetet, "som leder med människokärlek" (Hl Ignatius av Antiochia). Även sakramenten som Jesus anförtrodde åt apostlakollegiet, verkar fortfarande med sin ursprungliga kraft...
Dagens kristna är på intet sätt skyldiga till de historiska motsättningarna inom Kyrkan. Den helige Ande arbetar för att människorna i de kyrkor och kyrkliga gemenskaper som är skilda från Katolska kyrkan också skall bli frälsta. Alla gåvor som finns där, exempelvis den Heliga Skrift, sakramenten, tro, hopp och kärlek, och andra karismer, har sitt ursprung i Kristus. Där Kristi Ande lever, där finns också en inre dynamik som leder fram till "återförening", eftersom det som hör samman vill växa samman."
Jag vill också gärna här citera kardinal Joseph Ratzinger (nu påve Benedikt XVI) sade om ekumeniken i en intervju med journalisten Peter Seewald år 2000. Det är från intervjuboken av Peter Seewald: "Joseph Ratzinger Benedikt XVI, Gud och världen" (Veritas förlag). På Seewalds direkta fråga när man kommer in på de kristnas återförening "Vem ska egentligen ansluta sig till vem?", svarar kardinal Ratzinger:
"Den stora formel som blivit funnen av de stora ekumenerna är den att vi går framåt tillsammans. Det handlar inte om att vi vill ha bestämda anslutningar, utan vi hoppas att Herren överallt väcker tron på ett sådant sätt att den flödar över från den ena till den andra och den ena kyrkan finns där. Vi är som katoliker övertygade om att denna ena kyrka i sin grundform är given i den katolska kyrkan, men att hon också går vidare in i framtiden och låter sig fostras och föras av Herren. Såtillvida framställer vi inte några anslutningsmodeller, utan helt enkelt ett de troendes vidaregående under ledning av Herren - som vet vägen. Och som vi anförtror oss."
Ratzinger fortsätter att betona att det finns ingen lättvindig av människor planerad väg:
"De kristnas enhet kan inte framställas genom en politisk kupp eller genom ett svärd som hugger itu en gordisk knut. Det handlar om levande processer. Och varken en påve eller ett världskyrkoråd kan helt enkelt säga: kära vänner, nu gör vi så här! Tron är något som lever och är djupt rotad i var och en med ansvar inför Gud. Påven, har vi sagt, har inga totalitära eller absoluta fullmakter, utan tjänar trons lydnad."
En bok som jag också vill rekommendera för alla som är intresserade av den kristna enheten är Peter Artmans bok Ny endräkt - Vävd i ett enda stycke (Artos förlag).
3. Om din fru får AIDS? Får du använda kondom vid samlag. (Frågan är principiellt ställd.)
De flesta har nog föreställningen att Katolska Kyrkans svar på den frågan är ett kategoriskt nej. En del präster och katolska par skulle nog svara nej, men så enkelt är det inte, man måste undersöka omständigheterna närmare innan man besvarar frågan.
Först måste man konstatera att många med HIV-infektion kan leva ett bra och långt liv idag precis som alla andra tack vare bromsmediciner. Alla i fattiga länder har dock inte tillgång till sådan. Det är första övervägandet är om man har tillgång till bromsmediciner eller inte.
Det andra övervägandet är om kvinnan är i fertil ålder. I så fall måste man även ta ställning till frågan om att avstå från fler barn. Eftersom det finns en risk att barnet smittas om modern är HIV-positiv synes ett rimligt övervägande vara att avstå från att föda fler barn.
Katolsk syn på äktenskapet, kroppen och sexualiteten betonar kroppens och sexualitetens samband med andlighet och kärlek i djupare bemärkelse, på så sätt står man för en helt annan syn än den som blivit rådande i västvärlden efter den "sexuella revolutionen" där sex är något man förfogar över separerat från kärleken. Humanae Vitae var en profetisk encyklika vars budskap handlade just om detta.Den sexuella revolutionen har inte tillfört något nytt, utan istället reducerat kärlekens och erotikens fullhet till något mindre. Den moderna materialistiska synen på sex är ingen ny kunskap, utan en ignorans av sambandet med relationer, reproduktion, sambandet med människan som Guds avbild och hennes kreativa roll i skapelsen.
Kyrkan vill påminna om detta - inte genom att moralisera och skuldbelägga, utan genom att visa vägen till ett helhetsperspektiv som befriar och utvecklar hela personligheten. Vad säger då YOUCAT om detta? Punkterna 400-425 handlar om sjätte budet (Du skall inte begå äktenskapsbrott). Låt oss titta på några citat:
(404:) En kysk kärlek är en kärlek som försvarar sig själv mot alla de inre och yttre krafter som skulle kunna förstpöra den. Den person är kysk som medvetet har accepterat sin sexualitet och integrerat den väl i sin personlighet. Kyskhet och avhållsamhet är inte samma sak. Den som har ett aktivt sexliv inom äktenskapet måste också vara kysk. En person agerar kyskt när hans kroppsliga aktivitet är uttrycket för pålitlig, trofast kärlek.
Kyskhet får inte förväxlas med prydhet. En person som lever kyskt är inte en leksak i händerna på sina lustar. Snarare lever han sin sexualitet medvetet, motiverad av kärleken, och som ett uttryck för den kärleken. Okyskt beteende försvagar kärleken och fördunklar dess mening. Katolska Kyrkan förespråkar ett holistiskt, ekologiskt synsätt på sexualiteten. Detta inbegriper sexuell njutning, vilket är något gott och vackert; personlig kärlek; och fruktsamhet, vilket innebär öppenhet för att få barn. Det är Katolska Kyrkans uppfattning att dessa tre aspekter av sexualiteten hör samman"...
(414:)... Kyrkan förkastar (kondomers) användning som en ensidig, mekanisk metod för att bekämpa AIDS-epidemier. Hon förespråkar framförallt en ny kultur av mänskliga relationer och en förändring i den sociala medvetenheten.
