Isidor Forum
Forum för dialog kring katolsk tro och katolska kyrkan. Ägs av Isidor nätverk och data
Tråkig bild av Katolska kyrkan i Dagen-reportage.
Bengts Blogg

Syndication

News

Archives

Det är en ganska tråkig bild som ges av Katolska kyrkan i tidningen Dagen i den reportageserie som börjar idag. Här framställs en organisation i strid med sig själv och olika extremgrupper som bråkar med varandra, t.ex. traditionalisterna med SSPX, biskop Williamsson m.fl på ena kanten och sekularisterna på andra sidan. I mitten har vi den stora majoriteten av "mainstream" katoliker som av Katolska biskopsämbetets pressansvariga Maria Hasselgren karakteriseras som "vanliga människor som gör så gott de kan för att i vardagen utgå från sin katolska tro. För dem är det kyrkan lär rätt och riktigt, men det kan ibland vara svårt att följa i den egna privata situationen. Men de ställer sig inte upp och kräver att kyrkan ändrar sin lära så fort den inte går ihop med deras liv eller privata åsikter".

Beskrivningen av den påstådda maktkampen mellan "traditionalister" och "progressiva" får för stort utrymme i en artikel som vill ge en överblick av Katolska kyrkan. Gruppen kring Katolsk vision består av 13 personer som skrivit på ett upprop samt ett okänt men ganska litet antal anhängare. Bland de traditionalistiska grupperna som listas gör tidningen ingen skillnad på dem som är utanför och innanför kyrkan. Det kan ju finnas något klokt realistiskt över den resignerade attityd som beskrivs för "mainstream"-katoliken, en hållning som vaccinerar mot all all uppblåst över- idealism som lätt kraschar i besvikelse, och den behöver alls inte utesluta ett  rikt andligt inre liv, men bilden som ges här känns ändå  väldigt begränsande och orealistisk. Det är väl knappast den bilden av en evangeliserande kyrka som behövs för att människor skall bli intresserade och känna ett styng i sitt hjärta till omvändelse.

Beskrivningen av mainstreamkatolikerna som de som sitter stilla i båten och är trötta på extremisterna som bråkar är en katolsk parallell till den mainstream-kristendom som Svenska kyrkans ledning tycks vilja lyfta fram. Skillnaden är att Svenska kyrkans mainstream-kristna behöver inte tro på något annat än vad som känns bra för stunden, mainstream-katolikerna har att tro på en något mer omfattande katekes som Kyrkan bestämt att de skall tro på och inte får ifrågasätta, men det tvingande i detta neutraliseras av en dubbel bokföring. Fungerar det inte i livet, så gör det inget, då gör man som man vill ändå.  Man lever ett ett sekulariserat liv, kanske med lite ingredienser av andlighet, i det minimalistiska fallet dop, bröllop och begravning, annars kanske också kyrkobesök vid de större helgerna, kanske även bikt någon gång. Men om det verkligen hettar till och man ställs inför en valsituation: Stå för att jag är kristen inför mina arbetskamrater trots att den kristna tron hånas och nedvärderas på mitt jobb? Abort eller inte? Skilja mej eller inte? Hoppa in i den här otrohetsaffären eller inte? Som ung ha sex eller inte med någon jag träffat bara tillfälligt och jag med största sannolikhet vet att det inte kommer att bli min livspartner? I sådana situationer prövas halten av vår tro. Om vi då har en dubbel bokföring kommer vi att välja det som är bekvämast utifrån vår livssituation, men om vi verkligen tagit ställning att följa Jesus och låta vår tro få kännbara konsekvenser i livet är vi kanske beredda att ta striden, vara aktivt vittnande och göra personliga uppoffringar för vår tro.

Ingenting av denna trons kamp kommer fram i den schablonartade skildringen av Katolska kyrkan i Dagenreportaget. Var kommer lärljungaskapet in?  Detta att ta på allvar Jesu ord att vi kristna är "jordens salt" och "världens ljus", och att vi skall få kraft genom den Helige Andeatt  vara vittnen ända till jordens yttersta gräns. Jag tror inte man skall överdramatisera konflikterna mellan extremgrupeprna. En kyrka utan konflikter är ingen levande kyrka. Konflikter är tecken på att människor tar sin tro på allvar, och jag tror det finns många både inom det traditionalistiska och progressiva lägret som verkligen brottas med de existentiella frågorna och söker sanningen.

Att vara "mainstream" lagom katolik är inget ideal att sträva efter, var och en är unik, och hos många katoliker idag finns en längtan efter evangeliets fullhet och att förverkliga en levande och fördjupad tro i sina liv och en tyst kritik av den enkla schablonbilden av katoliken som tiger och inte vågar ifrågasätta auktoriteten. Istället önskar man en mer levande förkunnelse och vägledning in i trons fullhet, något man ofta saknar i den förkunnelse man får sig till livs. Ett tecken på längtan efter nytt liv är den stora utbredning som karismatiska förnyelsen fått i Katolska kyrkan. Den är  större än alla andra förnyelserörelser tillsammans, och beräknas ha berört 120 miljoner katoliker. Karismatiska förnyelsen betonar  trons utmaning och öppenheten för ett personligt möte med Jesus Kristus och öppenheten för den Helige Ande och de andliga nådegåvorna. Att nämna detta vore av större relevans än att nämna kampen mellan traditionalister och sekularister. Men vi får väl se vad som kommer i nästa artikel i serien.

 

Pingstafton 2006 samlades 400.000 personer från karismatiska förnyelsen och andra rörelser på Petersplatsen i Rom och angränsande gator för att fira pingstvigilia med påven Benedikt XVI. Benedikt XVI liksom flera tidigare påvar har sagt att Karismatiska förnyelsen är mycket viktig för Katolska kyrkan.  Läs påvens tal i samband med pingstvigilian.

I framtiden tror jag att kristendomen kommer att få möta betydligt större motstånd i samhället än idag, och det kommer att krävas, inte bara av katoliker, utan av alla kristna att man tar ställning. De ljumma kommer att förskingras i sekularismen, medan de troende som tar upp utmaningen och hämtar kraft i evangeliet och de andliga nådegåvorna kommer att återge Kyrkan kraft att vara det salt och ljus hon är kallad att vara i världen. För detta ändamål kommer ekumeniken att bli allt viktigare, då kristna inser, dels att man är kallade att vara i enhet med sina systrar och bröder, dels att vi inte har råd att vara splittrade i vårt gemensamma uppdrag att vittna om evangeliet. De ljumma i alla samfund kommer att förskingras medan de troende kommer att manifestera en allt starkare enhet.

Fler referenser: Blås liv i Nådegåvan - Vad har dopet i den helige Ande att göra med att bli kristen?  Några katolska teologer reder ut begreppen.


Posted 2010-1-7 9:55 by Bengt Malmgren
...
Ansv. utgivare: Bengt Malmgren