Isidor Forum
Forum för dialog kring katolsk tro och katolska kyrkan. Ägs av Isidor nätverk och data
Syboliken i humanisternas kampanj djupare än vi tror.
Bengts Blogg

Syndication

News

Archives

 

Det finns en symbolik som går mycket djupare än kanske Humanisterna tänkt sig i sin kampanj Gud finns nog inte. Som symbol för kampanjen står bilder med symboler för de tre monoteistiska religionerna judendom, kristendom och islam. Först den judiska stjärnan, sedan den islamska nymånen och sist det kristna korset, då i form av en högställd svensk flagga med dess gula kors mot blå botten.

Åtminstone jag, när jag betraktar bilden ser jag en obalans. Jag är väl medveten om att korset på den svenska flaggan är en kristen symbol, men jag ser en symbol som framställer både min nation, mitt hemland och en symbol för kristendomen i naturlig förening. Det två andra bilderna har inte denna flerfaldiga sybolik, utan de är mera rena symboler för religioner. För en person som inte kommer från den västerländska kulturen och inte har anknytning till någon av de tre monoteistiska religionerna, så skulle bilden sannolikt inte ha denna slagsida, det skulle vara tre likvärdiga symboler för tre olika religioner.

Jag antar att de som gjort kampanjen varit medvetna om denna effekt, och att man skall tänka efter och reflektera över hur djupt religionen egentligen tränger in i vårt vardagsliv utan att vi tänker på det. Men jag vet inte om svenskar i allmänhet är medvetna om eller tänker på det gula korset i flaggan som den kristna symbol det faktiskt är.

Men kanske symboliken med denna slagsida går djupare än vad kampanjmakarna tänkt sig. Vårt västerländska samhälle är på ett djupt sätt förbundet med sina kristna rötter, och mycket vad vi idag tar för givet kommer därifrån. Den kristna människosynen är grunden för utvecklingen av rättsstat, demokrati och mänskliga rättigheter. Enligt kristen människosyn rangordnas inte människan, utan varje människa har ett fundamentalt och lika värde i förhållande till andra. Den kristna förståelsen av synden, att människan är fallen och felbar, är grunden till all självkritik och därmed till vetenskapens framväxt som bygger på att man får ifrågasätta och på så sätt kunna ta in ny kunskap. Detta är något att reflektera över, och att bara se religiöst inflytande i kulturen som av ondo är ytligt och oklokt och leder till att man riskerar såga av den gren man själv sitter på.

DN DN DN DN Andra bloggar om:  gud


Posted 2009-6-18 11:11 by Bengt Malmgren
...
Ansv. utgivare: Bengt Malmgren