Enbart faktisk trohet och avhållsamhet från tillfälliga sexuella kontakter kan erbjuda ett bestående skydd mot AID och lära ut en holistisk syn på kärleken. Respekt för kvinnors och mäns lika värdighet; omsorg om familjens hälsa; ansvarsfullhet när det gäller drifter och begär; men också att avstå (när det är lämpligt) från sexuell förening är alltsammans en del av detta. I vissa afrikanska länder där samhälleliga kampanjer har understött sådant beteende, har antalet infektioner minskat markant. Förutom detta gör Katolska Kyrkan allt för att hjälpa människor som drabbats av AIDS."
Rätt använd ger kondom en hög skyddsfaktor (mer än 99%) när det gäller att hindra överföringen av HIV-viruset vid samlag. Men den sexuella kontakten innehåller ju så mycket fler moment, så det handlar om medvetenhet på alla plan då man har sex och den ena parten är smittad. Att kampanjer för trohet och avhållsamhet har haft så bra effekt i vissa afrikanska länder jämfört med enbart kondompropaganda beror inte på att latexbarriären i kondomen i sig är ett dåligt skydd, men på slarv och handhavandefel kombinerat med att kondompropagandan inte på något sätt verkar i riktning mot färre partners och ökad försiktighet, utan tilliten till kondomen invaggar istället i en falsk trygghet.
Andra bra texter som beskriver Katolska Kyrkans syn på kärlek och sexualitet ur ett andligt perspektiv är t.ex. påven Johannes Paulus II´s betraktelser under en serie onsdagsaudienser under 1980-talet som sammanfattades under begreppet Kroppens teologi och påve Benedikt XVI´s första encyklika Gud är kärleken.
Nu tillbaka till den ursprungliga frågan: Olika par kanske tolkar detta med kysk kärlek (se ovan) på olika sätt. En del kanske väljer att avstå från samlag fullt ut, då är kondomfrågan inte aktuell, medan andra vill fortsätta att låta sexualiteten vara ett uttryck för deras inbördes kärlek som de inte vill avstå från. Då är kondomen ett hjälpmedel för att inte i onödan utsätta den andra parten för en högre risk att också bli smittad. Att utsätta sig själv eller någon annan för en sådan risk vore högst oetiskt.
Därmed har jag försökt besvara frågeställarens alla tre frågor, och hoppas samtidigt läsarna fått en liten inblick i YOUCAT och kanske blivit intresserade av att själva skaffa ett ex. Den finns på förlaget Catholica och i bokhandeln.
Mats Tunehag uppmärksammar på sin blogg en mycket intressant artikel i Wall Street Journal av Jonathan Sacks, den judiske chefsrabbinen i Storbritannien. Den tar upp betydelsen av den judiskt-kristna etiken, något som det på Alf Svenssons tid som partiledare i KD fortfarande var gångbart att hänvisa till, men som nu mer och mer blir något man förnekar eller t.o.m. skäms inför.
Men den judisk kristna etiken är grundläggande för den västerländska kulturen, och vårt hopp för framtiden, denna idag kontroversiella men helt igenom sanna ståndpunkt framför den judiske chefsrabbinen som skriver sin artikel mot bakgrund av den senaste tidens gatukravallerna i London och andra brittiska städer.
Sacks konstaterar först att de som deltog i kravallerna är relativt få, även om de åsamkade stor skada. De laglydigas antal överstiger vida lagbrytarnas. Det märktes också genom att många gick emellan och försökte hjälpa dem som attackerades, frivilla städpatruller drog ut och röjde upp morgonen efter. "Britain remains a decent, good and gracious society", skriver Sacks.
Han konstaterar att över 40% av de brittiska barnen idag föds utanför äktenskapet, vilket lett till en ny form av barnfattigdom. Det finns en skriande brist på goda manliga förebilder. Då ett parförhållande spricker är det oftast mödrarna som får ha hand om barnen och bära hela bördan av att kompensera för detta. När pojkarna kommer i tonåren är de fysiskt starkare än sina mammor, och utan pappor får de sin sociala fostran i gängen istället. Ingen kan kontrollera dem, inte föräldrarna, inte lärarna, inte ens den lokala polisen. Det finns stadsdelar som behärskas av gängen, där kriminaliteten är fulminant, liksom drogmissbruket.
Man inte borde vara förvånad över vad som händer, menar Sacks, och förlägger grunden till det hela i den moraliska revolution som ägde rum på 1960-talet då man bytte ut de tio budorden och behovet av försakelse och egna ansträngningar mot mot den egoistiska individualismens evangelium. Vi har fått en tsunami av önsketänkanden att samhället och tillvaron skall fungera utan försakelser, och uppoffringar. Den judisk-kristna moralkodexen ersätts med budet "Allt som känns bra för dig är rätt". Fri sex utan ansvar för äktenskapet, barn utan ansvarighet för föräldraskapet, social ordning utan ansvarigt medborgarskap, självuppskattning utan ansvarighet för arbete och tillkämpade värden, hör till rekvisitet i detta önsketänkandenas landskap. Också ekonomin infiltrerades av denna moraliska revolution: "Good and otherwise sensible people were persuaded that you could spend more than you earn, incur debt at unprecedented levels and consume the world's resources without thinking about who will pay the bill and when. It has been the culture of the free lunch in a world where there are no free lunches", skriver Sacks. Påven har också sista tiden talat mycket om ekonomi och etik, senast på planet till Madrid sade han till journalisterna: “The economy doesn’t function with market self-regulation but needs an ethical reason to work for mankind."
Självklart, kan man tycka, men detta är inte detsamma som att man skall börja plädera för långtgående regleringar inom det finansiella systemet, marknadsekonomi har också fört mycket gott med sig och ökat välstånd för många fattiga länder, som DN påpekar i sin ledare idag apropå problemen med spekulationen i bristrråvaror på världsmarknaden. Men som i alla mänskliga sammanhang gäller också för ekonomin: För att det skall fungera måste till ett grundläggande ansvarstagande och rättvisetänkande, en moral helt enkelt. Utan den kollapsar systemet och förlorar all trovärdighet. Utan att systemet innehåller tillräckligt många ärliga människor för att man skall kunna känna tillit i ekonomiska transaktioner, så fungerar det inte. Man kan även säga att ekonomisk brottslighet inte skulle vara möjligt utan en tillräcklig förekomst av ärliga aktörer att lura.
