Isidor Forum
Forum för dialog kring katolsk tro och katolska kyrkan. Ägs av Isidor nätverk och data
Givande "café-samtal" med mig och Gert Gelotte.
Bengts Blogg

Syndication

News

Archives

Det var en givande samtalskväll igår  med temat "Debatten i Katolska kyrkan" som Katolskt Forum i S:ta Eugenia hade arrangerat med mig och Gert Gelotte som inbjudna inledare. Samtalsledare var Louise Boman.

Gert inledde med att fokusera på Katolsk visions manifest som han läste upp och sade att det redan från början väckte stora protester när man publicerade det på sin hemsida första gången. Det innehåller ju en del kontroversiella krav som går tvärtemot det Katolska kyrkan lär idag, t.ex. införande av kvinnliga präster.  [...]         Jag har tidigare kommenterat detta på min blogg. Gert Gelottes synpunkt var att man ändå skall kunna föra samtal om allting, och är kritisk till att biskoparna och prästerna förbjuder det fria samtalet. Från officiellt kyrkligt håll invänder man att vi lever i ett fritt demokratiskt samhälle där yttrandefrihet råder, vilket Kyrkan försvarar, men Kyrkan måste också kunna försvara sin officiella linje, om man alltid håller debatten öppen om allting, så låter man aldrig de troende få vila i sin tro. Utifrån ett sådant resonemang har flera varit kritiska att just en katolsk församling fortsätter att hålla dörren öppen för representanter för Katolsk vision och hålla liv i en debatt med krav om förändringar i Kyrkan vilka ändå inte är möjliga att genomföra utifrån de bedömningar som läroämbetet gjort.

Min egen utgångspunkt var inte Katolsk visions manifest, visserligen har jag kommenterat det ibland, men i fokus på Isidor Katolskt forum och min blogg har mera varit ekumeniken och samtalet mellan katoliker och den övriga kristenheten i Sverige. Utvecklingen i mitt bloggande och i mina reella kontakter med kristna har sista åren varit bort från det "katolska ghettot" mot en öppen dialog inom hela kristenheten. Jag rör mig lika gärna på OAS-rörelsens sommarmöte i Borås och Livets Ords Europakonferens som på Stiftsvallfärden i Vadstena, occh min blogg läses och kommenteras med uppskattning av kristna från alla läger.

Andra viktiga teman för mig har varit Kyrkans karismatiska dimension, den personliga pingsten i varje människas liv, samt på senare tid dialogen med den traditionalistiska rörelsen i Katolska kyrkan vilket jag lärt mig mycket av. Jag återkommer med flera tankar kring kvällens samtal men nöjer mig nu med att återge mitt inledningsanförande:

_______________________________________________________

Som kristna tillhör vi de 2 miljarder människor i världen som tror att vi har en äkta gemenskap med den levande Guden förmedlad genom Jesus Kristus.

Som katolskt kristna tillhör vi den 1 miljard människor som tror att Kyrkan med dess läroämbete på ett autentiskt sätt förmedlar den kristna tron genom tiderna och att Jesus bor i sin Kyrka. Liturgin är ett möte mellan Gud och människa. Gud stiger ner till oss, talar till oss, räddar oss. I symbolisk form framställs frälsningen i sakramentet, men inte bara som en åminnelse i symbolisk form, frälsningen blir också närvarande här och nu. Sakramentet är ett synligt tecken på en osynlig närvaro.

Den helige Ande verkar både genom kyrkans hierarkiska struktur och personligt genom karismer hos var och en. Ofelbarheten ligger i sista hand i helheten, inte i varje enskilt uttalande, vare sig det kommer från påven eller en enskild lekman.

Tron är för oss både något personligt och något som förmedlas genom den gemenskap vi tillhör. En del av oss föds av tradition in i den kristna miljön, utan att något ställningstagande krävs av oss, men äkta tro bygger på ett genuint Gudsmöte, och att vi någon gång i vårt liv gjort en överlåtelse, ett ställningstagande till att vi vill låta Jesus vara Herre i våra liv och acceptera vår plats i kyrkans gemenskap.

Detta innebär:
- Att vi accepterar att påven och biskoparna har ett ledningsansvar i kyrkan som vi underordnar oss. Detta är inte samma som kadaverlydnad, men att vi som mogna människor respekterar vår ledning precis som man respekterar chefen på en arbetsplats, annars blir det kaos. (Kyrkans hierarkiska struktur)

- Att vi som fullvuxna mogna kristna är öppna för den Helige Andes ledning i våra personliga liv, öppen för de andliga nådegåvorna och använder dem aktivt till kyrkans och våra medmänniskors tjänst och följer vårt samvete. Ibland kan Andens ledning och vårt samvete leda oss att vara besvärliga också mot påve och biskopar Exempel: Den heliga Birgitta.  (Kyrkans karismatiska dimension)

När alla, påve biskopar, präster och lekmän lever så tillsammans byggs Kyrkan upp till något helt och fungerande med Kristus som hörnsten. Det är Kyrkan som helhet som på detta sätt med påven i centrum är ofelbar.

"De troende som har mottagit smörjelse från den Helige kan, betraktade som ett helt, inte fara vilse i sin tro; denna särskilda egenskap hos det hela framträder i och genom hela folkets övernaturliga trosmedvetande när helheten, alltifrån biskoparna till de sista lekmännen ger uttryck för sin universella samstämmighet i tros- och sedefrågor." (Lumen Gentium nr 12).

