Bengts Blogg

Bengt Malmgren, Läkare och katolik i Stockholm

Senaste kommentarer
(RSS-flöde)

 Följ mig på Twitter


  • RSS
  • Info om nytillkommet till:
    OK

Intressant som jag läst

Senaste poster

Länkar:

____________________

Sökord

Arkiv

---

  • Ungdom mognad och hjärnforskning
  • Ingen är profet i sitt hemland
  • Celibatet en provokation för den som inte tror
  • Theology of the Body and mature purity
  • ”Säkrare illegala aborter är en plikt” intervju med läkaren Staffan Bergström i Sans
  • Analys av abortdebatten i DN
  • Recension i UNT av Ulf Ekmans memoarbok
  • Abortdebatten: Ödesdigra felsägningar.
  • Profetisk eller populistisk kyrka?
  • Karin Boye och pride-festivalen
  • Benny Hinn och Livets ord – Är man så besatt av helanden?
  • Svenska kyrkan böjer sig för pride
  • Låt samtalet handla om vad kristen efterföljelse innebär
  • Katolska kyrkan: Dags för Canossa
  • Inter bara prästerliga skandaler
  • Samvete och sanning
  • Sluta förtryck homosexuella
  • Jesus - historiens största sanning
  • Vi är i början av en stor reningsprocess
  • Should I stay or should I go?
  • Livets ord: Meningen med föreningen (Henrik Berggren)
  • Konstfack: Ignorant eller bara arrogant?
  • Celibatet är inte del av katolska kyrkans lära
  • Det enda rätta är att kyrkans hierarki avgår
  • Abuse crisis is actually a hierarchy crisis
  • 12 Reasons the Cross Is Not a Violation of Freedom
  • Teokratins frestelse
  • Vem kan förstå Svenska kyrkan?
  • Benedict's ongoing battle against secularism
  • Hur förklarar man sexuella övergrepp utanför katolska kyrkan?
  • Vårt behov av syndabockar
  • Mer förföljelse än granskning
  • Hakelius om RFSU´s maktmonopol på sex.
  • Bra analys av Mattias Gardells dubbla retorik
  • Celibatet en provokation för den som inte tror
  • Gud ett moraliskt monster? Perspektiv på GT
  • Marcus Birro: Att älska är svårt

  • SIGNUM

    KATOLSKT MAGASIN

    DAGEN

    VÄRLDEN IDAG

    HEMMETS VÄN

    KYRKANS TIDNING


    Community

    Kulturarbetare, vanligt folk och den mentala socialstyrelsen.

    Göran Hägglund har fått både kritik och medhåll när han stuckit ut näsan och förklarat att det finns en elit som vill skriva folk på näsan hur man skall  tycka och tänka. Särskilt kulturarbetare och konstnärer har känt sig trampade på tårna och protesterar mot Göran Hägglund.

    Hägglund ombeds nu att förklara vad han menar med "vanligt folk". Det behöver han väl inte alls, det är väl uppenbart vad vanligt folk är: Det är vi alla, du och jag, kvinnor och män, unga och gamla, högavlönade och lågavlönade, bönder och professorer, hetero och homo, folk som föredrar Kalle Anka framför finkultur och håller för öronen då de hör en opera-aria, folk som gillar abstrakt konst och folk som tycker konstnärer är knäppa som målar så att man inte förstår vad det föreställer. Folk som bor ensamma, folk som bor två eller flera tillsammans, alla har de någon liten kökshörna med ett matbord där det utspelas olika former av samtal om varjehanda ting smått och stort.

    Jag tycker kulturarbetarnas protester mot Hägglund är överdrivna, och de har förstått det hela fel om det är så att de känner sig själv utdefinierade, som om han skulle dela in folk i två grupper, "vanligt folk" och kulturarbetare. Kulturarbetarna är förståss också inneslutna i begreppet "vanligt folk", och det är de själva som sätter upp konstlade gränser genom att kritisera Hägglund för att han försöker sätta ord på en upplevelse som är ganska vanlig och igenkännbar för många. En variant på detta missförstånd är att Hägglund inte bode få uttala sig om vanligt folk eftersom han själv hör till "etablissemanget".

    Hägglund säger vad många tycker sig erfara, att det finns en slags "mental socialstyrelse" som dikterar vad som är norm för hur man skall tycka och vara. "I Sverige ryms bara en åsikt i taget" var ett talesätt som många använde för några år sedan, det är kanske något av detta Hägglund försöker uttrycka i modern tappning. En sak är säker: Livlig debatt har det blivit efter hans utspel, Hägglund har brutit något slags tabu och det intensiva tonläget i debatten bekräftar att han har rätt. Jag tycker debatten är bra och uppfriskande. I kväll blir det visst debatt i TV där Hägglund medverkar.

    Uppdatering 25 sept: Hägglund var i sin allra bästa form i Svt Debatt igår kväll. Se programmet. Se också hans artikel i Dagen idag som bekräftar att min tolkning av honom stämmer. Göran Hägglund Artikel på Newsmill: Bibliotekariernas poppighet hotar vår kulturskatt.



    Comments

    Conny Brännberg said:

    Du har alldeles rätt i att det handlar om tabu. Hägglund har gett sig in på ett område där några få anser sig ha rätt att själva vara och befinna sig. En sådan som "Hägglund" här inte hemma hos oss verkar de mena. Men Hägglund hör hemma hos vanligt folk. De känner igen sig i honom. Han säger vad de tänker och känner.

    # september 25, 2009 7:28

    Terese said:

    Jag tror att en skribent som använder ord som "varjehanda" (se ovan), har diskvalificerat sig som "vanligt folk"- det är ju ett ord som ingen begriper eller använder, vanligt folk är ju gubevars lite för dumma för att tänka orginella tankar eller prata om något annat än föstingar och loppmarknader vid sina köksbord.

    -  det är detta som gör mig arg med Hägglunds utspel- att han idiotförklarar "vanligt folk", att han verkar sätta likhetstecken mellan "vanligt folk" och människor (han använder för övrigt inte ordet människa, utan bara "folk"och "svenskar"- lite obehaglit i ett politiskt-historikt perspektiv) som inte kan eller vill tala om eller bry sig om sin tillbaro eller världens tillstånd, elleritnekan uppskatta exempelvis politisk konst, eller kultur med en levererad kritik; de är tvådimensionella människor som "inte krånglar till det" med sånt dunmt som att tänka på sin tillvaro... Hägglund verkar förakta och förringa just det "folk" han satt sig att tala för... min pappa gillade figurativ konst och var fabriksarbetare och säkert vad Göran skulle kalla "vanligt folk"- men vi diskuterade Voltaire och könsroller och arbetarrörelsen och konservatismen vid vårt köksbord därhemma när jag var liten. Pappa hade säkert jättegärna velat diskutera Anna Odell och kultur- och medievärldens reaktion på Hägglunds tal- men han hade kunnat formulera sin högst egna åsikt om den. Vanligt folk kan tänka själva, de är inte idioter.

    # september 27, 2009 2:13