Den judiskt-kristna etiken som bygger på alla människors lika värde och tio Guds bud (inte döda, inte stjäla, inte ljuga etc) är ett moraliskt och socialt kapital som byggt upp västerlandets välstånd. Låt oss lyfta fram det igen. Det finns kvar i många gemenskaper, kyrkor, synagogor, hos massor av människor som utifrån en sådan övertygelse med eller utan religiösa förtecken jobbar ideellt för att hjälpa sin nästa eller bara försöker leva upp till att vara ärliga och ansvarstagande människor. Det intressanta är att folk utanför vår kulturkrets tycks se detta bättre än vi själva. Sacks citerar vad en medlem i kinesiska akademin för sociala vetenskaper sade apropå vad som givit västvärlden dess dominans: “At first we thought it was your guns. Then we thought it was your political system, democracy. Then we said it was your economic system, capitalism. But for the last 20 years, we have known that it was your religion.”
Bilden: På Världsungdomsdagen i Madrid nyligen samlades miljontals katolska ungdomar från hela världen för att fördupa sig i den kristna tron och fira mässan tillsammans med varandra och påven. En världsvid mångkulturell gemenskap.
Igår var vi i Vadstena på stiftets årliga vallfärd. Alla är ni ett i Jesus Kristus var temat för vallfärden, och biskop Anders talade i predikan om enhet i mångfald. För trots att vi katoliker är så olikartade, så är vi enade genom det som är vårt centrum: Jesus Kristus. Biskopen anknöt till den stora mässan med 1,5 miljoner på Världsungdomsdagen i Madrid förra söndagen där biskopen och många ungdomar som också var med igår var närvarande: Där var nästan 200 nationer representerade, och Katolska kyrkan i Sverige är ungefär lika mångfacetterad. Enheten i Jesus kKristus manifesteras inte bara genom enheten mellan nationer och folk, också mellan olika riter, enhet mellan unga och gamla, enhet mellan präster, biskopar, ordensfolk och lekmän, enhet mellan män och kvinnor. Ja, även enhet mellan historia och nutid. Vadstena är ju Sveriges främsta vallfartsort, och när vi tågade in i blåkyrkan med altarets heliga sakrament, så kände vi historia och nutid i förening, 1300-tals helgonet den heliga Birgitta, nyligen utsedd till ett av Europas skyddshelgon, ber för oss genom alla tider.
På katoliktorget fick olika delar av stiftet presentera sig, lokala caritasgrupper, pastoralrådet, ordnar och andliga rörelser. Det framhävde också den mångfald vi är i stiftet. Visste ni förresten att vi har ett kalleseteam i stiftet? Säkert finns dt många med präst- och ordenskallelser som inte kanske inte kommer på tanken att de har en just sådan kallalse. Kallelsetiemaet vill hjälpa diag att upptäcka och pröva om du har en sådan kallelse.
Här en lista på vilka som var representerade på Katoliktorget:
Respekt Böneapostolatet S:ta Birgittas kloster Pax Mariae, Vadstena Dominikansystrar Rögle kloster Veritas Förlag Katolsk Bokhandel SUK- Sveriges Unga Katoliker Stiftets Pastoralråd KPN- Katolska Pedagogiska Nämnden Katolskt Magasin Caritas Hjällbo Caritas St Lars i Uppsala Caritas Sundsvall Mariatjänst i Uppsala Kallelseteamet Jesuiter SJ Karmelitsystrar CMST Bilda Katolsk Karismatisk förnyelse i Sverige Bokförlaget Catholica Newmaninstitutet Signum Kapucinbröderna Katolska Biskopsämbetet
Själv fanns jag vid Karismatiska förnyelsens (KKS) bord, och det var fint att få samtala med många. Flera nämnde att de läser min blogg och talade uppskattande om den. Det känns roligt att få träffa några av mina läsare också i verkligheten, och naturligtvis värmer det med så positiv feed-back.
Officiella siffror säger att det var 2 miljoner som deltog i WYD i Madrid. Det var ett fantastiskt evenemang som gensomstrålades av ungdomarnas entusiasm och glädje och deras fina samspel med deras påve som många velat döma ut som konservativ och stel. Men man såg att påven trivdes med ungdomarna, hans glädje kunde man inte ta miste på och han talade ett starkt budskap till ungdomarna om behovet av omvändelse, en personlig tro på Jesus, att verkligen följa honom, att lida för honom och frimodigt förkunna tron när de kommer hem till sina respektive hemorter.
700 000 exemplar av YouCat, den nya ungdomskatekesen distribueras. 29 000 frivilliga medhjälpare fanns på plats, på 450 olika platser kan ungdomarna gå på katekesundervisning om grunderna i den kristna tron. 14 000 präster och 740 biskopar medverkade i undervisningen, mässfirandet och med bikt.
Spansk TV rapporterade hela tiden, CNN och BBC hade också reportage, men anmärkningsvärt är att man inte hörde ett enda ord om mötet i svenska sekulära media. Igår blev jag telefonintervjuad av Vatikanradions skandinaviska avd angående detta. Desto mer glädjande är det då att den kristna pressen uppmärksammat mötet:
Världen idag har en stort uppslagen artikel och bild på förstasidan i måndagsnumret. Artikeln är skriven av självaste Ulf Ekman som var på plats och skriver mycket positivt om det hela.
Också tidningen Dagen har en helsida, dessutom ytterligare en helsida allmänt om Katolska kyrkan där prästseminariets rektor Göran Degen intervjuas samt en intervju med katoliken Lillemor Hallin, tidigare ordförande för Karismatiska förnyelsen i Katolska kyrkan i Sverige och författare till flera böcker om den helige Andes verk i kyrkan.
Fler länkar:
Jag blir av Irène Nordgren på Katolsk visions blogg uppmärksammad på föredrag av dominikansyster Madeleine Fredell den gångna veckan. ”Aggiornamento, uppdatering och ekumenik” och ”Kyrkan som dialogisk process” Föredragen anknöt till det fortsatta genomförandet av Andra Vatikankonciliet samt till det nu aktuella tyska teologernas Memorandum. Jag tar mig friheten att återge några av de citat Irène har återgivit på KV-bloggen.
