Isidor Forum
Forum för dialog kring katolsk tro och katolska kyrkan. Ägs av Isidor nätverk och data
Newman, påven, tron och förnuftet.
Bengts Blogg

Syndication

News

Archives

Förra veckan invigdes Newmaninstitutet i Uppsala som katolsk högskola, den första katolska högskolan sedan 1500-talet. Institutet har hämtat sitt namn från kardinal John Henry Newman,  den brittiske anglikanen som konverterade till Katolska kyrkan och som skall saligförklaras nästa vecka i samband med påvens besök i England.

Newman står mycket för att kristen tro och intellektuell redbarhet och förnuft hänger ihop. Därmed är han en själsfrände till kardinal Joseph Ratzinger/påve Benedikt XVI och till klassiskt katolskt kristet tänkande över huvud taget. Utvecklingen av vetenskap och forskning i Europa har skett i mycket nära förbund med kyrkan, och många universitet, bland dem ärevördiga Uppsala universitet från 1477 grundades av Katolska kyrkan. Det finns något ytligt och och ett feltänk i humanisternas, Sturmarks, Dawkins´, Hitchens´ och en del andra ateisters totala utdömande av religionen. Att reducera frågan om kristendom till en fråga om förnuft och rationalitet leder fel. Istället hamnar man i en ny typ av extremism som är besläktad med de typer av religiösa fundamentalistiska system som man (ibland med rätta) kritiserar.

Som väl är ser man att det börjar dyka upp idékritik av den ateistiska humanismen. En av dem som formulerat sig väl är Elisabeth Gerle som i dagarna utkommer med boken "Farlig förenkling - om religion och politik utifrån Sverigedemokraterna och Humanisterna". Hon redogör för huvudtankarna i sin bok i en debattartikel i DN 11 september. Hon menar att Humanisterna precis som Sverigedemokraterna står för en farligt förenkling i samhällsdebatten.

I ivern att marginalisera kristendom har den katolska idéhistoriska tradition som satt förnuftet i främsta rummet förtigits i samhällsdebatten. Istället har kristendomen kommit att förknippats med extremism av olika slag och fundamentalism, vidskeplighet, maktmissbruk och annat ont (därmed inte sagt att kristna lika lite som människor i allmänhet är fria från sådant).

 Jesuitpater Philip Geister, rektor för det nyinvigda Newmaninstitutet ger i en intervju med Dagen vältaligt uttryck för den positiva syn på vetenskap och förnuft som Katolska kyrkan står för och som är ledstjärna för alla katolska högskolor. Han säger: "Katolska kyrkan har en grundövertygelse: Gud är alltings skapare, att syssla med att undersöka skapelsen och bli upplyst om den är egentligen att undersöka och finna vägen till Gud. Det är en i grunden religiös handling."  Katolska kyrkans syn på forskning och utbildning kan man sammanfatta som "ett måttlöst bejakande av kunskap". Teologiskt handlar det om att Gud är absolut kunskap, Gud är alltings ursprung. Vårt upplysande är en väg till Guds ljus. All kunskap är därför något gott - det som kan vara ont är om kunskapen används på fel sätt. Men kunskapen i sig är aldrig ond. Utifrån den grundsynen är det kanske inte så förvånade att det finns katolska präster (ofta jesuiter) som ägnat hela sitt liv åt avancerad forskning, till exempel i astronomi eller mikrobiologi.

Enligt Geister finns två ämnen har en särställning och är centrala i den katolska synen på utbildning: filosofin och teologin. De sysslar med de enligt kyrkan viktigaste frågorna: Varför finns vi? Vad är meningen med vårt liv? Vad vill Gud av oss? Vem är Gud? Filosofin bör studeras först, då den lär oss att tänka och använda vårt förnuft - ännu ett centralt begrepp i den katolska tron. "När människan utvecklar sina förmågor blir hon sig själv mer. Katolska kyrkans syn på utbildning präglas av övertygelsen om att människan, för att utvecklas fullt ut, måste ställa de stora frågorna. När man studerar filosofi lär man sig hur tänkandet och förnuftet hjälper oss att förstå; det är filosofins reflexiva funktion. Jag tänker - men tänker jag rätt eller har jag gjort ett tankefel? Filosofins lampa lyser upp de mörka hörnen."

Mycket av den fundamentalism vi ser i dag beror på bristande utbildning och på att man bortser från förnuftets rengörande funktion, menar Philip Geister.  "Å andra sidan har vi sekularismen där vi har förlorat tilltron till förnuftet, den tilltro som kan hjälpa till att besvara frågan: Varför finns vi? Den katolska utbildningssynen är övertygad om att förnuftet behövs för att vi inte ska hamna i något av dessa diken".

Kardinal Newman representerar i högsta grad denna katolska tradition som förenar intellektuell stringens och förnuft med en djupt förankrad tro och bejakande avi det mänskliga livets andliga dimension.  Hans exempel ger mod åt kristna av alla traditioner att aktivera sig i att genomsyra samhället med evangeliet och skapa ett samhälle som välkomnar och stöder alla dess medborgare. Newman representerar den stora traditionen inom den kristna tron, intellektuell stringens och en inlevelseförmåga i allt som är sant mänskligt, inklusive tron på Gud. Han representerar därvid något av den brittiska kulturen när den är som bäst.

I ett ledarstick i DN idag försöker Henrik Berggren göra en poäng av att Stephen Hawking (världsberömd fysiker) övergått från att tro på Gud som skaparen till Big Bang. Det är just den typen av pseudovetenskapliga resonemang kring Guds existens som förytligar och inte gör någon rättvisa åt vare sig vetenskapen, filosofin eller teologin. Vilken hypotes om Gud ligger till grund för att hans existens kan bekräftas eller förkastas beroende på om Big Bang teorin kan verifieras eller inte?

 Jag avslutar detta med ett citat från Lars Cavallins bok Benedictus XVI - en teologisk introduktion. Jag tycker denna text på pricken fångar in hela problematiken:

"Tron utmanar det filosofiska förnuftet att inse att tron är en förutsättning för dess rationella aktivitet. När det mänskliga förnuftet görs absolut, ja, till något gudomligt, börjar nedräkningen för dess härskarställning som tycktes så säker när "upplysningen" stod på sin höjdpunkt. Istället rättfärdigar detta autonoma förnuft det irrationella. Det har enligt Ratzinger skett exempelvis hos Jaques Monod, biolog och filosof, som hävdade att "slumpen" och "nödvändigheten" kunde förklara allt. Det rationella blir i det allmänna medvetandet alltmer identiskt med det som experimentellt kan genomföras i ett laboratorium. Därmed avstår människor från att söka sanningen och frågar sig bara vad som kan göras med det man positivt upptäcker. Universiteten blir tekniska högskolor - just dessa universitet, som har sitt ursprung i den medeltida övertygelsen om att själva sanningen kan sökas och till och med finnas, därför att tron förklarar att sökande efter sanning är möjlig." (sid 175)

Medeltiden var långtifrån mörk i alla avseenden. Vi behöver katolska högskolor som Newmaninstitutet med traditioner som går tillbaka till medeltiden för att upplysa vår irrationella nutid.

Dagens ledarblogg Humanistbloggen


Posted 2010-9-12 8:04 by Bengt Malmgren
...
Ansv. utgivare: Bengt Malmgren