MEN SÅ IDEALT FUNGERAR DET JU INTE:

Kyrkan består av felbara människor. Fällor vi kan hamna i.

Vi tror och uppfattar tron så olika. Det äkta Gudsmötet blandas med våra egna privata projektioner och preferenser.
Tidigare erfarenheter och trauman i livet formar vårt sätt att tro, och beroende på vilka positiva och negativa existentiella val blir tron mer eller mindre förvanskad. Så får tron en kringbyggnad av fantasier och föreställningar som har sitt ursprung i människan själv, hennes drifter och försvarsstrukturer. Det är sådana kringbyggnader som leder till vidskepelse och fundamentalism. Kringbyggnadens form bestäms av ett samspel mellan hennes inre personlighet och den tradition hon lever i.

Fällor vi kan hamna i utifrån de olika betoningar av tron vi valt:

Karismatisk förnyelse: Att förväxla Andens ledning med våra egna begär och drömmar.

Traditionalism: Misstro mot subjektet människan, en benägenhet att betona auktoriteten som ett sätt att bestämma saker och ting. Därför är kritiken mot Katolsk vision som starkast just från den traditionalistiska rörelsen.

Katolsk Vision/Liberalteologi: Att missa behovet av omvändelse, att vi berövar evangeliet dess udd genom att inte låta Gud vara Gud utan att vi gör våra egna preferenser och behov till vår avgud.

Kyrkor som värnar om trohet mot bibeln och kyrkans tradition växer, medan de som försöker släta ut budskapet och "anpassa" det till tidsandan går tillbaka.

Karismatiskt kristna och traditionalistiskt kristna som värnar om trohet mot bibeln och kyrkans tradition är de kyrkor som växer idag, medan kyrkor som försöker släta ut budskapet, göra det mer konformt med tidsandan och gängse politiska värderingar tappar medlemmar. Se följande fakta-artiklar:

1. Pingströrelse och karismatisk förnyelse snabbt växande inom världskristendomen.

Av världens  2 miljarder kristna är 1 miljard katoliker, varav 12% (120 miljoner) är involverade i karismatisk förnyelse. Av 1 miljard icke-katoliker, är 40% (400 miljoner) inom karismatisk förnyelse i de traditionella samfunden eller Pingströrelsen. Under loppet av 100 år har 25 % av alla kristna blivit delaktiga i pingströrelse/karismatisk förnyelse. Karismatiska förnyelsen är den största förnyelserörelsen inom Katolska kyrkan, i antal större än alla andra rörelser tillsammans. Den nåd som Karismatiska rörelsen och Pingströrelsen lyfter fram är en gemensam erfarenhet kallad ”dopet i den Helige Ande” eller ”den helige Andes utgjutande”, åtföljt av en gemensam erfarenhet av de Andliga nådegåvorna (se 1 Kor 12). Denna gemensamma erfarenhet av den helige Ande öppnar vägen för en ”andlig ekumenik” i en levande relation till Jesus Kristus i den helige Andes kraft, på vår fortsatta väg mot kristenhetens enande. (Källa: Faktaruta på KKS (Katolsk karismatisk förnyelse i Sverige) hemsida.

2. Kristendomen växer snabbare än världsbefolkningen.

Närmare 100 000 människor tar varje dag, världen över, ett beslut att bli personligt kristna.  Kristendomen växer snabbare än världsbefolkningen.
För drygt 100 år sen fanns det kanske några tiotusentals kristna i det odelade Korea – i dag är uppskattningsvis 30 procent av Sydkoreas befolkning kristen. Det kristna undret Sydkorea har uppmärksammat världens kristna på vilken förebild på bön de sydkoreanska kristna utgör.

Afrika är ett annat exempel på stark kristen tillväxt. Där fanns det år 1900 bara cirka nio procent kristna (mest i Egypten, Etiopien, Sydafrika och vissa kustområden). Vid slutet av århundradet var 45-48 procent av den afrikanska kontinenten kristen. Aldrig någonsin i världshistorien har faktiskt en kontinent så snabbt valt att ansluta sig till kristen tro.

I våra dagar sker vissa inbrytningar i den muslimska världen, kanske framför allt i Iran, där ingenting mindre än en ”andlig revolution” pågår.

I dag händer något nytt. Så kallade messianska församlingar växer upp inne i Israel och ute i världen. Det antal judar som blivit kristna från Jesu uppståndelse (år 33?) till år 1948 (då staten Israel bildades) är färre till antalet än de judar, som blivit Messiastroende från 1948 till i dag!

Kina isolerades från västvärlden, och boxarupproret kring år 1900 var ett utslag av kinesisk nationalism, som ville utrota eller fördriva kristendomen från landet.  I dag händer också där något nytt. Bedömare håller inte för otroligt, att mellan 50-100 miljoner kineser – kanske fler – räknar sig som kristna i dag.  (Källa: Artikel i Världen idag av  Carl-Erik Sahlberg)

_____________________________________

uppdaterad 2009-10-23 12.55


Posted 2009-10-23 7:28 by Bengt Malmgren
...
Ansv. utgivare: Bengt Malmgren