”Memorandum använder aldrig ordet ”aggiornamento” även om nästan allt i texten ger intryck av att vara en dagens tolkning av det begrepp som Johannes XXIII angav som ett huvudtema för Andra Vatikankonciliet”
”Det vi kallar för ”depositum fidei”, trons skatt, det vill säga dess kärna, är inget slutet kassaskrin av kulturellt betingade och språkligt begränsade läroutsagor. Det handlar om att tro, i betydelsen att ha tillit till livet, som en Guds gåva, att älska genom att uppmärksamt och ödmjukt möta vår nästa i hans och hennes behov, som Guds avbild, och att hoppas på att allt verkligen kan förvandlas till något nytt.”
”...Vi glömmer alltför ofta bort att läroämbetets tolkningsföreträde i trosfrågor är villkorat enligt Andra Vatikankonciliets dogmatiska konstitution om uppenbarelsen, Dei Verbum § 10 nämligen om biskopen 'samvetsgrant avlyssnat' Guds ord. Han ska då lyssna på den kristna gemenskapen, Kristi levande kropp här och nu, för att i den gemenskapen höra hur Guds ord uppfattas, ger mening och efterlevs. Den här ömsesidigheten är grundläggande för om biskopen har auktoritet eller inte.”
Detta är intressanta teologiska insikter att begrunda i ett läge då spänningarna i kyrkan - mellan liberala reformivrare som stormar mot auktoriteten och konservativa anhängare av traditionen för vilka varje enskild gamma läroutsaga är skriven i sten och till varje pris skall försvaras mot nytolkningar - ibland kan kännas förkvävande. Vi är alla barn av vår tid och väljer att utifrån det kulturklimat vi befinner oss i bejaka det nya och radikala mot traditionens tröghet, eller att bevara det traditionella mot modernismens relativism och nedbrytande av vad vi uppfattar som omistliga värden.
Kristendom är ju på en gång att förmedla något värdefullt som vi en gång för alla tagit emot, trons skatt som vi inte rår över, och som Kyrkan förvaltar, och att vara inriktad mot förnyelse och framtid. "Se jag gör allting nytt". Den helige Ande hjälper oss att för varje ny tid möta de aktuella utmaningar vi står inför och fördjupa frälsningens mysterium i våra liv, att bygga "Kärlekens civilisation" här och nu, och på väg mot vår eviga frälsning i samverkan med Guds nåd uppnå allt större helighet och låta Andens frukter mogna i våra liv.
Vi lever i en spännande tid, våra ställningstaganden här och nu är temporära, och vi kommer först i ett längre perspektiv att förstå det vidare sammanhanget, och vad som kommer att visa sig vara viktigt eller mindre viktigt i det vi kämpade för. Vi diskuterar just nu Andra Vatikankonciliet, hur dess tolkning och fortsatta genomförande skall se ut.
Citatet från Verbum dei nr 10 är viktigt, det har alltid varit Kyrkans tro att det är så. Påven äger ingen auktoritet per automatik i sig själv, endast då han förhåller sig till det folk vars levande tro han delar och som han tjänar. Diskussionen om påvens primat kan ibland tyckas hård och oförsonlig mellan katoliker och protestanter. Just nu pågår samtal mellan ortodoxa och katolska kyrkan om detta som nu är inne i ett kritiskt skede vad jag förstår.
Låt det få ta tid. Räds inte över konflikter som synes oöverstigliga, misströsta inte om ekumeniken trots att det stundvis kan förefalla fastlåst. Som Joseph Ratzinger, nu påve Benedikt XVI uttryckte det i en intervju år 2000:
Den formel som blivit funnen av de stora ekumenerna är den att vi går framåt tillsammans. Det handlar inte om att vi vill ha bestämda anslutningar, utan vi hoppas att Herren överallt väcker tron på ett sådant sätt att den flödar över från den ena till den andra och den ena kyrkan finns där. Vi är som katoliker övertygade om att denna ena kyrka i sin grundform är given i den katolska kyrkan, men att också hon går vidare in i framtiden och låter sig fostras och föras av Herren. Såtillvida framställer vi inte här några anslutningsmodeller, utan helt enkelt ett de troednes viddaregående under ledning av Herren - som vet vägen. och som vi anförtror oss.
(Joseph Ratzinger Benedikt XVI, Gud och Världen - ett samtal med Peter Seewald, Veritas förlag 2007)
Det är min fasta tro att knäckfrågorna med tiden kommer att kunna lösas. Den ekumeniska processen kommer att fortsätta, en dag lossnar det, precis som när Berlinmuren plötsligt, bara kort innan helt otippat, föll, evangeliet kommer att fortsätta att framstå både som ett ljus och ett salt i världen, Kyrkan kommer att fortsätta att vara en levande kraft i världen men inte av världen.
Eftersom Jesus ville en enda kyrka, och att han sänt sin helige Ande som livgivare och vägledare, så vore något annat otänkbart. Villkoret är förståss att de människor och kyrkoledare som är involverade i den ekumeniska processen verkligen bemödar sig om att söka Gud och att vara öppna för Anden och inte låter rent mänskliga maktanspråk "i köttet" vara styrande. -Men Jesus har varit med sin kyrka tidigare i svåra tider, så varför inte nu?
Sr Madeleine Fredell är en kunnig teolog, och även om man inte behöver hålla med om henne i allt. så är det alltid intressant att lyssna till hennes föreläsningar och läsa hennes texter. Systrarna fortsätter Dominikanordens stolta tradition att förkunna och undervisa. Låt mig göra er uppmärksamma på en serie föreläsningar om Andra Vatikankonciliet som börjar i höst:
Under höstterminen 2011 ges följande föreläsningar i Dominikansystrarnas lokal, Västmannagatan 83, Stockholm:
Torsdag 27 oktober kl. 19.00 – 21.00
Föreläsning 1: Andra Vatikankonciliet, en avslutad händelse eller historisk rörelse
Torsdag 10 november kl. 19.00 – 21.00
Föreläsning 2: 1789 – 1864 – 1907 – 1958 – 1968 – 1989, Andra Vatikankonciliet tolkat utifrån två hundra års historia
Torsdag 17 november kl. 19.00 – 21.00
Föreläsning 3: Nödvändiga fakta, kyrkopolitiskt och teologiskt fikonspråk för att förstå konciliet
Lördag 19 november kl. 10.00 – 18.30 (med uppehåll för lunch och eftermiddagskaffe)
Endagsseminarium med föreläsningarna 1 – 3, se ovan
Mer information samt kostnad hur man anmäler sig på Dominikansystrarnas hemsida.
