Isidor Forum
Forum för dialog kring katolsk tro och katolska kyrkan. Ägs av Isidor nätverk och data
Makten att begära och sanningens relativism
Bengts Blogg

Syndication

News

Archives

 I dikten Suckarnas mystär skriver skalden Erik Johan Stagnelius:

Tvenne lagar styra mänskolivet.
Tvenne krafter välva allt, som födes
under månens vanskeliga skiva.
Hör, o mänska! Makten att begära
är den första. Tvånget att försaka
är den andra.

Utvecklingspsykologin brukar skilja på behov och begär där det förstämnda handlar om sådant som nödvändigt måste tillfredsställas för att vi sklall överleva och må bra: Mat, vatten, sömn, tillräckligt goda föräldrar för att uppnå en grundtrygghet i livet etc, medan begär är något som alltid är större än vad som är möjligt att tillfredsställa. En god utveckling måste alltid innebära att vi lär oss att stå ut med att begär blir frustrerade, barn som inte lär sig detta blir bortskämda och kan som vuxna få svårt att hantera livets normala påfrestningar.

I en intressant krönika i DN reflekterar Nina Björk över vår kultur och att vi lever i en konsumtions-kultur där individens begär och önskningar står i centrum vilket influerar hela vårt sätt att tänka, och sanning och objektivitet relativiseras. Utgångspunkten för hennes reflektion är att hon var hos doktorn med sitt barn som hade en infektion, och valet huruvida barnet skulle behandlas med penicillin eller inte lämnades åt modern. "Varför vägrade läkaren veta mer än jag? Varför vägrade hon vara expert på min sons medicinska behov?", frågar hon sig, och konstaterar att läkaren agerade som en modern kulturvarelse i Sverige 2008: "En kultur som odlar begäret som livsstil får svårt att samtidigt högakta en objektiv sanning, eftersom en sådan kultur måste sätta den enskilda individens känsla i främsta rummet. Att tro på sanningen är bland annat att tro på att det finns en skillnad mellan begär och behov - det första är någonting subjektivt, det andra någonting objektivt... Därför vägrade min sons läkare agera expert."

Björk refererar till Sociologen Colin Campbell som säger att i ett materialistiskt överflödssamhälle som bygger på tillväxt måste människorna konsumera utifrån begär och inte utifrån behov. Hon fortsätter:

"I en kultur av begär finns bara en sanning: individens egen. Så här: Om du begär till exempel en ny handväska eller ett nytt soffbord så kan ingen annan än du själv säga om det här är sant eller inte. Någon kan visserligen säga: "Nej, det behöver du inte, för du har redan tretton handväskor eller ett fungerande soffbord; du behöver inte bära dina saker i händerna, du behöver inte ställa kaffekopparna på golvet." Men ingen kan säga "nej, det begär du inte, det vill du inte ha". Ingen kan säga så, för begäret är en inre upplevelse, en individens känsla. Det är bara du själv som kan veta vad du ­begär, vad du vill ha. För alla begär finns det bara en expert: du själv. Din inre, subjektiva och individuella känsla. "

Konsumtion utifrån begären leder inte bara till individualism utan också till sanningarnas relativism. Eftersom ingen annan än jag själv vet vad jag begär, så är det min sanning som inte kan dementeras av några yttre objektiva bedömningsgrunder. Min sanning är min sanning och din sanning är din sanning".

...i den här relativiseringen, att det inte finns någonting objektivt sant, någonting som kan fastslås oberoende av den enskildas subjektiva uppfattning, har konsumtionsutvecklingen de senaste åren gått hand i hand med det ­filosofiska tänkandet. I olika postmodernistiskt inspirerade teorier är det en vanlig tanke att det inte går att skilja på sant och osant, äkta och falskt, upplevelse och verklighet. Även där har sanningen relativiserats, subjektiviserats, blivit en fråga om den enskilda individens upplevelse av sanning. I konsumtionssamhället har sanningen alltså kommit att likna begäret.

Postmodernismen lär oss att det är svårt att skilja på verklighet och upplevelse eftersom verkligheten aldrig kommer till oss ren utan alltid förmedlad, genom språket och kulturen. Till viss del är väl detta sant, men bara till viss del. Om detta leder till en allmän kapitulation och vägran att ta ansvar för objektivitet och sanningskrav, har vi då inte ett problem? Tjänstemän och politiker slits hela tiden mellan oförenliga krav på att å ena sidan tillfredställa människors begär utan att få ha några egna synpunkter på vad som egentligen är av nöden eller inte, å andra sidan krav på att hushålla med resurser och se till att allt går runt ekonomiskt och att den struktur man är satt att förvalta också behåller en långsiktig livskraft, vilket kräver ett objektivt analyserande tänkande. Detta gäller på alla plan från det lilla till det stora. Globalt handlar det om miljön och världsfreden och att lämna ifrån oss en jord som är beboelig också för kommande generationer. Vårt samhälle behöver ledare som är modiga nog att sätta ner foten och stå för vad som är nödvändigt trots att man drar på sig kritik från än den ena än den andra intresse-gruppen.

Tidningen Dagen uppmärksammar i en ledare Nina Björks krönika och ser det som positivt att en skribent från en ledande sekulär tidning tar upp en analys som länge gjorts inom kyrkorna och ser fram emot en fortsatt intressant kultur-debatt om dessa frågor.  Tro och livsåskådning är ju ett område som i hög grad berörs av denna analys. Om den finns en relativism på alla områden i samhället, så har det kommit att gälla i ännu högre grad på detta område. Kyrkornas anspråk på att stå för erfarenhet och sanning tillbakavisas med kraft. Man kan tro på Gud eller tomten, eller på själavandring och andra occulta ting som är mycket populärt i olika program om det övernaturliga på de kommersiella TV-kanalerna, allting är lika rimligt eller orimligt enligt tesen att var och en blir salig på sin tro. Tidningen Dagen kommenterar:

" Den kristna tron och dess urkunder gör anspråk på att uttala sig om verkligheten. Självklart kan man diskutera om detta är sant eller inte. Men när Gud, och alla former av livsåskådningsfrågor, redan på förhand förpassas till sagornas värld har vi övergett själva grunden för ett meningsfullt samtal. Samma sak gäller när det inte längre går att utbyta tankar om vad som är grundläggande goda värden i tillvaron."

Religionen och den kristna trosutövningens förvanskning från behov till begär är ett intressant område för fortsatt dialog mellan kyrkan och det sekulariserade samhället. Men om en kyrka skall vara intressant för sekulariserade människor, så tror jag det är viktigt att hon framhärdar i att stå upp för sin tro, inte bli lika relativiserad som det omgivande samhället.


Posted 2008-6-17 7:45 by Bengt Malmgren
...
Ansv. utgivare: Bengt Malmgren