Mera om synkretism.

�Diskussionen om synkretism i samband med milj�-m�tet i Uppsala tycks ta tv� olika v�ndningar. � ena sidan finns det de som inte ser, erk�nner eller f�rst�r fr�gest�llningen, De framh�ver firandet i Uppsala Domkyrka som en idel positiv h�ndelse av gemenskap d�r olika religioners texter och s�nger framf�rdes. Helle Klein f�ngar st�mningen i ett blogg-inl�gg. Sedan finns det de som ser en synkretism bara i det faktum att religioner m�ts och har dialog med varandra. Paralleller dras till p�ven Johannes Paulus II�s interreligi�sa fredsm�te i Assisi 1986 d�r det finns f�rest�llningar om att detta m�te skulle vara religionsssammanblandande, vilket inte st�mmer. En s�dan r�dsla f�r dialog mellan religioner �verhuvud taget bottnar nog i en os�kerhet om den egna identiteten. �r man fast rotad i sin egen kristna identitet beh�ver man inte r�das dialog med andra.

M�tet i Assisi var 1986 och ett uppf�ljande interreligi�st m�te h�lls 24 januari 2002. Nej, n�gon synkretism var det inte fr�gan om. Andan�var en fredlig dialog mellan religionerna, n�got som m�ste vara b�de m�jligt och angel�get. Men f�r att undanr�ja m�jliga missf�rst�nd om synkretism var man mycket noga om att det inte handlade om att blanda varandras riter. Principen var att�man inte ber tillsammans, men man �r tillsammans och ber, varje religion f�r sig. I denna Signum-artikel ges en grundlig utredning av begreppen.

P�ven Johannes Paulus II inbj�d den 24 januari 2002 f�retr�dare f�r alla v�rldens religioner, s�rskilt kristna och muslimer, f�r att p� nytt liksom 1986,�be f�r freden i den helige Franciskus stad Assisi. Inf�r detta m�te skrev kardinal Walter Kasper, ordf�rande f�r Vatikanens r�d f�r kristen enhet en artikel i Vatikanens dagstidning Osservatore Romano (5 januari 2002) d�r han p�pekade att fredsm�tet inte handlar om synkretism (religionsblandning). Kasper varnade f�r att blanda ihop ekumenik, som handlar om att �terf�rena de splittrade kristna kyrkorna, och interreligi�s dialog, som aldrig kan handla om att sm�lta samman olika religioner. "Ekumenisk dialog och interreligi�s dialog h�nger ihop men �r inte samma sak. De �r tv� helt olika saker och f�r inte blandas ihop," skriver Kasper. "Ekumenisk dialog bygger inte bara p� den tolerans och respekt man m�ste visa varje m�nsklig �vertygelse, s�rskilt religi�sa s�dana. Den bygger inte p� liberal m�nniskok�rlek eller borgerlig artighet. Tv�rtom har den ekumeniska dialogen sina r�tter i den gemensamma tron p� Jesus Kristus och i det �msesidiga erk�nnadet av dopet, genom vilket alla d�pta �r medlemmar av kristi enda kropp... Kristna och anh�ngare av andra religioner kan be, men de kan inte be tillsammans," skriver kardinal Kasper. "Varje form av synkretism �r utesluten. D�remot har de gemensamt k�nslan och respekten f�r Gud eller det gudomliga och l�ngtan efter Gud eller det gudomliga, respekten f�r livet, l�ngtan efter fred med Gud eller det gudomliga, fred mellan m�nniskor och i v�rldsalltet. De har m�nga moraliska v�rden gemensamt. De kan och b�r samarbeta f�r att v�rna och fr�mja social r�ttvisa, moraliska v�rden, fred och frihet. Det g�ller s�rskilt de monoteistiska religionerna, som ser Abraham som sin far i tron."

2006 h�lls ett uppf�ljande ungdomsm�te i Assisi i samband med 20-�rsminnet av 1986. I samband med det skrev p�ven Benedikt XVI: "prayer does not divide but unites and is a decisive element for an effective pedagogy of peace, hinged on friendship, reciprocal acceptance and dialogue between different cultures and religions".

Mera p� denna blogg om synkretism
L�s �ven andra bloggares �sikter om synkretism

Posted: 2008-12-3 5:19 by Bengt Malmgren | with 4 comment(s)

Sorterad under: ekumenik, synkretism, interreligiös bön, interreligiös dialog, assisi, miljömötet i uppsala

Comments

Lars Flemström said:

Synkretismen lyser inte med sin frånvaro för att någon kardinal skriver "Varje form av synkretism är utesluten", speciellt som han sedan skriver: "Däremot har de gemensamt känslan och respekten för Gud eller det gudomliga..."