Rio De Janeiro nästa. Brasilianska ungdomar jublar över att få vara värld för nästa WYD år 2013. Påve Benedikt XVI tillkännagav detta officiellt i samband med Världsungdomsdagarnas avslutning i Madrid i söndags.
Bilden visar gryning över Cuatrovientos, de fyra vindnarnas fält, en flygplats där ett område som 48 fotbollsplaner där miljoner unga pilgrimer tillbringat natten i bönevaka. Igårkväll var det bönevigilia med påven Benedikt som tillfälligtvis fick avbrytas av ett åskväder med regn och kraftig blåst - så kraftig att påve Benedikts kalott (den lilla platta mössan) blåste av och hans papper med manus till predikan höll på att blåsa bort. Påven och arrangörerna tog det lugnt, och man fick improvisera.
Påven fick frångå sitt planerade tal och använde åskvädret som illustration i sin predikan. Störst intryck gjorde ungdomarnas glädje och entusiasm, som inte lät sig dämpas av ovädret, istället valde man att sjunga och dansa, “We are the Pope’s Children" steg mot himlen. Polisen uppskattade deltagarantalet till 1,4 miljoner personer, och då kunde alla inte komma in på området.
"Var stolta över trons gåva som ni fått ta emot, det kommer att ge ljus över ert liv i livets alla förhållanden. Endast Kristus kan svara upp till era förhoppningar. Låt er gripas av Gud, så att er närvaro i Kyrkan kan ge henne nytt liv.", sade påven vars predikan snart fick tillfälligt avbrytas av åskvädret.
Tack för er glädje och uthållighet, sade påven. Er styrka är större än regnet, sade påven sedan ovädret bedarrat. "Herren sänder er massor av välsignelser med regnet."
Efter predikan ledde påven alla ungdomarna i sakramental tillbedjan. "Kära ungdomar", sade påven, "i denna stund av tystnad inför det heliga Sakramentet, låt oss vända vårt hjärta och sinne till Jesus kristus, Herren i vårt liv och vår framtid. Må han utgjuta sin Ande över oss och över hela Kyrkan, så att vi blir en fyrbåk för frihet, försoning och fred för hela världen."
En stark förnimmelse av stillhet och frid sänkte sig över hela folkmassan när kören intonerade Mozarts eukaristiska hymn “Ave Verum Corpus,” varefter en lång stund av tillbedjan i tysthet tog vid. Det var rörande att se hur majoriteten av pilgrimerna föll på knä på den leriga marken inför det heliga Sakramentet.
Som ni stod emot ovädret, fortsätt att stå nära Kristus på er väg genom livet, uppmanade påven ungdomarna. Innan han lämnade ungdomarna sade han att vi ikväll "haft ett levande äventyr tillsammans", och tackade dem för deras offer att tillbringa natten i bönevaka.
Allt detta fick vi inte veta så mycket om i den ordinare sekulära nyhetsrapporteringen. (Fast BBC hade ett ganska bra reportage nu på morgonen om WYD). Men tack vare att kalotten blåste av påve Benedikts huvud renderade det ett TT-telegram som jag märker att många tidningar tagit in på sina webb-upplagor. Tyvärr en massa sakfel: Det var inte mitran som blåste av utan kalotten, och det var inte öppningsmöte för WYD igår kväll då det hände, mötet har pågått sedan 16 augusti. Men hur som helst är det är ju bra att vindarna kan hjälpa till att sprida evangeliet över världen, om än ibland på lite oväntat sätt.
Vid det här laget är påven på väg tillbaka till de fyra vindarnas fält för att fira den stora avslutningsmässan. Nu skall jag se på den i direktsändning via CTV.
På programmet ikväll på WYD står korsvägsandakt. Utomhus på Madrids gator har man byggt upp de olika stationerna med olika statyer.
Tillägg 20/8: Video från korsvägsandakten här:
Andlig fördjupning, bön kombinerat med fest och glädje utmärker Värddsungdomsdagarna i Madrid 16-21 augusti. igår kom påven och stannar till på söndag då man firar en stor avslutningsmässa där man räknar med 1 miljon människor. Det märks att ungomarna är glada och upprymda att få träffa påven, och det blir alltid feststämninng vid sådana tillfällen då man är med katoliker, men det är en glädje som har evangeliska dimensioner, det blir aldrig en personkult som kring någon pop-idol. Påven själv framhäver ju aldrig sig själv utan hänvisar till Jesus och uppmanar ungdomarna att fördjupas i sin tro, vända sig till Jesus och göra honom till centrum i sitt liv.
Ungdomarna förstår detta, och i programmet ingår daglig katekes, man utgår från den katolska ungdomskatekesen YouCat som har kommit ut lagom till WYD, man har sessioner på förmiddagarna med sina biskopar från olika delar av världen, man går till bikt, man har tillbedjan och bön. Marcela från SUK berättar om intrycket från inledningsmässan den 16 aug på Plaza de Cibeles. "Med några hundratusen pilgrimer öppnades Världsungdomsdagarna 2011... Under mässan så blev det helt tyst trots att vi var några hundratusen, det var en mäktig känsla och mäktigt att uppleva. Det var igår som våra Svenska ungdomar insåg hur stort det här är".
