Isidor Forum
Forum för dialog kring katolsk tro och katolska kyrkan. Ägs av Isidor nätverk och data
Varje kristen måste vara beredd på martyriet.
Bengts Blogg

Syndication

News

Archives

Historien är full av exempel på människor som dött för sin kristna tro. Här i Europa har vi länge vant oss vid att leva tryggt ochär vana att kunna  försäkra oss mot alla obehagligheter. Även "mainstream" kristendom har blivit ett lagom trevligt inslag i vardagen för stora grupper av vanekristna, och liberalteologer förser dem med ett ideologiskt underlag att fortsätta på den vägen. Det känns säkert främmande för oss bekväma européer att ställas inför sådana val.

 

Jag hajade själv till för några år sedan då Biskop Anders Arborelius vid ett tillfälle sade att varje kristen som tar sin tro på allvar måste ha en inre beredskap att också dö för sin tro. Är jag beredd att dö för min tro om jag skulle ställas inför valet? För några år sedan var jag osäker och kände mig mycket besvärad över frågan. Idag kan jag säga att jag aldrig vill förneka Jesus även om det skulle kosta mig döden, men jag bävar inför situationen och kan inte med morsk frimodighet påstå att jag skulle bestå provet.

Ungdomar på Livets Ord har satt upp em musikal som belyser temat. Den hade premiär 29 december 2009 och heter MARTYRION. Tyvärr hade jag inte möjlighet att närvara, men genom Livets Ords förnämliga webb TV-service är föreställningen tillgänglig via  internet en vecka framåt. För att vara gjord av amatörer är den väldigt bra gjord och jag rekommenderar alla som kan att se den.

Ramen är några ungdomar som sitter hemma och pratar i någons vardagsrum, en har en bok om kristna martyrer, och så kommer samtalet in på detta. I denna grundram spelas tre olika martyrberättelser upp: S.ta Cecilia i antikens Rom, 16 unga japanska martyrer i samband med Francis Xaviers mission i Japan under 1500-talet och slutligen den unga Margret Wilson som gjöt martyrdöden genom dränkning för att hon inte ville läsa den nya av kungen föreskrivna trosbekännelsen som satte kungen i Guds ställe. Alla martyrerna i berättelserna är ungdomar som inte ens fyllt 20.

Varvat med dessa berättelser återvänder vi till ungdomarnas samtal. Musikalen ryggar inte för de svåra frågor och glorifierar martyrerna till några osårbara superhjältar utan som människor som du och jag. Martyrer är inga självmordspiloter, inga som strävar efter hjältestatus genom sitt martyrskap, men man är beredda att välja sanningen och inte förneka sin tro när man väl tvingas inför det valet även om det skulle kosta döden.

Det fina med föreställningen är att den flyttar in den existensiella valsituationen vi alla kristna har rakt in i vår vardag: Ungdomar träffas hemma hos varandra, dricker te. Ungdomarnas reflektion i föreställningen är realistisk, ingen fanatisk trovisshet. Kan man verkligen "vara så såld på Gud att man ger upp vad som helst", uttryckte sig en av ungdomarna. Och som någon resonerade om S:ta Cecilia: Kunde hon inte ha förnekat sin tro, bara för en period och sedan tagit upp den igen. Då skulle hon ju kunnat leva, och få ett bra familjeliv med sin man, skaffa barn och inte föröda sitt unga liv redan innan hon var 20...

Det är viktigt att vi kristna låter oss störas av sådana frågor. Det kommer kanske snart en tid, också här i vårt trygga Europa, då det inte är möjligt att upprätthålla en lagom salongskristendom, då det krävs mod och medvetenhet för att stå upp för det vi tror på. Det handlar inte om fanatism kontra realism och förnuft, men det handlar om att välja mellan en lagom "mainstream kristendom" som anpassar sig till tidsandan och som lätt ger upp när det blåser å ena sidan, eller att medvetet stå upp för den Jesus som bor i sin Kyrka och som genom oss får fortsätta att vara salt och ljus i världen och som får oss att hålla kärlekslågan levande så att Guds kärlek och frälsning kan förmedlas till dem som mest behöver det.

    


Posted 2010-1-2 11:40 by Bengt Malmgren
...
Ansv. utgivare: Bengt Malmgren