Isidor Forum
Forum för dialog kring katolsk tro och katolska kyrkan. Ägs av Isidor nätverk och data
Kommentar till kristendomsdebatten i SvD
Bengts Blogg

Syndication

News

Archives

Idag har jag och några fler vänner ("fellows") i Claphaminstitutet en artikel på Brännpunkt i Svd i den pågående kristendomsdebatten som startades av några i förbundet Humanisterna. Därefter har det varit en livlig debatt med flera svarsinlägg, många kommentarer och blogginlägg.

Jag tycker det är bra att Humanisterna på detta sätt aktualiserar ämnet Gud och kristendomen. Det är också bra att TV satsar på ämnet genom Jonas Gardells serie som just startat. Jag tror att kristendomen och Kyrkan gagnas av en sådan publicitet, vare sig ämnet tas upp ur positiv eller negativ synvinkel. Det ökar  intresset för Kyrkan, och kristna får komma till tals och korrigera de värsta missförstånden.

Kristendomen har länge varit ett rött skynke för det vänster- och liberalorienterade Europa, vilket gjort att man blivit blind för dess positiva betydelse. Det är ett arv från de franska revolutionärerna som föraktade och förlöjligade religionen. I Europa (i motsats till USA) är det inte intellektuellt försvarbart att tro på Gud om man samtidigt är för utveckling och frihet. Därför blir Jan Björklund och Fredrik Reinfeldt väldigt hårt ansatta, även när de bara på ett mycket modest sätt försvarar kristendomens plats i skolans religionsundervisning.

Men kanske något håller på att hända? Det har sagts tidigare, och den nuvarande debatten motsäger inte detta: Långtifrån att vara död är Gud är mer än någonsin levande och på intåg i vårt samhälle igen. Humanisterna motsäger egentligen sig själva när de nedvärderar kristendomen och samtidigt mobiliserar så mycket kraft för att motarbeta den. I stället för all denna historierevisionistiska propaganda, vore det inte bättre att i lugn och ro bidra till ett lugnt samtal byggt på kunskap och förnuft. Kanske det är som sr Madeleine Fredell OP sade vid ett föredrag i Oslo nyligen, att "det är snarare ateismen som visar på krampaktiga dödsryckningar och därför gör häftiga angrepp på framför allt kristen tro?"

Det är upp till oss kristna att ta detta som en utmaning. Det handlar inte alls om att försköna och försöka dölja missförhållanden som funnits inom kristendomen. I debatten har med rätta framfört olika missförhållanden i tider då Kyrkan haft makten. Det finns mycket mörker i kristendomens historia, men det finns det också i andra religioner och åskådningar som ändå kan tillerkännas ett positivt inflytande. Ingenting i det mänskliga samhället är antingen svart eller vitt. Det mörka får inte förtigas utan måste för trovärdighetens skull lyftas fram  och göras upp med. Jag har skrivit åtskilligt om detta på denna blogg tidigare.

Sedan detta är sagt kommer man inte ifrån att det ändå är Europas filosofiska och teologiska tänkande som givit upphov till de mänskliga rättigheterna och att det har sina rötter i det judisk-kristna arvet och den människosyn som emmanerar därifrån i förening med grekiskt-romerskt tänkande kring naturrätten. Ett grundläggande begrepp i kristendomen är synden, vilket innebär en insikt om att människan är fallen och felbar, vilket är grunden till all självkritik. Man kan inte underskatta den betydelse detta har haft för vetenskapens framväxt i västerlandet, vilket ju hänger samman med att man får ifrågasätta, vilket underlättat omprövning och att ta in ny kunskap. Att kyrkan är eller har varit vetenskapsfientlig är en myt.

Vi kristna har mycket att bidra med när det gäller en fortsatt positiv andlig utveckling i Europa. Då är det viktigt att vi i dialogen med kulturen och samhället inte skiljer ut oss som en grupp som är emot, utan kan bejaka mångfalden, bejaka att saker är komplexa och mångfacetterade och lämna bakom oss det förenklade och lättköpta. Kom ihåg att initiativtagarna bakom Europagemenskapen alla var praktiserande katoliker: Robert Schuman, Konrad Adenauer, Alcide de Gasperi... Idén bakom Europagemenskapen var en sekulär stat men men byggd på kristna värderingar. Men det handlade absolut inte om någon klerikalism, utan en organisation byggd på vänskap, dialog och en fullödig humanism. Den katolska socialläran innefattar också idén om en sådan  humanism.

Vi måste komma runt den dumdryga tuppfäktningen mellan kristendomsfientliga ateister och kristna som definierar sig utifrån en slags motidentitet till det sekulära samhället och hitta vägen till en sann fruktbärande dialog. Europeisk forskartradition och katolsk teologi borde ses som resurser i detta.  Men när jag talar om att definiera sig utifrån en motidentitet  tänker jag inte bara högerkristna evangelikala i USA, också Katolska kyrkan måste hitta ett smidigare sätt att umgås med det moderna samhället och inte fastna i en oreflekterad försvarsposition, och göra sig av med de värsta avarterna av det antimodernistiska arvet. Jag menar absolut inte att Katolska kyrkan skall överge eller ändra sin tro, det hela är en fråga om attityd och social kompetens i att umgås med en icke-troende omgivning.

Jag återvänder till sr Madeleines föredrag i Oslo. Hon lyfter fram Katolska kyrkans resurser:

"Katolska kyrkan har filosofiska och teologiska redskap för dialog med företrädare av andra kristna traditioner liksom av andra religioner och med sekulära politiker. De måste lyftas fram som viktiga instrument för försoning och för ett öppet förhållningssätt i ett alltmer tilltagande pluralistiskt samhälle...

Genom sina filosofer, teologer och det aktiva lekfolket har katolska kyrkan något väsentligt att erbjuda det interkulturella och interreligiösa samhällsbygget i Europa idag. Men det kan inte nog understrykas att det måste ske i dialog med både meningsfränder och meningsmotståndare. Vi måste i sådana sammanhang uppträda på ett självklart sätt och aldrig defensivt eller utifrån en motidentitet till de rådande värderingarna. Vi måste också bejaka en mångfald av tankar och tolkningar inom vår egen kyrka för att trovärdigt kunna kalla oss katolska. Först då kan vi verkligen bli del av ett andligt fundament i Europa."

Se också Dagen: Anders Gerdmar, Stefan Gustavsson, Eva Johansson, Mikael Oscarsson: Mångkultur kräver respekt för religion

Ulf Ekman tar också upp ämnet i sin nya TV-serie KVÄLL MED ULF EKMAN (avsnitt 2),

Uppdaterad 2010-03-07 08:55


Posted 2010-3-5 10:49 by Bengt Malmgren
...
Ansv. utgivare: Bengt Malmgren