En ungdom berättar på twitter om sin upplevelse från tillbedjan på ett torg: "Last night Plaza España went silent during adoration. Only the traffic and the fountain could be heard..." Fler bilder här från BBC
Påvens ankomst till Barajas-flygplatsen på torsdagen:
Välkomstceremoni med påven på Plaza de Cibeles
Till sist: Ser att man på Katolskvisionsbloggen försöker hitta något negativt att skriva om påven och WYD. Först hakade man på de spanska demonstartionerna mot att WYD skulle bli för dyrt för Spanien som befinner sig i ett krisartat ekonomiskt läge, men sedan man insett att sponsorer och ungdomarna själva bekostar mycket, och det är svårt att beräkna hur kostnader och vinst slutligen tar ut varandra genom att en miljon ungdomar på besök i landet också innebär ett tillskott i statskassan, så försökte man hitta andra infallsvinklar. Citat Gert Gelotte: "Det riktigt problematiska är den personkult som kommit att omge de senaste påvarna." Gert menar att ungdomarna söker auktoriteter att offra sig för och längtar efter raka, enkla besked. Bundenhet till mänskliga auktoriteter och benägenhet att luta sig mot enkla lösningar är naturligtvis något man alltid måste vara på sin vakt emot, men jag tycker det är att underskatta både ungdomarna, påve Benedikt och alla biskopar och ledare som är med på WYD. Invändningen känns inte särskilt relevant utifrån vad jag hör och ser genom att följa rapporteringen och direktsändningarna från Madrid.
Idag kommer påven till Madrid för att medverka i Världsungdomsdagarna (WYD) som pågår 16-21 augusti. Följ i direktsändning via EWTN från 11.30 eller Vatikanens TV från kl 10.00:
WYD´s egen Youtube-kanal:
Marcela från SUK (Sveriges unga katoliker) berättar om upplevelser från öppningsmässan 16 aug:
"Igår började det stora med invignings mässan på Plaza de Cibeles. Med några hundratusen pilgrimer öppnades Världsungdomsdagarna 2011. Mässan tillägnades Johannes Paulus II som igår nämndes som ungdomarnas påve flera gånger. Predikan handlade mest om hur mycket han kämpade för ungdomarna och hur mycket han pratade om att de är kyrkans framtid. Applåderande ungdomar i massor från alla delar av världen syntes på gatorna igår. De mest underbara är att alla är så snälla och sociala och alla blir glada när vi säger att vi är från Sverige. Innan mässan så kastades 2 stora plastbollar ut i folkhavet och tro det eller ej men de färdades verkligen långt bak. Under mässan så blev det helt tyst trots att vi var några hundratusen, det var en mäktig känsla och mäktigt att uppleva. Det var igår som våra Svenska ungdomar insåg hur stort det här är. "
Läs mer och följ dagarna på Sveriges unga katolikers Världsungdomsdagsblogg
Idag firar kyrkan biskop Brynolf Algotsson av Skara, en av medeltidens stora profiler. Han var född i Ryda, den socken i Västergötland varifrån mina förfäder kommer. Därför har jag en speciell relation till detta helgon. Han var av lagmannaätt, på mödernet släkt med folkungarna. Han skickades redan som 11-åring att studera i Paris, Sorbonne-universitetet, som många gjorde på den tiden. Där stannade han 18 år. Så småningom blev han biskop av Skara år 1278. Han främjade utbildning och kultur och gjorde sig känd som diktare.
1304 hämtade biskop Brynolf i Lödöse (då hamnplats vid Göta Älv) en norsk kunglig gåva som kom att bli Skara domkyrkas främsta relik, nämligen en tagg från Kristi törnekrona. I processionen som förde taggen ur törnekronan från Lödöse till Skara sägs att Brynolf själv vandrat barfota hela den 10 mil långa vägen.
Reliken medförde att Skara blev ett pilgrimsmål under resten av medeltiden. Sedan reformationen är taggen spårlöst försvunnen, men enligt en legend murades den in i en av domkyrkans väggar då Gustav Vasa beordrade konfiskering av värdeföremål från många kyrkor.
Brynolf började bygga om Skara domkyrka till en katedral i gotisk stil, han utvecklade katedralsskola och domkapitel. För att hjälpa fler västgötar att studera i Paris inrättade han en särskild byggnad i Paris - Domus Scarensis "Skarahuset". Han förstärkte och utökade borgen vid Läckö. Läckö var en anhalt på pilgrimsvägen mot Nidaros(Trondheim).
Brynolf dog 1317. Han begravdes i Skara domkyrka och graven besöktes 1349 av heliga Birgitta som fick en uppenbarelse där. Efter hans död hade flera under inträffat vid hans grav och vid ett kyrkomöte i Konstanz (1415 – 1418) berättades det om flera mirakel som Brynolf åstadkommit under sin levnad. Han började snart vördas som helig man och det berättades att folk blev botade vid hans grav. Han skrinlades 1492 och saligförklarades, men så långt som till kanonisering gick det aldrig eftersom reformationen kom emellan.
Vid kyrkomötet i Konstanz anfördes också mycket annat gott som berättades om honom, hans katedralbygge, lärdom, fromhet och de officier till helgonens ära och till Törnetaggen som han diktat.
Skara Stiftshistoriska sällskap har gjort mycket för att levandegöra den kristna historien i Västergötland, och jag har i min ägo boken Biskopen och törntaggen där man kan läsa mycket om biskop Brynolf.
På Västergötlands museum i Skara finns en mässhake, vackert täckt med broderier i silke och guldtråd, föreställande Kristus, Maria, apostlar, helgon och änglar som tillhört biskop Brynolf.
I dag startar Världsungdomsdagarna i Madrid. Minst 130 000 pilgrimer har redan varit i Spanien sedan 11 augusti och deltagit i olika program anordnat av stift och församlingar runt om i landet. Våra 400 svenska ungdomar har varit inkvazrterade i San Sebastian. Läs mer på SUK´s vud-blogg. Loyola, Avila, Santiago de Compostella är exempel på orter som besökts.
Programmet inleds ikväll med en mässa med Madrids ärkebiskop och koncelebranter kl 20.00. Alla de stora evenemangen direktsänds via internet. Streaming video här:
Påve Benedikt kommer till Madrid på torsdag och talar vid en stor välkomstfest. . På lördag firar påven mässa med katolska prästseminarister, däribland våra egna från seminariet i Uppsala. På söndag, firar påven avslutningsmässan på flygplatsen Cuatro Vientos. Man räknar med över en miljon deltagare.
Hela programmet här:
TUESDAY 16
8:00 am Arrival at Madrid From the early morning, the pilgrims and groups registered in WYD will be able to collect their accreditation and backpacks in the places indicated by the organization.
