Isidor Forum
Forum för dialog kring katolsk tro och katolska kyrkan. Ägs av Isidor nätverk och data
Haiti: Katastrofens andliga dimension
Bengts Blogg

Syndication

News

Archives

Det finns helt klart berättelser i Gamla Testamentet om hur Gud straffar folk och nationer för avgudadyrkan eller orättfärdighet, och en del kristna tycks älska att applicera dessa gammaltestamentliga texter såsom förklaringsmodeller för moderna katastrofer. Nyligen har vi hört en välkänd amerikansk äldre pastor uttala sig om jordbävningen på Haiti.

Frågan om varför Gud tillåter det onda i världen har människor alltid ställt sig. Vi har inget bra svar annat än att betrakta krucifixet. Också vår Herre själv underkastade sig världens villkor och tog på sig lidandet. En nyckelvers i Bibeln är Joh 3:16: Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. De som predikar straffdomar över världen bör också erinra sig Joh 3:17: Ty Gud sände inte sin son till världen för att döma världen utan för att världen skulle räddas genom honom.

Jordbävningen på Haiti beskrivs som den värsta naturkatastrofen i modern tid. Vad som skiljer den från andra katastrofer som t.ex. tsunamin är att hela samhällets infrastruktur har slagits ut. Det för tanken till jordbävningen i Lissabon 1755 som förstörde hela staden och dödade 70.000 människor. Jordbävningen i Lissabon påverkade många av de ledande intellektuella såsom Voltaire och Kant. Eftersom jordbävningen ägde rum på Alla helgons dag sågs det som ett ödesmättat tecken och fick många kristna i hela Europa att tvivla på sin Gud.

Idag lever vi genom våra moderna kommunikationssystem i en global värld, och jordbävningen på Haiti kommer säkert likaså att få långsiktiga konsekvenser angående vårt sätt att tänka i hela världen, liksom Lissabon-katastrofen fick det för Europa på 1700-talet. Vi lever idag i en global värld där vi genom media dagligen har lidandet och skräcken inpå livet så till den grad att vi av ren självbevarelsedrift gör oss immuna mot det vi ser. Krigshärdar runt om i världen där människor förföljs och fördrivs från sina hem. Hungern i världen, den tysta katastrofen som varje dag dödar människor motsvarande att flera passargerarplan störtar . Terrorismen som hotar att slå till i vilken världsstad som helst som dödar, lemlästar och sätter psykisk skräck i människor.

Kanske det som hänt på Haiti är av den diginiteten att det bryter igenom denna immunitetsvall. På nytt leds vi in i en reflektion över lidandets mening utifrån ett andligt och existentiellt perspektiv.  - Men kanske utifrån andra förutsättningar nu än i 1700-talets Europa. Då var det en tid då kyrkan var fast rotad i kulturen, det fanns både en djup tro, men hos många naggad i kanten av en av världslig makt korrumperad kyrka. Det upplysta förnuftet skulle befria människan från religionen. Idag lever vi (jag talar nu utifrån ett västerländskt perspektiv) i en tid där sekulariseringen är utbredd och för många människor är tron på Gud inte längre är en viktig fråga, samtidigt som materialismen och egocentreringen skapar en tomhet som föder en ny längtan efter andliga värden.

Men vi vet att den kristna tron är ingen lättköpt väg till lycka. Jesus säger att den som vill vara hans lärjunge måste ta sitt kors på sig och följa honom. Vad vi säkert alla är överens om är att lidandet finns i världen och är oundvikligt, även om vi gör allt vi kan som står i vår makt att förebygga och lindra det. En tro som är grundad i verkligehten är en tro trots lidandet. Vad som är frapperande är vittnesbördet från många människor som trots svårt lidande håller ut i sin tro och finner tröst i Gud. Maximilian Kolbe som i dödscellen i Auschwitz upprätthåller modet på sina medfångar och håller ut i bön.  Carl Anderson berättar om en resa till Molokai, Hawaii där f Damien, som förra hösten kanoniserades av Benedikt XVI, verkade bland de leprasjuka:

"Several years ago I had the opportunity to visit Molokai in Hawaii, and while visiting the parish church there I saw a photograph of an elderly woman taken in the 1930s. She had lost her ears and nose, and all her toes and fingers to leprosy. She was also blind. Yet every day, I was told, she prayed the rosary by holding the beads between her teeth. Not long after that, I was speaking with a missionary priest who mentioned that he had opened a home for people suffering from leprosy. Each day as he celebrates Mass there, an elderly man, also blind from the disease, says during the prayer of the faithful, 'Father, God, thank you for all the good things you have given me.'"

I sin predikan i samband med kanoniseringsmässan av f Damien sade påven Benedikt XVI:

"Jesus inbjuder sina lärjungar att totalt ge sina liv, utan beräkning eller personlig vinning, i en osviklig förtröstan på Gud. Helgonen välkomnar denna krävande inbjudan och är upptagna med att förlja den korsfäste och uppståndne Kristus i ödmjuk läraktighet. Deras fulländning i trons logik, som ibland är mänskligt sett obegriplig, består i att de inte längre placerar sig själva i centrum, utan går emot strömmet och låter deras liv styras av evangeliet."

Låt oss be för Haiti, ett av världens fattigaste länder, även innan katastrofen hårt drabbat, om lindring av nöden, att hjälpen kommer fram och att katastrofen trots allt inom sig kan bära fröet till en ny och bättre framtid.

Låt oss också be för oss själva att vi inte blir immuna och likgiltiga för lidandet, utan att vi stärks i vår tro på den Gud som så älskade värden att han steg ner till oss och delade vår mänskliga vardag så att vi får förbli älskande människor som återspeglar Guds kärlek i evangeliets anda.

 

Dagen Dagen Dagen


Posted 2010-1-19 7:10 by Bengt Malmgren
...
Ansv. utgivare: Bengt Malmgren