En lutheran hade uttryckt sig så här: "Däremot kan vi känna samma slags känsla och respekt för den gud eller de gudar, som vi tror på", eller ännu tydligare: "Däremot kan vi känna samma slags känsla och respekt för den Gud som vi tror på som ni känner för den gud eller de gudar som ni tror på."

Problemet för en kyrka som är en stat, Vatikanstaten, är att det lutherska sättet att uttrycka sig är föga diplomatiskt. Men faktum är att den katolska diplomatin tonar ner kristendomen som en särskild religion och öppnar alltså för synkretism. Även om detta inte har varit öppet uttalat vid Katolska kyrkans inter-religiösa möten, upptattas det så av många både inom och utom Katolska kyrkan. Detta har bl.a. fått till följd att katolska lekmän i Sverige jämställer lutheraner och muslimer (med den enda skillnaden att de senare är odöpta troende på samma Gud), vilket för ekumeniken tillbaka till 1925.

# december 3, 2008 6:47

Bengt Malmgren said:

Lars! Din synpunkt att "den katolska diplomatin tonar ner kristendomen som en s�rskild religion" har jag verkligen sv�rt att f�rst�. Katolska lekm�n i allm�nhet j�mst�ller verkligen inte lutheraner med muslimer. Om du hittar n�got exempel p� detta skulle jag kalla det f�r en djupt obildad h�llning. Och n�got orsakssamband mellan en s�dan h�llning och de interreligi�sa m�tena i Assisi tror jag definitivt inte finns.

# december 3, 2008 6:57

Tomas said:

Bengt, vad anser du om zenmeditation och yoga? Kan det vara f�renligt med kristen tro? Blev f�rv�nad n�r jag l�ste p� en blogg att till och med Livets ord som inte sparat p� krutet mot allt som luktat New Age �ker till Berget och har Per Mases som retreat-ledare. K�nner inte Mases men vet att han sysslar med zenmeditation och att det f�rekommer yoga och en del andra �sterl�ndska influenser p� Berget.

# december 4, 2008 5:54

Bengt Malmgren said:

Tomas!

Jag är ingen expert på detta. Jag har inte haft anledning att granska Berget och Per Mases verksamhet där, så jag kan inte ge dig något grundat utlåtande. Jag känner dock katoliker som deltagit där, och jag antar att de skulle reagerat om det var något som inte var bra.

Rent allmänt: Om det är något som placeras istället för fokuseringen på Jesus Kristus som vår frälsare, då är det skäl att vara skeptisk. Buddismen saknar ju gudsbegrepp, där handlar det om fokusering på själva varat, och jag tror att man kan låna en del meditationstekniker därifrån utan att det behöver vara kontroversiellt. Nu är det t.ex. mycket populärt att använda s.k. mindfullness - medveten närvaro som psykoterapeutisk teknik, sådana kurser ges på psykiatriska mottagningar och vårdcentraler, och inspiration till detta är hämtat från zenbudismen, men som jag kan se är detta inget som för in nyandligt innehåll, tekniken fokuserar endast på varat, nuet.

När det gäller Yoga tror jag det kan innehålla betydligt mer av nyandligt material som man undrar varför vi kristna skall behöva ägna oss åt istället för att fokusera vår meditation på Kristus och frälsningen, vilket är allt vi behöver.

Det finns även bra okomplicerade tekniker inom yogan, som t.ex. koncentration på kroppen t ex andning eller puls, kroppskännedom helt enkelt, eller visualiseringsmeditation, där du t.ex. blir guidad till en vacker plats, samma metod föreslår Ignatius av Loyola när han i samband med betraktelser över olika händelser i Jesu liv anbefaller att vi för vår inre blick skall föreställa oss platsen och se personerna.

Men ofta tror jag att Yogan inte stannar vid detta, utan att det handlar om att acceptera hela paketet, vilket som jag förstår innehåller en hel del andligt material. Då rekommenderar jag hellre kristen meditation, t.ex. Ignatius av Loyolas andliga övningar. En bra introduktion till dessa finns i den nyligen utkomna boken DEN GÖMDA SKATTEN av Gerard W Hughes (katolsk präst, jesuit) som jag snart kommer att skriva mer om här på min blogg.

# december 5, 2008 8:51