8:00 pm WYD Opening Mass World Youth Day begins at 8 pm (provisional time) with a Mass in Madrid´s Cibeles Square, presided over by the archbishop of Madrid and concelebrated by the bishops and priests participating in WYD.
WENSDAY 17
10:00 am Catechesis sessions WYD participants, organized by language groups, will have catechesis session with bishops from all over the world. The sessions will take place in churches, schools, auditoriums and sports centers of Madrid.
THURSDAY 18
10:00 am Catechesis sessions WYD participants, organized by language groups, will have catechesis session with bishops from all over the world. The sessions will take place in churches, schools, auditoriums and sports centers of Madrid.
12:00 pm The Pope arrives at the Barajas Airport Welcome Ceremony at the State Hall
12:40 pm The Pope enters the city of Madrid Drive through the streets of the city in Popemobile to reach the Nunciature.
7:30 pm Papal Welcome Ceremony with youth at Cibeles In Plaza de la Independencia, Benedict XVI will pass through the Puerta de Alcalá with youth from all the continents. After this event, he will ride in Popemobile to Plaza de Cibeles.
9:30 pm A Light in the Dark After receiving the Pope in Cibeles, twelve images of Our Lady from around the world will be on display on the streets of Madrid, so young pilgrims can visit them, sing to them, and pray before them.
FRIDAY 19
10:00 am Catechesis sessions WYD participants, organized by language groups, will have catechesis session with bishops from all over the world. The sessions will take place in churches, schools, auditoriums and sports centers of Madrid.
11:30 am Papal Meeting at the Monastery of El Escorial Meeting with young religious sisters in “Patio de los Reyes”. (Required special accreditation).
12:00 am Papal Meeting at the Monastery of El Escorial Meeting with 1,000 young college professors in the Basilica. (Required special accreditation).
7:30 pm Vía crucis Statues from traditional Spanish Holy Week celebrations will be used to illustrate each station of the cross. The statues come from all over Spain.
SATURDAY 20
10:00 am Mass for seminarians in the Cathedral of “La Almudena”
4:00 pm Preparatory ceremony in Cuatro Vientos Young people will arrive little by little at the aerodrome and take their places. Meanwhile, different activities will take place on the stage (testimonies of young people, musical interpretations, prayers to the Virgin, etc.), to prepare for the Vigil.
7:40 pm Pope visits the “Fundación Instituto San José” A center for the sick run by the Hospitaller Order of St John of God
8:30 pm Vigil with the Pope The Pope will arrive at the Cuatro Vientos aerodrome, and Eucharistic adoration will begin. An address is planned by the Holy Father.
11:00 pm Night in Cuatro Vientos WYD participants will spend the night in the Cuatro Vientos aerodrome. For those who so wish, there will be several tents where they will be able to adore the Most Blessed Sacrament.
SUNDAY 21
9:00 am The Pope arrives in Cuatro Vientos
9:30 am WYD Final Mass The Pope will concelebrate Mass with thousands of bishops and priests, and he will address young people and those who are not so young, to send them out to the world to witness to their faith, as the Lord did with
his Apostles. At the end of the conclusive Mass, the Holy Father will announce the place where the next edition of World Youth Day will be held.
5:30 pm Encounter with Volunteers Pope Benedict XVI will have a brief meeting with the World Youth Day volunteers at the IFEMA Fairgrounds.
6:30 pm Papal Farewell There will be a brief Farewell Ceremony at the Barajas Airport.
Världsungdomsdagens historia:
Man brukar påpeka att internet med dess bloggare och twittrare och sociala nätverkare spelar en allt större roll i att driva frågor framåt. Diktaturer må darra, de gamla pappersdrakarna har förlorart sitt maktmonopol på opinionsbildning eftersom de inte längre kan styra innehållet i vad som debatteras. Twitter sägs ha spelat en stor roll i den arabiska våren, och det är inte för intet som Kina censurerar internet. Också Katolska kyrkan och påven må darra - eller inte.
Nej, jag tror evangeliet och Katolska kyrkans sak snarare gagnas av det fria ordet. Visserligen skrivs mycket osaklig och aggressiv kritik, men Internet är också ett utmärkt medium att korrigera kritik och komma med saklig upplysning. Vatikanen själv har blivit mer alert på att utnyttja internet under senare år, så snart olika ryken uppkommit finns ett uttalande från Vatikanens presstalesman där som kan ge perpektiv på saker och ting, och påven själv anbefaller alla oss katoliker att använda de nya medierna i evangelisationens tjänst.
Ett nytt fenomen i Kyrkan är att vissa lekmän och präster aktivt obstruerar mot Katolska kyrkans herdar och det som är i konciliär anda fastlagd lära och påhejas att göra så av liberala krafter som syns ifrågasätta själva grunden för läroämbetet. När biskopar och ordenssuperiorer vidtar disciplinära åtgärder får de massiv kritik. Men det är inte bara katolska kyrkans kritiker som utnyttjar internet, också dem som försvarar kyrkans tro och är lojala med herdarna bloggar och det uppstår på så sätt en livlig debatt. Ett par exempel:
1) F Roy Bourgeois obstruerar öppet mot sina överordnade genom att ha deltagit i olagliga vigningar av kvinnliga "katolska" präster 2008 och använder sedan dess sin auktoritet som katolsk präst till att propagera för nyordningen att införa katolska präster (se min tidigare blogg om detta). Trots anmodan har han vägrat att ändra sitt förhållningssätt, och nu står han därför inför att uteslutas ur sin orden och laicering (=att han fråntas sitt prästämbete). De överordnades agerande har mötts av massiv kritik på Katolsk visions blogg. Flera bloggare som stödjer kyrkans nuvarande ordning och överordnades rätt att vidtra disciplinära åtgärder bloggar också. Se mitt tidigare inlägg om detta. Jimmy Akin har skärskådat f Roys argument och bemött dem. Se f Roys brev till sina överordnade här. Se Jimmy Akins bemötande av f Roys argument här. Peter Kreeft heter en annan katolsk apologet, lyssna gärna till denna ljudfil. Irène Nordgren rasar mot mig på Katolsk visions blogg för att jag inte släppte fram hennes kommentar om argument för kvinnliga präster hämtade från Women can be priests hemsida i anslutning till mitt tidigare inlägg. Nu kan ni läsa via upplagda länkar.
2) En kyrkoherde i Österrike, Helmut Schüller har ställt sig bakom ett "upprop för olydnad" och kräver att Katolska kyrkan skall slopa det obligatoriska celibatet för prästerna. Kardinal Schönborn (bilden) är inte inne på den linjen och vill inte åtlyda sin underordnades anmodan att skriva till Vatikanen. Då Schüller framhärdar överväger han nu disciplinära åtgärder. Har man bestämt sig för att bli dissident får det konsekvenser, hur konsekvenserna kommer att se ut beror på allvarlighetsgraden, säger kardinal Schönborn. Schönborn får kritik för sina planer på KV-bloggen, skribenten menar att Schüller representerar folket och folket har rätt, och att herdarna förverkat sitt förtroende.
Det finns en grupp liberalt tänkande västerlänningar i USA och Europa som delar grundtankarna i detta uppror mot kyrkans herdar och den nuvarande ordningen, men som kanske inte vill gå så långt som till aktiv ohörsamhet, utan man söker dialog. I Tyskland tog ett antal teologer initiativ till ett öppet brev, Memorandum, som publicerades i Süddeutsche Zeitung i februari i år. Det har sedan dess undertecknats av ett antal teologer i olika länder och stöds av ett antal lekmän. Prof em Ritva Jacobsson har kommenterat Memorandum i Katolskt Magasin.
Tysklands biskopskonferens har kommenterat Memorandum och påpekat grundläggande katolska läror som att prästämbetet är för män och att äktenskapet är mellan man och kvinna givetvis inte kan ändras på, men att man i övrigt är positiv till att diskutera innehållet. Så har också gjorts i olika sammanhang, och Kath.net berättar att ärkebiskop Zollitsch ordförande i tyska biskopskonferensen (bilden) och några biskopar till träffade påven nyligen i samband med föreberedelserna för påvebesöket i Tyskland i september. Då togs dialogen kring Memorandum upp, och påven sade att han är mycket intresserad av denna process som ska ge viktiga impulser för kyrkans framtida väg och framhävde dialogprocessen som en förnyelsens andliga väg och uppmanade de tyska biskoparna att fortsätta i denna riktning.
En del är ovana vid dialog och tycks tro att bara man ignorerar kritikerna, så försvinner problemet av sig själv. Detta är helt fel. Man måste ta debatten öppet, vare sig det är med SSPX eller med reformkatoliker. Bloggar som t.ex. Katolsk vision är stimulerande därför att det tvingar oss att tänka efter och ge skäl för varför vi tror som vi tror. Skall evangeliet kunna genomsyra världen måste alla vi katoliker vara aktiva och stå upp till dess försvar, det ger sig inte av sig själv. Påven var tydlig med detta under sitt besök i Storbritannien. Vid den stora vigilian i Hyde Park med 70.000 katoliker, många unga, sade han: "Ingen som ser realistiskt på vår värld idag kan tänka att kristna kan fortsätta med business as usual och ignorera den djupa trons kris som råder i vårt samhälle, eller bara förlita sig på att de värden som har förmedlats av tidigare kristna generationer kommer att fortsätta att inspirera och forma framtiden i vårt samhälle... var och en har en uppgift, var och en av oss är kallad att förändra världen, att arbeta för en livets kultur, en kultur byggd på kärlek och respekt för varje mänsklig persons värdighet"
Det finns mycket i Katolska kyrkan som behöver reformeras, inte minst pedofiliskandalerna satte fokus på att inte allt står rätt till. Jag har på denna blogg genom åren framfört mycket kritik och pekat på korruption och saker som inte är bra. Men allt är inte heller fel, som det kan låta på vissa av kritikerna. Uppenbarligen tycker de ledande skribenterna på Katolsk vision att jag för mycket träder upp till Katolska kyrkans försvar, eftersom t.o.m mitt namn och vad jag står för varit huvudfokus för en del blogginlägg på sista tiden. Den generella kritiken mot mig (och andra som försvarar Katolska kyrkan) är att vi är auktoritetsbundna och blinda. Denna själpåtagna attityd att veta bäst är inte särskilt klädsam från en grupp som visserligen är högljudd i Europa och USA, men globalt sett utgör en väldigt liten del av kyrkan.
En kommentator på KV-bloggen talar om min "märkliga blindhet för Kyrkans förödande brottslighet" och fortsätter att det är hans plikt att "väcka och rikta in den heliga vreden hos alla genuint goda krafter inom Kyrkan och bota deras partiella blindhet". Detta är naturligtvis rent nonsens (dvs inte att det finns problem inom kyrkan, men att vi som försvarar påven och biskoparna är blinda). Alla varningsklockor ringer hos mig när jag hör den formen av självrättfärdighet. Man skjuter på så sätt långt över målet och gör en björntjänst åt den legitima diskussion om kyrkans kris och reformering som faktiskt behövs.
Helig vrede är något bra och konstruktivt, men det gäller att skilja ut den heliga vreden från ilskan över sina egna misslyckanden och sina svårigheter att stå ut med att världen är full av motsägelser och ofullkomligheter. (OBS, jag säger detta generellt utan att åsyfta några enskilda personer). Själv skulle jag aldrig rättfärdiga min ståndpunkt med att säga att den är ett uttryck för "helig vrede", även om jag kan känna sådan också, utan snarare försöka övertyga genom sunt förnuft och praktiserandet av evangeliska dygder och Andens frukter, även om jag arme syndare inte alltid lyckas så bra med det.
Jag stödjer hellre dagens biskopar och kardinaler, av vilka en del visserligen är väl konservativa i min smak men ändå medvetna om sina begränsningar, i deras legitima tjänst att utöva ledningsansvar i kyrkan än att låta mig styras av ett gäng revolutionärer som tror sig veta bäst. Då är stor risk att vi hamnar ur askan i elden. Jag är oerhörd tacksam att påven och kyrkans herdar inte abdikerar utan framhärdar i att utöva det ansvar de har, något som är nödvändigare än någonsin i denna stormiga tid.
Fler poster
Nästa sida »